Licentiatavhandlingar / Institutionen för socialt arbete

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/86059

Browse

Recent Submissions

Now showing 1 - 2 of 2
  • No Thumbnail Available
    Item
    Att höra till. - Berättelser om familjetillhörighet bland barn med erfarenhet av familjehemsvård och familjehemsvårdens stöd genom handledning.
    (2025) Larsson, Sara
    Belonging is a deeply rooted human need, especially vital for children in foster care whose lives are often marked by ruptures and instability. This licentiate thesis explores how children with foster care experience perceive and express family belonging, and how their perspectives can inform and improve practice. It consists of two qualitative studies: one on children’s narratives of belonging in non-biological foster families, and one on how these narratives can be translated into practice through a supervision model for foster care social workers. Study I is based on interviews with children who had lived in the same foster home for at least three years. Using both verbal and visual methods, the children described experiences of inclusion, connection, and identity. Key themes included: spending time together; sharing experiences; being seen, cared for, and supported; resembling someone; and knowing or not knowing. The study shows that belonging is not created by placement alone, but through everyday interactions and emotional bonds. Study II builds on these findings and focuses on a supervision model informed by children’s perspectives. Tested in workshops with experienced social workers, the model encouraged reflection on how foster parents can support children's belonging, emphasizing relational and symbolic aspects of care. The study illustrates how supervision can bridge research and practice and help translate children's experiences into professional action. Theoretically, the thesis combines childhood sociology with narrative and existential approaches. Belonging is conceptualized as dynamic, relational, and subjective—shaped by subjectivity, groundedness, reciprocity, changeability, and self-determination. Children’s stories are seen as acts of meaning-making and identity work, especially important in foster care contexts marked by transitions and uncertainty. Methodological reflections address the ethics of involving children in research, structural power imbalances in child welfare, and the importance of enabling children to express themselves on their own terms. Visual methods supported children's narrative agency beyond spoken language. The thesis contributes to social work by offering both conceptual and practice-based insights. It highlights the importance of listening to children’s own understandings of family and belonging, and shows how this knowledge can strengthen foster care through reflective, child-centered supervision.
  • No Thumbnail Available
    Item
    (O)jämlik social barnavård? Om skillnader i socialtjänstens bedömningar av risk, behov och beslut om insats till barn som utsatts för fysiskt våld av förälder
    (2025) Tingberg, Kerstin
    Den svenska barnavårdens beslut är av stor betydelse i ett samhälle som dels har ambitionen att behandla alla medborgare som jämlika, dels betonar den individuella rätten att behandlas och bedömas utifrån sin unika person och situation. Syftet med licentiat-uppsatsen är att undersöka faktorer som kan påverka socialsekreterares riskbedömning, behovsbedömning och beslut om insatser till barn som rapporterat utsatthet för fysiskt våld från förälder, samt att analysera faktorer som särskilt bidrar till beslut om placering utanför hemmet. Licentiatuppsatsen är en dokumentstudie och omfattar två studier baserade på samma datakälla. All data är hämtad ur 358 slumpmässigt utvalda utredningar från sju socialkontor i fem svenska kommuner. Fallen inkluderar barn under 18 år som anmälts till socialtjänsten under perioden 1 januari 2018 – 31 december 2020. Förutom beskrivande statistik och bivariata tester, analyseras data med logistisk regression i både studie I och II. Det beslutsekologiska perspektivet (Baumann et al., 2013) används för att förstå barn- familje- och fallegenskapers påverkan på socialsekreterarnas beslut. Den bioekologiska modellen (Bronfenbrenner, 1979) möjliggör att kontextualisera faktorer och resonera kring samband mellan faktorer på olika nivåer i förhållande till socialsekreterares bedömningar av risk och behov. Resultaten visar inga tydliga bevis på ojämlikt tillhandahållande av insatser i relation till barn- eller familjeegenskaper och dokumenterade riskfaktorer, men vissa bakgrundsfaktorer påverkar socialsekreterares bedömningar och beslut mer än andra. Barn som lever i familjer med en ensamstående förälder har betydligt högre antal riskfaktorer, jämfört med barn som bor tillsammans med båda sina föräldrar. Barn som bedöms ha en ackumulerad risk och barn som bedöms leva i familjer med ekonomisk stress framträder som de främsta förklaringsvariablerna för beslut om insats. Våldets allvarlighetsgrad och barnets ålder är de faktorer som statistiskt signifikant påverkar oddsen för beslut om insatstypen placering utanför hemmet.