Intern kontroll i kommunen - Hur fungerar kontrollrutiner i praktiken? En granskning av tre Västsvenska kommuner

Abstract

Bakgrund: Förtroendet för den privata och offentliga sektorn har varit mycket omdebatterat den senaste tiden. Skandalerna har avlöst varandra med redovisningsfusk och ekonomisk brottslighet. Behovet av att motverka oegentligheter av detta slag har varit utgångspunkt till att intern kontroll blivit av stor vikt inom den kommunala verksamheten. För att säkerställa att medborgarna ska kunna bevara sin tilltro för det kommunala arbetet har det uppkommit en ökad efterfrågan intern kontroll i organisationen. Problem: Den interna kontrollen innefattar en mängd olika rutiner så som kontroller av ekonomiska transaktionerna och kontroller om kommunens medel förbrukas på avsett sätt. Utan rutiner i det dagliga arbetet kontrolleras inte transaktioner och händelseförlopp fullt ut och det finns risk att fel i redovisningen uppkommer. Idag finns ett antal nedskrivna idealmoment angående vilka rutinbaserade kontroller som ska innefattas i en god intern kontroll. Men om kommunerna följer dessa rekommendationer i det praktiska arbetet är inte allmänt känt. Därmed är det intressant att ställa följande fråga; Hur arbetar kommunstyrelsen och de kommunala nämnderna i praktiken med internkontrollrutiner? Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga nämndernas och kommunstyrelsens arbete med internkontrollrutiner och beskriva dem på en generell nivå. Uppsatsen syftar till att ge en inblick i rutinarbetet och kan ha praktisk betydelse genom att skapa inspiration för kommunerna till att se över sina rutiner och eventuellt förbättra dem. Avgränsningar: Granskning har utförts på kommunens verksamhet och inte kommunalägda företag. Samtliga Sveriges kommuner kunde inte ingå i undersökningen vilket ledde till att begränsning gjordes till tre kommuner i Västsverige med ett invånarantal på 50 000 invånare. Metod: Arbetet inleddes med en litteraturstudie av sekundärdata för att få en inblick i ämnet. Uppsatsen genomfördes med en kvalitativ undersökningsmetod vilket innefattade sex stycken personliga fältintervjuer med kommunstyrelsens ordförande och socialnämndens ordförande i respektive kommun. Vi tog även del av kommunernas revisionsberättelser för att få en vidare syn på internkontrollarbetet. Resultat och slutsats: En slutsats vi kan dra efter uppsatsens genomförande, är att begreppet intern kontroll har en likartad betydelse i de tre kommunerna. Det kan därmed konstateras att det finns en allmän definition av begreppet i den kommunala verksamheten. Vi fann att nämnderna inte arbetade praktiskt med utformning av den interna kontrollen, som uppfattningen var efter studien av sekundärdata. Det är därmed svårt att exakt svara på hur det praktiska arbetet går till i kommunerna. För att bedriva en god intern kontroll krävs förebyggande arbete, oberoende och kunskap om ämnet, dock fann vi brister i dessa områden som kommunerna kan ta till sig och förbättra.