Varför uteblev fusionen mellan Arla Foods och Campina? – En retroperspektiv studie om kapitaldebattens inverkan på fusionsförhandlingarna

Abstract

Bakgrund och problem: Arla Foods och Campina, kooperativt verksamma företag inom mejeribranschen, meddelade den 21 april år 2005 att förhandlingarna om en fusion mellan företagen misslyckats. Den kapitaldebatt som uppstod inom Arla Foods dominerade mediaövervakningen av fusionen. Kapitaldebatten inom Arla Foods grundade sig i frågan om hur det framtida företaget skulle komma att finansieras eftersom företagen tillämpade olika finansieringsmodeller för sina verksamheter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva kapitaldebatten inom Arla Foods samt belysa och söka förståelse för på vilket sätt kapitaldebatten kan ha bidragit till förhållningssätt och reaktioner bland medlemmarna, och hur utfallet av fusionsförhandlingarna med Campina kan ha påverkats. Avgränsningar: Studien undersökte de delar av debatten som framfördes i media och i informationsmaterial till Arla Foods medlemmar, eftersom nyckelpersoner inom Arla Foods respektive Campina ej var möjligt att intervjua då företagen var juridiskt bundna till att inte yttra sig om varandras verksamheter genom ett due diligence-förfarande. Företagsspecifik information om Arla Foods respektive Campina avgränsades till det aktuella tillståndet under fusionsförhandlingarna mellan företagen. Metod: Retrospektiv fallstudie har användes som undersökningsdesign med kapitaldebatten som undersökningsfall och Arla Foods som analysenhet. Undersökningsmetoden var av kvalitativ karaktär där sekundärdata i form av tidningsartiklar och informationsmaterial såsom pressmeddelanden, nyhetsbrev och övrig information till Arla foods medlemmar användes för att beskriva och finna mönster i kapitaldebatten. Slutsatser: Tecken på en stark kooperativ kultur inom Arla Foods visade sig bland dem som förespråkade kollektivt kapital under kapitaldebatten. Aktualiseringen av kapitalfrågan orsakade ett försvarsbeteende bland förespråkarna för den traditionella lösningen vilket fördröjde kapitaldebatten. I och med att krav framkom på en lösning av kapitalfrågan innan fusion blev kapitalfrågan en av de avgörande faktorerna för ett fusionsbeslut. Den bristfälliga informationen i alla led gav upphov till ett motstånd till fusionen som gestaltades genom en passivitet i kapitalfrågan. Kapitaldebatten begränsade företagets möjlighet att föra fusionsförhandlingar genom att den fick en stor betydelse. Eftersom ingen lösning gick att nå i kapitalfrågan intog majoriteten av medlemmarna ett avvaktande förhållningssätt. Kapitaldebatten bildade en motkraft till fusionen och en misstro till styrelsen. Samtidigt visade flera medlemmars engagemang för individuellt kapital på att kulturen möjligtvis förändras, och att det fanns en växande medvetenhet om att den traditionella kooperativa modellen behövde förändras.