| dc.description.abstract | Bakgrund och problem: I dagens samhälle har flera debatter förts kring att många chefer
inom näringslivet fått oerhörda summor i belöningar. Humankapitalet ses som oerhört viktigt
för företagets överlevnad varför många företag satsar på sin arbetskraft, genom att försöka
tillgodose deras behov. Detta kan göras genom olika slags belöningar, såsom monetära,
sociala och psykologiska. Beroende på vilken person man är och i vilken livssituation man
befinner sig kan behoven variera och således vilken belöning man finner mest motiverande.
Syfte: Vårt syfte med denna studie är att undersöka ifall medarbetare blir motiverade genom
ett monetärt belöningssystem samt vilka inställningar och tankar som finns kring detta. Vi
avser även undersöka vilka olika slags belöningar som verkar mest motiverande för
medarbetarna och då med hänsyn till monetära, psykologiska och sociala belöningar. Vidare
vill vi jämföra om medarbetare känner att de blir mer motiverade genom att de själva kan
påverka den monetära belöningens storlek. Studien är en fallstudie och som kommer att
undersökas i ett företag, beläget i Göteborg.
Metod: Vi intervjuar berörda medarbetare, inom avdelningarna marknad och kontor, vilka
innefattar sammanlagt sju personer. Samtidigt gör vi två intervjuer med personalchefen.
Intervjuerna sker mestadels genom intervjuer, men med enkäter som komplement. Vi utgår
ifrån valda teorier vid analys, där dessa består utav olika motivations- och belöningsteorier.
Vid framställning av data använder vi oss utav löpande text, citat och flera diagram.
Resultat och slutsatser: Vi ser att medarbetare känner sig motiverade genom alla de tre
belöningstyperna, nämligen monetära, sociala och psykologiska belöningar, vilka påverkar
dem i en positiv riktning. Dock är det flera av respondenterna i intervjun som framhåller att de
monetära belöningarna inte är den starkaste drivkraften. Emellertid är detta motsägelsefullt
enligt enkäten, som visar att de monetära belöningarna totalt sett anses som mest motiverande.
Detta tror vi i och för sig är en konsekvens av att ingen av medarbetarna vill förneka de
monetära belöningarna som viktiga, vilket bidrar till att denna belöning får ett bättre
medelvärde än de andra belöningarna. Sedan tror vi att beroende på vilken slags person man
är och i vilken livssituation man befinner sig, är faktorer av betydelse för vilka behov man vill
tillfredsställa och således vilka slags belöningar man anser bäst motivera. Vi ser även att
påverkan gällande storleken på sin belöning inte har någon betydelse för motivationen.
Förslag till vidare forskning: Ett första förslag är att man skulle kunna studera det monetära
belöningssystemet som nyligen implementerats för produktionsavdelningen i företag X, ur ett
medarbetarperspektiv. Ett annat förslag är att studera om de önskvärda effekterna från
företagsledningens sida, i och med ett implementerande av ett monetärt belöningssystem,
överensstämmer med utfallet av dessa. En intressant studie hade även kunnat vara att mer
djupgående undersöka vad det är hos den enskilde individen som gör att denne blir motiverad
genom de olika slags belöningarna, till exempel om ålder har någon betydelse för vilken
belöning som eftertraktas. Ett ytterligare förslag är att göra en undersökning på fler företag än
vad som omfattades i denna studie, då en generell slutsats skulle kunna dras och då man
skulle kunna se om inställningar och tankar kring motivation och belöningar på något sätt är
företagsspecifika eller om de är helt individuella. | swe |
