dc.contributor.author | Stadelmann, Kalle | swe |
dc.contributor.author | Ragnarson, Erik | swe |
dc.contributor.author | Ivetic, Filip | swe |
dc.date.accessioned | 2006-02-01 | swe |
dc.date.accessioned | 2007-01-16T17:28:17Z | |
dc.date.available | 2007-01-16T17:28:17Z | |
dc.date.issued | 2006 | swe |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/1681 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: Inom EU har det länge förts diskussioner om att harmonisera och
förbättra reglerna för noterade företags redovisning. Redan 1968 då man uttalade mål om att
skapa en inre marknad, fördes en diskussion om att undanröja de inhemska regleringarna för
att underlätta den fortsatta ekonomiska utvecklingen. Det kom dock att dröja fram till den 19
juli år 2002, innan Europaparlamentet och rådet beslutade att noterade bolag från och med
ingången av år 2005 skall tillämpa internationella redovisningsstandarder och därmed
upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS. De övergripande syftena med
förordningen är att harmonisera den finansiella informationen, garantera en hög grad av insyn
i redovisningen (rättvisande bild) samt ge möjligheter till ökad jämförbarhet. Därigenom ska
man kunna garantera att gemenskapens kapitalmarknad och den inre marknaden kan fungera
ändamålsenligt, något som innebär att den fria rörligheten för kapital förstärks. Samtidigt
skapas det förutsättningar för företag att konkurrera på lika villkor om de tillgängliga
finansiella resurserna.
Syfte: Syftet med den deskriptiva uppsatsen är att undersöka om IFRS är ett fungerande
verktyg för att uppnå en mer harmoniserad redovisning inom EU.
Avgränsningar: Undersökningen är avgränsad till att enbart utröna vad revisorer har för
uppfattningar kring harmoniseringen av regelverket. Uppsatsen behandlar inte specifika
standarder eller någon annan parts aspekt kring sakfrågan.
Metod: Vi valde den kvalitativa metoden för att genomföra vår undersökning. Insamlandet av
primärdata genomförts genom tre personliga intervjuer. Eftersom vi har sökt en förståelse för
fenomenet och hur det uppfattas, valde vi att utföra strukturerade öppna intervjuer.
Sekundärdatan vi har använt oss av har bestått av kurslitteratur, forskningslitteratur samt
vetenskapliga artiklar inom området.
Resultat och slutsatser: Vi har kommit fram till att något som är gemensamt för hela
harmoniseringsprocessen är att det handlar om ett långsiktigt projekt. Harmoniseringen
uppstår när tolkningen av standarderna sker på samma sätt. Först då har man uppnått en
jämförbarhet som leder till att redovisningen utgör ett bra beslutsunderlag för användaren. Vi
anser därför att IFRS är ett bra verktyg för harmonisering, men att målet inte nås förrän
nationella skillnader i kultur och tradition vad gäller redovisningen har minimerats.
Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att ett förslag till vidare forskning skulle vara att
genomföra en liknande studie om några år, för att då kunna utreda hur utvecklingen har gått.
Ett annat förslag skulle vara att förflytta perspektivet till en annan yrkesgrupp. Det skulle
exempelvis vara intressant att undersöka hur en analytiker eller kreditgivare uppfattar IFRS
Om de anser att det medför mer jämförbar och tillförlitlig finansiell information än före IFRS. | swe |
dc.format.extent | 247376 bytes | |
dc.format.mimetype | application/pdf | |
dc.language.iso | sv | swe |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning och företagsanalys | |
dc.title | IRFS och harmoniseringen av regelverket – ur revisorns perspektiv | swe |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | swe |
dc.type.uppsok | D | swe |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.type.degree | Student essay | swe |
dc.gup.origin | Göteborg University. School of Business, Economics and Law | swe |
dc.gup.epcid | 4700 | swe |
dc.subject.svep | Business and economics | swe |