• English
    • svenska
  • svenska 
    • English
    • svenska
  • Logga in
Redigera dokument 
  •   Startsida
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Business Administration / Företagsekonomiska institutionen
  • Kandidatuppsatser Företagsekonomiska institutionen
  • Redigera dokument
  •   Startsida
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Business Administration / Företagsekonomiska institutionen
  • Kandidatuppsatser Företagsekonomiska institutionen
  • Redigera dokument
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

Lönsamhet för småskalig slakt i Västra Götaland - En jämförelse mellan legoslakt med återtag och direktförsäljning till slakteri

Sammanfattning
I dagsläget finns det endast ca 30 småskaliga slakterier i Sverige. Orsaken till utvecklingen mot större och färre slakterier är minskad lönsamhet i branschen och en hårdnande konkurrens från importerat kött. För konsumenten blir det allt viktigare med närproducerat kött, men för uppfödarna är det fortfarande ekonomin och lönsamheten som är det viktiga. Närheten till slakteri eller konsument kommer i andra hand. Föremålet för vår studie är Gunnarsbo Gård i Svenljunga som ägs av Lollo Alling. Gunnarsbo Gård har i dagsläget inget slakteri, men planerar en småskalig slakteriverksamhet. Enligt planen ska uppfödare kunna hyra lokalerna och själva sköta slakt, styckning och vidareförädling, eller hyra in professionella slaktare, styckare och charkuterister. Syftet med denna uppsats är att klargöra vilket av tre alternativ som är mest lönsamt: 1) att uppfödaren säljer djuren direkt till ett storskaligt slakteri, 2) att uppfödaren hyr lokaler av Gunnarsbo Gård. Där sköts slakt, styckning och charkförädling, antingen av uppfödaren själv eller med inhyrd arbetskraft, för att sedan lämna lokalerna och ta produkterna med sig, eller att 3) Gunnarsbo Gård agerar inköpare och sköter slakt, styckning, förädling och försäljning. Genom att försöka besvara frågan hoppas vi att vår uppsats kan komma att ligga som grund för investeringsbeslut och vara en riktlinje, inte bara för Gunnarsbo Gård, utan även för andra småskaliga slakterier i framtiden. Uppsatsen bygger i huvudsak på primärdata från intervjuer, som jämförts med sekundärdata, som exempelvis tidigare uppsatser inom ämnet, tidningsartiklar, årsredovisningar, Internetkällor och priskataloger. Detta för att öka validiteten. När vi jämför de tre alternativen ser vi snabbt att de skiljer sig åt i vilket alternativ som har bäst lönsamhet. I Alternativ 1 får uppfödaren minsta möjliga intäkt, men det är en stadig intäkt från ett stabilt, i Scans fall multinationellt, företag. Uppfödaren tar inga risker och kan ha uppfödandet som bisyssla till den ordinarie verksamheten, vad den än kan vara. I Alternativ 2 är det uppfödaren som tar på sig en del av riskerna, framför allt de som tillhör försäljning och etablering på marknaden. Uppfödaren blir i detta alternativ rikligt belönad med en betydande resultatökning även om försäljningen inte skulle nå riktigt ända fram. För det småskaliga slakteriet är inte Alternativ 2 att föredra, på grund av att täckningsbidraget har svårt att täcka de höga samkostnaderna. I Alternativ 3 slipper uppfödaren den mesta risken, eftersom enda skillnaden mellan Alternativ 1 och 3 är vem uppfödaren säljer till, det storskaliga slakteriet eller Gunnarsbo Gård. Den enda ökningen i risk för en uppfödare är att man inte längre arbetar med ett stort, etablerat eller multinationellt företag med den ekonomiska trygghet det innebär. Vi har utgått från att en tioprocentig ökning av intäkterna för en uppfödare, jämfört med det storskaliga slakteriet, skulle vara nog för att övertyga uppfödare att börja sälja sina djur till det småskaliga slakteriet istället för till Scan. För det småskaliga slakteriet innebär Alternativ 3 en ökad risk, eftersom man, förutom alla känsliga lönekostnader, dessutom har ett säljansvar. Resultatet för det småskaliga slakteriet ser mycket bra ut i alternativ 3, med hög räntabilitet på totalt kapital redan vid normal kapacitet, vilket gör att slakteriet kan koncentrera sig på kärnverksamheten och inte behöver ha full beläggning.
Examinationsnivå
Student essay
URL:
http://hdl.handle.net/2077/17612
Samlingar
  • Kandidatuppsatser Företagsekonomiska institutionen
Fil(er)
gupea_2077_17612_1.pdf (1.135Mb)
Datum
2008-08-12
Författare
Abrahamsson, Christine
Olofsson, Johan
Serie/rapportnr.
Industriell och finansiell ekonomi
07/08:36
Språk
swe
Metadata
Visa fullständig post

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV
 

 

Visa

VisaSamlingarI datumordningFörfattareTitlarNyckelordDenna samlingI datumordningFörfattareTitlarNyckelord

Mitt konto

Logga inRegistrera dig

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV