Tolkning och tillämpning av god redovisningssed - En studie av fyra onoterade medelstora företag

Abstract

Bakgrund och problem: Anpassningen av de allmänna råden till RR:s rekommendationer som Bokföringsnämnden har gjort, har inte givit något bra resultat för onoterade små och medelstora företag. Anledningen är att regelverket för onoterade företag har växt och är idag inte ändamålsenligt för dessa företag. En fråga vi ställde oss var om företagen upplever detta som problematiskt och om de har svårigheter att tillämpa god redovisningssed. I uppsatsen är vår huvudfråga; hur ser relationen ut mellan nuvarande regelverk och god redovisningssed i onoterade medelstora företag?

Syfte: Uppsatsen syftar till att förstå och beskriva relationen mellan nuvarande regelverk och god redovisningssed i onoterade medelstora företag. Vidare var vårt syfte att få en djupare förståelse av begreppet god redovisningssed ur aktörers perspektiv och hur praktisk tillämpning av god redovisningssed sker utifrån nuvarande regelverk. Vårt delsyfte var att ta del av aktörernas synpunkter på ett framtida regelverk för onoterade företag.

Avgränsning: Undersökningen är avgränsad till fyra svenska onoterade medelstora företag med olika verksamhetsinriktningar.

Metod: I vår uppsats har vi valt att utgå från ett hermeneutiskt synsätt. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie. Vi har genomfört intervjuer med ekonomiansvariga på fyra onoterade medelstora företag för att få en förståelse om deras nuvarande redovisningssituation och hur de tillämpar god redovisningssed.

Analys och Slutsatser: Begreppet god redovisningssed är svårt att definiera, vilket leder till att olika tolkningar sker. Respondenterna tolkar innebörden av god redovisningssed som att lagar och regler ska följas. God redovisningssed baseras på aktörers omdömen och bedömningar, vilket påverkar hur de hanterar redovisningsregler. Reglernas betydelse för tillämpning av god redovisningssed är stor då dessa ger riklinjer för hur företagen ska redovisa. Relationen mellan regelverket och god redovisningssed i onoterade medelstora företag är komplicerad då aktörerna i företag upplever att regelverket är svårt att tolka och tillämpa. Respondenternas syn på ett framtida regelverk är att det ska bygga på traditionella redovisningsprinciper, vara lätt att förstå och få en starkare koppling till beskattning.

Förslag till fortsatt forskning: Valmöjligheterna som företagen har idag har enligt BFN resulterat i att användaren som vill tillgodogöra sig informationen i årsredovisningen inte har kunnat förstå valen och principerna företagen tillämpat för att följa god redovisningssed. Ett förslag till fortsatt forskning är att undersöka om och hur användare av onoterade företags årsredovisningar upplever detta och om det har orsakat dem problem.