Redovisningens kvalitet efter införandet av IFRS. – Vilken påverkan har de nya principerna för redovisning av goodwill?

Abstract

Bakgrund och problem: 2002 togs beslutet att alla noterade företag inom EU från och med år 2005 skall upprätta koncernredovisning i enlighet med IFRS. Det huvudsakliga syftet med denna utökade harmonisering är att förbättra den finansiella rapporteringen ur ett kapitalmarknadsperspektiv. För Sverige kommer införandet att innebära en ökad fokusering mot aktieägarperspektivet, som studier visat har en högre värderelevans. Denna studies huvudsakliga problemformulering lyder således: Blir kvaliteten på den finansiella informationen bättre i och med skiftet från svenska redovisningsprinciper till den europeiska versionen av IFRS? En av de största förändringarna berör rörelseförvärvad goodwill som enligt IFRS 3 inte längre får skrivas av utan istället årligen skall prövas för nedskrivning. Goodwill har länge varit ett omdebatterat område och även de nya reglerna har kritiserats, bland annat för att ge alltför fluktuerande resultat. Den omedelbara övergången för svenska företag vid årsskiftet 2004/2005 tillhandahåller en unik möjlighet att studera de effekter som detta fört med sig och denna studies andra problemformulering är därför: Har införandet av de nya principerna för värdering av goodwill haft någon inverkan på redovisningskvaliteten? Syfte: Att ta reda på om kvaliteten på noterade svenska företags redovisning har ökat efter införandet av IFRS genom att titta på förhållandet mellan företagens redovisning och aktiekurser såväl före som efter implementeringen. Syftet är vidare att undersöka om en eventuell kvalitetsförändring huvudsakligen beror på de ändrade reglerna för redovisning av goodwill. Avgränsningar: IFRS 3 innehåller, förutom den nya synen på värdeförändring av goodwill, även andra förändringar som i denna uppsats inte kommer att beröras. Då många företag inte redovisar goodwill separat i sina kvartalsrapporter, utvidgas studien till att undersöka den påverkan som immateriella tillgångar har. Detta kan medföra att andra poster än goodwill påverkar studiens resultat. Metod och design: Detta är en kvantitativ undersökning som utförs genom hypotesprövning. En multipel regressionsanalys används, vilken ger en determinationskoefficient vars värde anger hur väl redovisningen förklarar aktiepriset. De värden som de statistiska estimeringarna ger prövas genom en signifikansanalys. Slutsats: De statistiska estimeringarna ger att redovisningens kvalitet har ökat signifikant efter införandet av IFRS. Ökningen kan dock inte hänföras till den ändrade redovisningen av goodwill.