Aktiekapitalet = Borgenärsskydd? - Med fokus på utdelningsreglerna

Abstract

Det finns cirka 300 000 aktiebolag i Sverige. En ny aktiebolagslag trädde i kraft den 1 januari 2006. Anledningen till en ny aktiebolagslag är bland annat den internationella utvecklingen på det aktiebolagsrättsliga området. Det är vikigt att den svenska aktiebolagslagen framstår som konkurrenskraftigt i förhållande till övriga medlemsstater inom EU, samt att den är förenlig med EG-rätten. Utvecklingen på redovisningsområdet innebär en förskjutning i synsättet av hur tillgångar och skulder definieras samt när värdeöverföringar skall rapporteras i redovisningen. Syftet med dessa nya regler är att redovisningsinformationen ska fungera som ett bättre beslutsunderlag för investerare och andra intressenter. Det har dock befarats att de nya redovisningsreglerna som tillåter att värdering av tillgångar oftare sker till verkligt värde ger ökade möjligheter att dela ut orealiserade vinster. Synen på aktiekapitalet såsom ett sätt att skydda borgenärerna är en gammal kvarleva med rötter i den kontinentala rätten, vilken Sverige och stora delar av EU har valt att följa. Den anglosaxiska rättstraditionen lämnar dock istället det egna kapitalet öppet såsom en förhandlingsfråga mellan aktieägare och borgenärer. Ett skydd för borgenärerna kan alltså utformas på olika sätt. I Sverige tillämpas en rad olika metoder som samverkar med varandra, medan man utomlands tillämpas delvis andra metoder. Det uppstår dock problem när olika synsätt krockar med varandra, vilket är fallet vid olika former av regleringskonkurrens i kölvattnet av en ökad internationalisering. Detta är något EU har råkat ut för de senaste åren. Det är svårt att säga vilket system som bäst tillgodoser borgenärernas rätt, men det är också svårt att avgöra vem som bäst kan tillgodose borgenärernas skyddsbehov. Det är därmed svårt att avgöra ifall staten, branschorganisationer eller borgenärerna själva bör bli ansvariga för utformningen av skyddet. Syftet med uppsatsen är att skapa en översiktlig översyn av borgenärsskyddet i stort samt att undersöka de effekter som de nya ändringarna i ÅRL och ABL får för borgenärsskyddet. Fokus ligger på hur utdelningsfrågan hanteras, varför fördjupning sker kring dessa förändringar. Det kommer även att ske en utredning kring utvecklingen internationellt sett. Vi finner att uppsatsen har ett inslag av det hermeneutiska ställningstagandet då all information tolkats på nytt i takt med att vi samla in ny information och kunskap under uppsatsens gång. Vi har använt den kvalitativa intervjumetoden och genomfört intervjuer med välkända teoretiker och erfarna praktiker för att få en större insikt i ämnet. Utifrån vår litteraturgenomgång och intervjuer kan vi konstatera att aktiekapitalet inte utgör ett reellt borgenärsskydd eftersom det är så pass lågt ställt. Flera av våra respondenter hävdar att skyddet numera är så urholkat att lagstiftaren lika gärna kan gå över till det anglosaxiska systemet och ta bort kapitalkravet. I Europa tenderar kapitalkravet att försvinna mer och mer. Nyckelord: aktiebolagslagen, aktiekapital, borgenärsskydd, försiktighet, IASB, utdelning och reglering Vi har följande ämnestips till vidare forskning: Det skulle vara intressant att läsa en studie som undersöker hur företagen påverkas av den nya lagen. Mest intressant skulle vara att höra hur företagen tolkar lagens utdelningsutrymme och hur deras faktiska utdelningar påverkas. Det skulle också vara intressant att se hur debatten utvecklar sig de närmaste åren. En studie skulle som liknar den vi redan har utfört skulle vara en intressant uppföljning om några år för att se huruvida debatten har förts framåt och ändrat ramarna för utdelningsbart belopp.