Visa enkel post

dc.contributor.authorStadelmann, Kalleswe
dc.contributor.authorRagnarson, Erikswe
dc.contributor.authorIvetic, Filipswe
dc.date.accessioned2006-02-01swe
dc.date.accessioned2007-01-16T17:28:17Z
dc.date.available2007-01-16T17:28:17Z
dc.date.issued2006swe
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/1681
dc.description.abstractBakgrund och problem: Inom EU har det länge förts diskussioner om att harmonisera och förbättra reglerna för noterade företags redovisning. Redan 1968 då man uttalade mål om att skapa en inre marknad, fördes en diskussion om att undanröja de inhemska regleringarna för att underlätta den fortsatta ekonomiska utvecklingen. Det kom dock att dröja fram till den 19 juli år 2002, innan Europaparlamentet och rådet beslutade att noterade bolag från och med ingången av år 2005 skall tillämpa internationella redovisningsstandarder och därmed upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS. De övergripande syftena med förordningen är att harmonisera den finansiella informationen, garantera en hög grad av insyn i redovisningen (rättvisande bild) samt ge möjligheter till ökad jämförbarhet. Därigenom ska man kunna garantera att gemenskapens kapitalmarknad och den inre marknaden kan fungera ändamålsenligt, något som innebär att den fria rörligheten för kapital förstärks. Samtidigt skapas det förutsättningar för företag att konkurrera på lika villkor om de tillgängliga finansiella resurserna. Syfte: Syftet med den deskriptiva uppsatsen är att undersöka om IFRS är ett fungerande verktyg för att uppnå en mer harmoniserad redovisning inom EU. Avgränsningar: Undersökningen är avgränsad till att enbart utröna vad revisorer har för uppfattningar kring harmoniseringen av regelverket. Uppsatsen behandlar inte specifika standarder eller någon annan parts aspekt kring sakfrågan. Metod: Vi valde den kvalitativa metoden för att genomföra vår undersökning. Insamlandet av primärdata genomförts genom tre personliga intervjuer. Eftersom vi har sökt en förståelse för fenomenet och hur det uppfattas, valde vi att utföra strukturerade öppna intervjuer. Sekundärdatan vi har använt oss av har bestått av kurslitteratur, forskningslitteratur samt vetenskapliga artiklar inom området. Resultat och slutsatser: Vi har kommit fram till att något som är gemensamt för hela harmoniseringsprocessen är att det handlar om ett långsiktigt projekt. Harmoniseringen uppstår när tolkningen av standarderna sker på samma sätt. Först då har man uppnått en jämförbarhet som leder till att redovisningen utgör ett bra beslutsunderlag för användaren. Vi anser därför att IFRS är ett bra verktyg för harmonisering, men att målet inte nås förrän nationella skillnader i kultur och tradition vad gäller redovisningen har minimerats. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att ett förslag till vidare forskning skulle vara att genomföra en liknande studie om några år, för att då kunna utreda hur utvecklingen har gått. Ett annat förslag skulle vara att förflytta perspektivet till en annan yrkesgrupp. Det skulle exempelvis vara intressant att undersöka hur en analytiker eller kreditgivare uppfattar IFRS Om de anser att det medför mer jämförbar och tillförlitlig finansiell information än före IFRS.swe
dc.format.extent247376 bytes
dc.format.mimetypeapplication/pdf
dc.language.isosvswe
dc.relation.ispartofseriesExternredovisning och företagsanalys
dc.titleIRFS och harmoniseringen av regelverket – ur revisorns perspektivswe
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLawswe
dc.type.uppsokDswe
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Business Administrationeng
dc.type.degreeStudent essayswe
dc.gup.originGöteborg University. School of Business, Economics and Lawswe
dc.gup.epcid4700swe
dc.subject.svepBusiness and economicsswe


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post