MISS-Meddelanden från Institutionen för svenska språket
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/22365
Browse
Recent Submissions
Item Att synliggöra vokabulär. En kvantitativ studie av gymnasieelevers skrivuppgifter på svenska inom CLISS-projektets ram.(Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet, 2018-01-19) Ohlsson, Elisabeth; Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitetThis licentiate thesis describes the investigation of students’ texts written in L1, by CLIL and non-CLIL students participating in the CLISS-project during their three-year Upper Secondary School period, 2011-2014. The thesis focuses on the academic language proficiency in Swedish, where the practices of certain linguistic features characterizing academic texts are investigated. The two groups of students involved in the study, a total number or 240, are students who have Swedish as the main language of instruction, the non-CLIL-group, and students who have English as the main language of instruction, the CLIL-group. Both groups follow the Swedish National Curriculum for Upper Secondary School (Lgy11, 2011) and, in learning Swedish, both groups have had mandatory Swedish teaching. In this study, 520 texts were examined, written at four different times during the students’ upper secondary education, the aim being to identify and study students’ productive vocabulary in written assignments. Quantitative measures, such as text length, word length, words longer than six letters and word variation index were examined (see Magnusson & Johansson Kokkinakis 2009, Vagle 2005). Corpus linguistic methods were also applied to identify the usage of nominalizations, verbs in the passive tense and academic words, which are features of academic prose (Halliday & Martin 1993, Jansson et al 2012, Schleppegrell 2004). In addition, lexical profiling (Nation & Anthony 2016), identifying some of the most frequent words in Swedish, was carried out to visualize the general vocabulary and to explore to what degree the students’ vocabulary contained the most frequent and common words or if, and to what extent, they used low- frequency words. The results are reported as means of the two student groups, CLIL and non-CLIL and also gender. The results were furthermore analyzed by using SPSS, version 22. The various parameters were used to explore the vocabulary use and to see if there were any differences or similarities in the vocabulary use between CLIL and non-CLIL students and male and female students. The findings show that the results varied both within and between both groups. The boys in the CLIL group showed the highest means for several of the measured aspects but strong individuals were found in all four groups, i.e. males and females and CLIL and non-CLIL. The results also showed minor usage of features of academic prose. This indicates that explicit education concerning academic writing and the awareness of “the language of schooling” in L1, would be favorable for all students, regardless of language of instruction.Item Att använda SAG : 29 uppsatser om Svenska Akademiens grammatik /(2000) Engdahl, Elisabet; Norén, KerstinItem Grammatik i SAOL. En undersökning av grammatisk information i Svenska Akademiens ordlista över 130 år(Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet, 2016-09-09) Holmer, Louise; Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitetThis licentiate thesis deals with the grammatical information provided in the Swedish Academy Glossary (SAOL = Svenska Akademiens ordlista), a Swedish monolingual, contemporary and orthographic dictionary, first published in 1874. It has since appeared in 14 editions, the latest one published in 2015. Thus, the glossary reflects the historical development of Swedish during its existence. The material investigated includes most of the editions of SAOL: 1 (1874), 6 (1889), 7 (1900), 8 (1923), 9 (1950), 10 (1973), 11 (1986), 12 (1998), and 13 (2006, also in the form of a CD-ROM in 2007 and a phone app in 2011). The paper editions are accessible via the website SAOLhist, with various search possibilities. Grammatical information in SAOL is investigated on three structural levels: in prefatory text (prefaces and introductions), in the set of headwords, and in entry texts. Grammatical information in the prefaces and introductions in SAOL is sparse, and when grammatical issues are raised, it is almost exclusively with regard to their lexicographic realization. The headwords are examined with regard to verbal derivatives, strong and irregular inflected forms, adjectives in neuter form, occasionally classified as adverbs, and multiword units such as phrasal verbs. In entry texts, special attention is paid to word class labelling, including subcategories, and inflection, gender marking and syntactic notation. The study shows that the amount of grammatical information per headword varies considerably, between editions as well as between word categories. On the whole, there is considerably more grammatical information than might be expected in a monolingual glossary, primarily aimed at orthography and inflection.Item Strängt upptagen och fast besluten Beskrivningen av kollokationer i SAOB(2011-11) Rosqvist, Bodil; Sköldberg, EmmaThe objective of this study is to analyze the description of collocations in the Swedish Academy Dictionary (SAOB 1898–). The 81 phrases that Svensén (2004:212) gives as examples of collocations of different grammatical construction types are investigated. The following grammatical construction types are represented in the material: verb + noun object, e.g. fatta beslut (come to a decision), noun subject + verb, e.g. dagen gryr (dawn breaks), adjective + noun, e.g. inbiten ungkarl (confirmed bachelor), verb + adverb, e.g. neka blankt (deny flatly) and adverb + adjective, e.g. starkt begränsad (strictly limited). The representativity of the 81 collocations is discussed as well as whether or not the phrases constitute strong collocations which require a description in the dictionary. In addition I investigate which construction types of collocations are most important, semantically and grammatically. The representativity of the articles in the SAOB is also discussed. When the collocation I am looking for is not found in the relevant article in the SAOB I try to establish whether the semantic content of that collocation is represented by other expressions. If, for example, the collocation hård kritk (harsh criticism) is not found in the article KRITIK (criticism), are there other adjectives in the article that express a ‘high degree’ of criticism? The investigation shows, among other things, that 65 of the 81 collocations are accounted for in the SAOB. It is, however, evident that different types of collocations are given different amounts of attention. Collocations of the construction type verb + object noun are accounted for to a large extent, while construction types where one of the constituents is an adverb are often overlooked. Possible reasons for this are also discussed in the study.Item Bilder av svenska och svenska som andraspråk. En jämförelse av högskolors och gymnasieskolors kursplaner(Institutionen för svenska språket, 2007-04) Magnusson, Ulrika; Göteborgs universitet. Institutionen för svenska språketItem Passiv och perfekt particip i SAOL Plus. En dokumentation av den lexikografiska arbetsprocessen(Institutionen för svenska språket, 2009-12) Holmer, Louise; Göteborgs universitet. Institutionen för svenska språketItem Två olika ämnen? Svenska språket på gymnasiet och på högskolan(Institutionen för svenska språket, 2007-04) Bergström, Annika; Göteborgs universitet. Institutionen för svenska språketItem I systrars och doktorers sällskap. Kommunikativa funktioner hos titlar på läkar- eller sjuksköterskeromaner på engelska och svenska(Institutionen för svenska språket, 2010-06) Landqvist, Hans; Göteborgs universitet. Institutionen för svenska språketDenna undersökning ägnas frågan hur kommunikativa funktioner hos titlar på läkar- eller sjuksköterskeromaner uttrycks. Materialet består av 288 titlar på romaner utgivna i den svenska Vita serien under 1970-, 1980- och 1990-talet. Av dessa är 130 engelska originaltitlar med sina svenska motsvarigheter, medan de återstående 28 romantitlarna är svenska originaltitlar. Den teoretisk-metodiska utgångspunkten för undersökningen utgörs av Christiane Nords funktionellt inriktade översättningsteori, tillämpad på titlar och överskrifter till olika typer av tryckta verk. Undersökningens primära syfte är att kartlägga – utifrån Nords teoretiska modell - hur sex olika kommunikativa funktioner kommer till uttryck i materialet som helhet, att klarlägga likheter och skillnader mellan de tre delmaterialen samt att förklara resultaten. Till det primära syftet – med sin empiriska inriktning, och sina deskriptiva, kontrastiva och explanativa aspekter - kommer ett sekundärt syfte som är av mer teoretiskmetodisk karaktär, nämligen att pröva och utvärdera Nords modell för att studera titlar och överskrifter till litterära verk. Resultaten för de tre grundläggande kommunikativa funktionerna, dvs. den distinktiva, den metatextuella och den fatiska funktionen, och för de tre möjliga kommunikativa funktionerna, dvs. den referentiella funktionen, den expressiva funktionen och appellfunktionen, redovisas och diskuteras. På vissa jämförelsepunkter finns överensstämmelser mellan samtliga tre delmaterial, medan det i andra fall finns överensstämmelser mellan de båda svenskspråkiga delmaterialen kontra det engelskspråkiga. Ett centralt begrepp för diskussionen av resultaten är "normer". Normer för titlar på läkar- eller sjuksköterskeromaner kan vara kodifierade i skriven form, men de kan också ha formen av en värdegemenskap mellan uppdragsgivaren och den eller de som ska producera titlarna, dvs. titelproducenterna. Resultaten för delmaterialet med engelska originaltitlar och deras svenska motsvarigheter diskuteras även utifrån de krav som Nord ställer på översättningar av titlar och överskrifter. dessa ska vara både funktionella för mottagaren av översättningen och lojala mot den ursprunglige sändarens intentioner. För denna diskussion utnyttjas även resultat för delmaterialet med svenska originaltitlar. Olika fördelar och nackdelar med Nords modell för att undersöka titlar och överskrifter diskuteras. Utifrån den genomförda undersökningen ges slutligen förslag på vidare forskning inom området.