Privat eller Landstingsdriven Vård, -En fallstudie av Allergimottagningen i Kungsbacka

Abstract

Allergimottagningen i Kungsbacka bedriver specialistvård för barn och ungdomar och drivs idag av tre anställda. De huvudsakliga behandlingsområdena är allergi, astma samt behandling av ADHD/DAMP-patienter. Mottagningen tillhör idag Närsjukvården i Kungsbacka och drivs under Landstinget Hallands regi. De anställda vid mottagningen anser sig arbeta effektivt och kan i dagsläget behandla fler patienter än vad landstinget ger ersättning för . Den starka drivkraften hos de anställda samt en känsla av bristande stöd och uppmuntran från landstingets sida har bidragit till att tankar om eventuell privat drift av mottagningen har uppkommit. Uppsatsens syfte är att sammanställa ett beslutsunderlag, med utgångspunkt från de juridiska, politiska och framförallt ekonomiska förutsättningarna, för att svara på frågan om privat drift är lämplig för mottagningen. I inledningen beskrivs utvecklingen inom vården, då allt fler mottagningar och kliniker idag drivs i alternativa former till den traditionella offentliga regin. Vi ska även introducera vår fallstudie av Allergimottagningen i Kungsbacka lite djupare och diskutera deras problem och möjligheter för eventuell privatisering. Därefter presenteras frågeställningen för uppsatsen dess syfte, samt de avgränsningar vi har valt att göra. I metodavsnittet ska vi redogöra för vilken inriktning vår uppsats har och för vilken ansats vi antagit. Vi beskriver hur vi gått till väga för att samla in information i form av primär- och sekundärdata samt förklarar hur vi gjort vårt urval gällande undersökningsobjekt. Vi utvärderar även uppsatsens validitet och reliabilitet Den teoretiska referensramen redogör för de förutsättningar som idag finns inom den svenska hälso- och sjukvården gällande möjligheten till privata driftsformer. I teorin ges en beskrivning av möjliga driftsformer, de regler som gäller vid etablering av ett privat bolag samt vilka alternativa avtal man kan sluta som privat vårdgivare. Vidare beskrivs olika ersättningssystem som är allmänt förekommande inom svensk hälso- och sjukvård. I empirin fördjupar vi oss i uppsatsens frågeställning och kopplar samman teorin med de intervjuer vi gjort i vår fallstudie. I det inledande stycket kommer det klargöras att vissa privata driftsformer inte är tillämpbara för Allergimottagningen och därefter förklaras djupare de påverkningsfaktorer som är aktuella för de alternativ som kvarstår. Den ekonomiska analysen kommer med utgångspunkt från Allergimottagningens ekonomiska situation idag bestå av en verksamhetskalkyl, där förändringar av kostnader vid privatisering kommer att identifieras och förbättringsmöjligheter belysas. Verksamhetskalkylen kommer vidare kopplas samman med de ersättningsmodeller som blir aktuella i respektive fall och som introducerats i teorin. I en känslighetsanalys bedöms verksamhetskalkylens trovärdighet samt de risker och möjligheter som uppkommit vid beräkningarna, samt pålitligheten av de antaganden vi gjort. I slutsatsen svarar vi på den inledande frågeställningen och drar våra egna slutsatser om vilken driftsform som lämpar sig bäst för Allergimottagningen. Vi ger avslutningsvis Allergimottagningen några rekommendationer för hur de kan gå vidare i framtiden.