Möjliga hinder för sjuksköterskan att samtala om våld i nära relationer med den våldsutsatta kvinnan

Abstract

Våld i hemmet är, och har alltid varit, en fruktansvärd realitet för många kvinnor. Antalet misshandlade kvinnor i dagens samhälle uppgår årligen till flertalet tiotusen men långt ifrån alla fall anmäls till polisen. Kvinnovåldet sker oftast i hemmet och i mycket stor del av fallen är den misstänkte förövaren en manlig bekant till kvinnan som hon har eller har haft en nära relation till. Våldet mot kvinnor kostar samhället cirka tre miljarder kronor per år. Den här uppsatsen har som syfte att undersöka vad som från sjuksköterskans sida kan utgöra möjliga hinder för samtal om våld i nära relationer då en våldsutsatt kvinna söker vård. Omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbees fokus på mötet mellan sjuksköterska och patient, och den kommunikation som kan användas som ett redskap för att uppnå omvårdnadens mål, ligger till grund för detta arbete. Teorin anser vi kan verka som en del i att belysa vikten av kommunikation och förklara de hinder som finns för samtal om våldsproblematik. En systematisk litteraturstudie genomfördes där 10 artiklar inkluderades. Genom induktiv analys av artiklarna kunde fyra teman för möjliga hinder lyftas fram: kunskapsbrist, rädsla, tidsbrist och brist på avskildhet med den våldsutsatta kvinnan. Enbart genom att synliggöra de hinder som finns för att samtala om våldsproblematik i hemmet kan arbetet påbörjas för att motarbeta och minska dessa hinder.