Redovisning av humankapital i IT-företag - En studie i två företags sätt att redovisa humankapital under en tidsperiod

Abstract

Bakgrund och problem: I ett kunskapsföretag är det personalens kompetens som är det centrala och denna tillgång syns inte i den traditionella redovisningen. Detta gör att denna typ av företag oftast är för lågt värderade och det blir allt viktigare att även redovisa de så kallade mjuka värdena. Hur kunskapsföretag framställer humankapital i årsredovisningen är av stort intresse för olika intressenter, men det är svårt att göra det i praktiken då det inte finns några regleringar för hur företagen skall gå tillväga.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en ökad kunskap kring hur viktigt det är för kunskapsintensiva företag, som IT-företag, att redovisa humankapital i årsredovisningen. Vidare vill vi även visa på hur olika företag redovisar humankapital och vilka förändringar som har skett under en begränsad tidsperiod.

Avgränsningar: Uppsatsen har avgränsats genom att den bara behandlar två av de IT-företag som per den 15 november 2002 var noterade på A-listan på Stockholmsbörsen. Vidare har uppsatsen avgränsats till att beröra perioden mellan 1995 och 2001.

Metod: Uppsatsen har genomförts genom en kvalitativ metod och den bestod i en rad kvalitativa intervjuer. Telefonintervjuer gjordes med två personer från respektive företag. Vidare gjordes två personliga intervjuer med en universitetslektor och en forskare i humankapital. Slutligen genomfördes en telefonintervju med Leif Edvinsson, som är fd. Director of Intellectual Capital. Studier har även gjorts av företagens årsredovisningar under perioden 1995 och 2001.

Resultat och slutsatser: Efter undersökningen kan vi konstatera att företagen använder olika begrepp då de presenterar humankapital i årsredovisningen och att deras sätt att redovisa skiljer sig åt. Vi har även funnit att det som redovisas som humankapital beskrivs i textmassan och som nyckeltal. Vidare har vi kunnat se en förändring i företagens sätt att redovisa under perioden 1995 och 2001. Det ena företaget har valt att redovisa mindre humankapital i textmassan, medan det andra har valt att öka redovisningen av humankapital i textmassan.

Förslag till fortsatt forskning: Då båda företagen vi undersökt verkar i andra länder där det redan utvecklats riktlinjer för humankapital, hade det varit intressant att studera hur dessa länders förordningar och lagar i längden kommer att påverka företagens sätt att redovisa. Vidare hade det varit intressant att undersöka hur företag i Sverige använder sig av mätmetoden IC-Rating och hur stor spridning denna mätmetod har fått i Sverige.