Balanced Scorecard i svenska handels- och tjänsteföretag

Abstract

Problemdiskussion: Balanced Scorecard (BSC), eller styrkort, har sedan början av 90-talet, blivit ett populärt redskap för organisationer att styra sin verksamhet med. Med utgångspunkt i teorier och resultat från genomförda studier om balanced scorecard kan vissa centrala faktorer identifieras för hur företag framgångsrikt ska tillämpa BSC i praktiken. Studier visar emellertid att användandet av BSC i praktiken många gånger skiljer sig från det som teorin föreskriver, både bland svenska företag och internationellt. På vilket sätt företag använder balanced scorecard verkar påverka hur företagen lyckas skapa affärsmässigt värde samt hur nöjda de är med tillämpningen av balanced scorecard. Den rationella användaren av balanced scorecard använder rimligen endast metoden om den fungerar, så att användaren blir nöjd med metoden. Således borde det finnas en korrelation mellan hur väl företag lyckas förverkliga sina strategier med hjälp av balanced scorecard, vilket borde leda till nöjdhet, och förekomsten av metoden. Företag som använder eller planerar att använda BSC samt konsulter och andra som arbetar med att implementera BSC i organisationer kan därför vara behjälpta av att veta varför det förväntade värdet uppnås alternativt inte uppnås. Syfte: Med föreliggande undersökning ämnar vi ge en generell bild av de nu rådande förutsättningarna för att utveckla utformning, implementering och användning av balanced scorecard i svenska företag. Metod: Undersökningen har genomförts i form av en webbaserad enkätundersökning. Enkäten har skickats till 343 stycken svenska tjänste- och handelsföretag. Urvalet är gjort genom ett obundet slumpmässigt urval från en population på 3 184 stycken svenska tjänste- och handelsföretag. Enkäten är besvarad av totalt 182 stycken företag och svarsfrekvensen för undersökningen uppgår till 54,2 %. Resultat och slutsatser: Undersökningen visar att 38 % av de svenska tjänsteföretagen och 30% av de svenska handelsföretagen använder styrkort. Vidare kan undersökningen påvisa att förekomsten av styrkort är större bland stora än små företag. Vanligast är att fyra perspektiv används i styrkorten. Ofta inkluderas ett medarbetarperspektiv i styrkorten. Det visar sig också att den största delen företag har begränsat sig till färre än 20 mått per styrkort. Studien visar även att traditionella planer och uppföljning såsom budget fortfarande uppfattas som viktigare än styrkort. Trots detta uppger en betydande majoritet av företagen att de är nöjda med sin tillämpning av styrkort. En betydande majoritet av företagen uppger att de i större utsträckning förverkligar sina strategier sedan de adopterat styrkort. Således är den upplevda nyttan av styrkort hög bland svenska företag. Inga tydliga samband har kunnat identifieras mellan den upplevda nyttan av styrkort och påverkande variabler som: tidpunkt för implementering; strategi; antal mått i styrkortet; IT-stöd för styrkort; grad av lokal utformning av styrkort; definition av arbetsuppgifter och roller samt vilken vikt som olika slags utfall har i styrkortet för att uttrycka framgång i företaget. Emellertid verkar det som om företag som använder IT-stöd för sina styrkort tenderar att var mer nöjda än de utan IT-stöd. Detta samband är dock inte tydligt.