Visa enkel post

dc.contributor.authorRohlén, Emmaswe
dc.contributor.authorNilsson, Camillaswe
dc.date.accessioned2006-02-07swe
dc.date.accessioned2007-01-16T17:07:57Z
dc.date.available2007-01-16T17:07:57Z
dc.date.issued2006swe
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/1483
dc.description.abstractBakgrund och problem: I forskningen förekommer vissa anomalier angående modeller för hur finansiella marknader fungerar. En sådan modell är Capital Asset Pricing Model. Problemet med modellen är att all risk inte alltid fångas upp och därför krävs det att användaren ser till något ytterligare, som exempelvis förtroende. Det finns flera sorters förtroenden, men vi har fokuserat på system- och personförtroende samt på förtroendet för vissa företag. Redovisning är exempel på ett system som påverkar förtroendet hos dess mottagare. En angelägen mottagare av redovisning är yrkesgruppen analytiker. Deras förtroende påverkas även av personer som styr bolaget de följer. All information som analytikerna tillhandahåller om företagen kan leda till att förtroendet för bolaget är högt eller lågt. Efter skriverier i media om diverse skandaler i olika företag, kan det vara intressant att se huruvida analytiker har påverkats av dessa och om deras syn på redovisning har förändrats. Frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att komma fram till vad som påverkar analytikers förtroende för den redovisning som lämnas från företagen de analyserar. Vi kommer även att ta reda på hur analytiker vid analys använder redovisning, beroende på hur högt eller lågt förtroendet är för det följda bolaget. Avgränsningar: Vi har avgränsat oss genom att inrikta oss på mottagare av redovisning, och då enbart på aktieanalytiker. På grund av tidsbrist har vi fokuserat på fyra specifika bolag som följs av analytikerna. Metod: Vår undersökning är främst baserad på intervjuer med sex aktieanalytiker på olika investmentbanker. Den är även till viss del baserad på teori. För att kunna göra en kvalitativ analys valde vi ut fyra företag, vilka är SKF, H&M, Bure och Skandia, som följs av de intervjuade analytikerna. Slutsatser: Vad gäller systemförtroende så kom vi fram till att vilket system företaget använder vid redovisning, inte påverkar analytikerna alls. Mycket upplysningar från företaget ger en tillförlitlig redovisning som ökar analytikernas förtroende för företaget. Vilka personer som sitter i styrelsen och ledningen i det analyserade bolaget påverkar deras personförtroende. När det gäller analytikernas användning av redovisning, så påverkas inte denna överhuvudtaget av om förtroendet är högt eller lågt för det analyserade företaget. Förslag till fortsatta studier: Ett förslag är att vända sig till företag som har genomgått kriser och undersöka hur de går till väga vid utformningen av sin redovisning. Det skulle vara spännande att se om de har aktieanalytikerna i åtanke när de avgör vilka upplysningar som ska lämnas ut och inte.swe
dc.format.extent330626 bytes
dc.format.mimetypeapplication/pdf
dc.language.isosvswe
dc.relation.ispartofseriesExternredovisning och företagsanalys
dc.titleFörtroende för redovisning – Ur analytikers perspektivswe
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLawswe
dc.type.uppsokCswe
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Business Administrationeng
dc.type.degreeStudent essayswe
dc.gup.originGöteborg University. School of Business, Economics and Lawswe
dc.gup.epcid4718swe
dc.subject.svepBusiness and economicsswe


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post