Visa enkel post

dc.contributor.authorTjernberg, Linaswe
dc.contributor.authorBildtsén, Annaswe
dc.contributor.authorAhlberg, Amieswe
dc.date.accessioned2006-05-18swe
dc.date.accessioned2007-01-16T17:27:54Z
dc.date.available2007-01-16T17:27:54Z
dc.date.issued2006swe
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/1647
dc.description.abstractBakgrund och problem: Systembolaget initierade år 1997 ett projekt i syfte att förbättra organisationens ekonomistyrning och att utveckla den strategiska planeringen. Ledningen ansåg att det fanns brister i organisationens strategiarbete och hade förhoppningen att ett nytt styrmedel skulle medföra att företaget skulle komma till rätta med problemen. Systembolaget beslutade att införa ett balanserat styrkort, kallat VSOP, utifrån Kaplan och Nortons Balanced Scorecad (BSC). BSC är ett styrmedel som initialt tagits fram för privata organisationer men som numera även används flitigt i offentliga organisationer. Styrningen skiljer sig åt mellan vinstdrivande och ickevinstdrivande eller offentliga organisationer eftersom dess övergripande mål ej är att maximera vinsten. Systembolaget anser sig vara mycket nöjt med sin styrkortsimplementering men har ej gjort någon utvärdering av den. Det är således intressant att kartlägga hur Systembolaget använder sitt styrkort samt vilka avtryck användandet medfört på organisationen. Syfte: Studien syftar till att beskriva användandet av VSOP på olika nivåer inom Systembolaget för att kunna kartlägga och analysera de avtryck som styrverktyget medfört, både förväntade och oväntade, samt eventuella orealiserade. Metod: Studien är av explorativ karaktär och ett kvalitativt angreppssätt har använts för att kunna besvara frågeställningen. Primärdata har insamlats genom personliga intervjuer med respondenter från Systembolaget. Personer verksamma på olika nivåer inom organisationen har intervjuats för att möjliggöra analyser kring de skillnader som finns i användning. På butiksnivå har intervjuerna koncentrerats till Göteborgsområdet med omnejd då det minskar tidsåtgången samtidigt som urvalet ansågs vara representativt för helheten. Slutsats och diskussion: I studien konstateras att Systembolagets användning av ett styrkort medfört avtryck som till stor del motsvarar de förväntningar som fanns vid införandet. Styrkortet har exempelvis medfört bättre målöverensstämmelse inom organisationen, att personer på butiksnivå har erhållit kunskap om vilka mål som bidrar till att uppfylla organisationens strategi samt en ökad kontroll över butikernas prestationer. I studien kommer vi dock fram till att de avtryck Systembolaget erhållit ej ligger i linje med vad upphovsmakarna anser att företag kan förvänta sig av en styrkortsimplementering. Systembolaget använder inte styrkortet i enlighet med vad teorin förespråkar och vi konstaterar att de avtryck en organisation erhåller vid implementering av styrkort i hög grad beror på hur det används.swe
dc.format.extent521478 bytes
dc.format.mimetypeapplication/pdf
dc.language.isosvswe
dc.relation.ispartofseriesEkonomistyrning
dc.titleAnvändning och avtryck av ett balanserat styrkort - en studie på Systembolagetswe
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLawswe
dc.type.uppsokDswe
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Business Administrationeng
dc.type.degreeStudent essayswe
dc.gup.originGöteborg University. School of Business, Economics and Lawswe
dc.gup.epcid4879swe
dc.subject.svepBusiness and economicsswe


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post