Från klientfokus till samhällsfokus? - En studie om anmälningsplikten och dess konsekvenser

Abstract

Bakgrund och frågställning: Kriser och skandaler som inträffat under senare år har lett till skärpta regler för redovisning och lagstadgad revision. Ett medel för att återställa förtroendet för de stora bolagen var att stärka kontrollen av företagen, bl.a. genom anmälningsplikten. Anmälningsplikten som infördes 1999 innebär att en revisor som misstänker brott ska anmäla det till åklagare. Revisorn är, förutom att arbeta på uppdrag av klienten, även rekryterad av lagstiftaren genom en slags myndighetsfunktion. Skulle revisorn sedan anmälningsplikten infördes, se som sin främsta uppgift att fokusera på samhällsuppdraget, d.v.s. att upptäcka och anmäla brott som begås av klienten, kan ett problem uppstå. Revisorn ska balansera mellan olika förväntningar som ställs på honom. Mot bakgrund av den aktuella diskussionen fann vi det intressant att studera konsekvenserna av anmälningsplikten. Vi ställde oss följande fråga: Har anmälningsplikten lett till att revisorerna ändrat fokus, från klientfokus till samhällsfokus?

Syfte: Att ge svar på om en konsekvens av anmälningsplikten inneburit att revisorn ändrat fokus, från klientfokusering till att fokusera mot samhällsnyttan. Genom att beskriva hur revisorerna själva resonerar kring anmälningsplikten och dess eventuella påverkan på en klientfokusering, d.v.s. genom att redovisa åsikter "från fältet", vill vi medverka till större förståelse för eventuella effekter av anmälningsplikten och därmed bidra med stöd inför framtida lagförändringar.

Avgränsningar: Studien avser svenska förhållanden och enbart revisorer som arbetar i Göteborg på uppdrag av små och medelstora företag. Diskussionen håller sig kring ökade krav på revisorn p.g.a. anmälningsplikten, som kan ha fått till följd att revisorns roll och fokusering förändrats.

Metod: Vår studie utgår från den induktiva ansatsen då det primära syftet är att undersöka och beskriva fyra revisorers förhållningssätt kring frågor som rör anmälningsplikten och dess eventuella inverkan på revisorns klientfokusering. Studien har genomförts med hjälp av en kombination av tre besöksintervjuer och en telefonintervju, vilket alltså utgör vår primärdata. Vi har ett kvalitativt tillvägagångssätt då djupintervjuer ligger till grund för uppsatsens resultat.

Resultat: Anmälningsplikten har inte påverkat revisorerna, de har fortfarande kvar klientfokuseringen. En anledning var att anmälningsplikten inte är så spridd bland klienterna och att någon eventuell inverkan därför inte har blivit känd ännu. Studien visade vidare att det saknas kunskaper bland revisorerna gällande den straffrättsliga kompetensen. Kompetensutbildningen rörande anmälningsplikten är bristfällig och ligger till stor del bakom orsaken till revisorernas osäkerhet och negativa syn på anmälningsplikten.

Förslag till fortsatt forskning: Andra faktorer än anmälningsplikten kan komma att påverka revisorns fokusering i framtiden. En fördjupad studie om införandet av Svensk Redovisningsstandard ger några konsekvenser som kan vara intressant att studera. Vi har gjort vår studie utifrån revisorernas perspektiv, ett alternativ skulle kunna var att göra en liknande studie utifrån klienternas perspektiv.