dc.contributor.author | Persson, Hanna | swe |
dc.contributor.author | Jochimsen, Malin | swe |
dc.date.accessioned | 2005-08-12 | swe |
dc.date.accessioned | 2007-01-17T02:33:28Z | |
dc.date.available | 2007-01-17T02:33:28Z | |
dc.date.issued | 2005 | swe |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/1718 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: Den kommunala revisionen har en mycket viktig
samhällsfunktion då den fungerar som ett demokratiskt kontrollinstrument. För att
revisionen skall vara tillfredställande krävs att kommunikationen mellan inblandade
parter fungerar. Från olika referenser kan utläsas att det eventuellt skulle kunna finnas
vissa brister i kommunikationen inom den kommunala revisionen. Utifrån ett allmänt
teoretiskt resonemang kring kommunikation och utifrån de riktlinjer som god
revisionssed ger avseende kommunikationen inom den kommunala revisionen har vi
därför valt att studera följande:
Hur väl fungerar kommunikationen mellan revisorer och fullmäktige respektive
mellan revisorer och nämnder inom den kommunala revisionen?
Syfte: Syftet med studien är att med hjälp av ett urval av kommuner beskriva hur väl
kommunikationen fungerar inom den kommunala revisionen. Vår avsikt är att föra en
diskussion kring kommunikationen utifrån relevanta begrepp och vårt fokus kommer att
ligga på den kommunikation som sker löpande under året mellan förtroendevalda
revisorer och fullmäktige respektive mellan förtroendevalda revisorer och nämnder.
Avgränsningar: Vår studie innefattar endast tre medelstora kommuner i västra Sverige.
Intervjuer med en representant från förtroendevalda revisorer, fullmäktige och nämnder i
respektive kommun kommer att ligga till grund för vårt empiriska material. Vi kommer
inte att behandla revisionen i de kommunala bolagen.
Metod: Detta är en kvalitativ fallstudie där vi använder oss av både primära och
sekundära källor i form av intervjuer, vetenskapliga böcker och journaler samt utgivna
skrifter för att kunna svara på vår problemställning. Vi har använt oss av
semistrukturerade intervjuer där alla respondenter har fått liknande frågor. Vid
sammanställningen av vår referensram samt vårt empiriska material skedde en naturlig
kategorisering av materialet vilken även återfinns i vår analys där vi har ställt vårt
empiriska material mot den information som vi presenterats i referensramen.
Slutsats: Kommunerna har under senare år i vissa avseenden utvecklat sina former för
kommunikation. Kommunikationen mellan revisorer och fullmäktige kan ses som väl
fungerande, men i kommunikationen mellan revisorer och nämnder finns vissa brister
avseende exempelvis kunskapen om varandra och den löpande kommunikationen. För att
revisionen skall uppfylla sitt syfte samt ses som ett fungerande demokratiskt
kontrollinstrument behöver kommunikationen inom den kommunala revisionen därmed
utvecklas ytterligare. Varje kommun måste finna rutiner för en fungerande
kommunikation som passar deras verksamhet samtidigt som god revisionssed uppfylls. | swe |
dc.format.extent | 240507 bytes | |
dc.format.mimetype | application/pdf | |
dc.language.iso | sv | swe |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning och företagsanalys | |
dc.title | Kommunikationen inom den kommunala
revisionen -Hur väl fungerar den? | swe |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | swe |
dc.type.uppsok | D | swe |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.type.degree | Student essay | swe |
dc.gup.origin | Göteborg University. School of Business, Economics and Law | swe |
dc.gup.epcid | 4333 | swe |
dc.subject.svep | Business and economics | swe |