Intern kontroll och Svensk kod för bolagsstyrning - en studie utifrån styrelsens och revisorns perspektiv

Abstract

Bakgrund och problem Till följd av de företagsskandaler som inträffat under det tidiga 2000-talet har begreppet bolagsstyrning och det smalare begreppet intern kontroll fått stor uppmärksamhet. För att återskapa förtroendet för näringslivet samt förhindra liknande händelser i framtiden har lagstiftare på olika sätt försökt reglera bolagsstyrning och intern kontroll. Sådan reglering har skett under senare år både genom lagstiftning såsom Sarbanes Oxley Act i USA samt genom införandet av etiska koder i en rad olika länder. Fokus på den reglering som vuxit fram har legat på intern kontroll. Sverige, som ett av de sista länderna i Västeuropa, införde 1 juli 2005 Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Avsikten med Koden är att höja förtroendet för svenskt näringsliv samt förhindra framtida företagsskandaler. Koden innehåller regler angående intern kontroll och avsikten med detta är att ytterligare skärpa fokus på hur företag hanterar och kontrollerar sina risker. Eftersom styrelsen är den aktör som enligt lagstiftning och Koden har ansvaret för internkontrollen skall det således vara de, enligt vår förståelse, som initierar utvecklingen beträffande företagens interna kontroll. Revisorerna skall granska den rapport som styrelsen ska skriva om hur internkontrollen organiseras och fortlöper. Således är det relevant att undersöka revisorernas och styrelsens uppfattning om företagens arbete med intern kontroll. Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företagens interna kontroll har påverkats av Koden. Vår förhoppning är också att studien skall inspirera läsaren till att reflektera över frågor kring intern kontroll i allmänhet och dess påverkan av Koden i synnerhet. Vi har valt att undersöka vårt problemområde utifrån två aktörers perspektiv, styrelsens och revisorns, för att på ett bättre sätt behandla problematiken. Avgränsningar Studien avgränsar sig till att omfatta större noterade aktiebolag som ska följa Koden och som enbart är noterade i Sverige, då företag som är noterade utomlands påverkas av annan reglering. Uppsatsens fokus angående intern kontroll har riktats mot den finansiella rapporteringen och de punkter i Svensk kod för bolagsstyrning som behandlar intern kontroll. Metod Undersökningen är baserad på intervjuer med tre styrelseledamöter i företag som skall följa Koden samt två revisorer som arbetar med intern kontroll. Intervjuerna har sedan omarbetats till skriftlig form och därefter analyserats. Som ett komplement till intervjuerna har vi använt litteratur inom området. Sekundärdata består av material från artiklar, litteratur samt lagtext. Slutsatser Slutsatsen i uppsatsen är att företagen inte har gjort så mycket hittills för att följa Kodens paragrafer om intern kontroll. Företagen letar nu efter ett angreppssätt för att ta sig an arbetet med att säkerställa att de uppfyller Kodens krav. De tycker inte att det funnits något problem med intern kontroll men har inte heller utvärderat detta. Styrelserna har inte förändrat sina relationer till bolagsledningarna utan låter ledningarna sköta implementeringen av Koden. Styrelsernas lösa koppling till ledningens daliga arbete och förtroende för att bolagsledningen sköter bolagen väl består. Det är emellertid rimligt att ifrågasätta om styrelserna kan vara säkra på att det inte existerar några problem eftersom de inte utvärderar detta. Förslag till fortsatta studier Intern kontroll och Koden är områden som bjuder in till intressanta studier. Det är önskvärt att sätta utvecklingen av intern kontroll i Sverige i jämförelse med omvärlden samt undersöka om Koden får de effekter man hoppats på. Dessutom vore det önskvärt att utreda om Koden skulle ha kunnat förhindra någon av de skandaler som framkommit i media.