Svensk redovisningsnormering och tillsyn före och efter 2005 – En studie om den pågående förändringsprocessen av redovisningens normering och tillsyn i Sverige.

Abstract

Bakgrund och problem: Att många redovisningsskandaler inträffat på senare år, att EU har antagit IAS-förordningen och att IAS/IFRS införs 2005 är några anledningar som bidragit till att stora förändringar pågår på redovisningsområdet. Detta leder till att det är intressant att genomföra en studie på området med följande huvudfrågor; • Hur ser den svenska normeringen och tillsynen ut av idag? • Hur kommer den framtida normeringen och tillsynen av redovisningsområdet troligtvis att se ut i Sverige? • Hur och varför kommer redovisningsområdets framtida normering och tillsyn kunna skapa en stabil finansmarknad?

Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara hur redovisningens normering och tillsyn ser ut i dag, att förklara den förändring som sker på området, samt att ge ett troligt utvecklingsscenario för hur den svenska normeringen och tillsynen kommer att te sig efter 2005, då IAS/IFRS totalinförs.

Avgränsningar: Uppsatsen begränsas till att behandla normering och tillsyn av studiens svenska organisationer och organ. Den redogör inte för konflikter mellan svenska Årsredovisningslagar och IAS/IFRS eller förändringar som krävs av lagarna. Skatteeffekter som blir en följd av IAS/IFRS införande analyseras inte heller och den empiriska studien begränsas till postenkäterna.

Metod: Studien baseras på en kvalitativ metod, där både sekundär- och primärdata, som insamlats genom postenkäter, är av stor betydelse.

Resultat och slutsatser: Dagens svenska normering och tillsyn är fördelad mellan olika organ och organisationer och utgörs av en blandning mellan självreglering och statliga regelverk. Den förändring som redovisningsområdet genomgår initierades av EU och IASB, men det pågår en omfattande nationell verksamhet för att uppnå den bästa framtida strukturen för svensk del. Det troligaste framtida scenariot är enligt uppsatsen att en ”Redovisninginspektion” skapas. Den ska ansvara för både normering och tillsyn och inkorporerar de flesta av dagens på området aktiva parter.

Förslag till fortsatt forskning: Ett första förslag är att utföra en djupstudie av det organ som kommer att ansvara för svensk normering och tillsyn efter 2005. Ett andra förslag är att studera de förändringar, som kommer att krävas i de olika årsredovisningslagarna (ÅRL och BFL, ÅRFL, ÅRKL), eller i skattelagstiftningen efter införandet av IAS/IFRS. Ett sista förslag är att studera Revisorsnämnden av idag och i framtiden.