dc.contributor.author | Jonsson, Tobias | swe |
dc.contributor.author | Eklund, Katarina | swe |
dc.date.accessioned | 2005-02-09 | swe |
dc.date.accessioned | 2007-01-17T02:33:58Z | |
dc.date.available | 2007-01-17T02:33:58Z | |
dc.date.issued | 2005 | swe |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/1761 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem:
Under de senaste åren har flera stora företagsskandaler avslöjats. Genom dessa har revisorn och dennas roll ställts i fokus och ett flertal nya regler gällande revision har införts. I debatten
har även frågan angående vad revisorn förväntas göra lyfts fram. Det anses finnas ett gap i
förväntningarna mellan intressenterna av revisorns rapporter och revisorerna själva. Detta gap
kallas för förväntningsgapet. Storleken på gapet varierar beroende på vem som tillfrågas och
vilken förkunskap denna har.
Syfte:
I denna uppsats kommer vi att undersöka förekomsten och omfattningen av skillnader mellan
klienternas förväntningar på revisorn och det arbete som den senare verkligen utför. Vi har vidare för avsikt att peka ut särskilda faktorer som klienterna efterfrågar samt att belysa revisorernas uppfattning om gapet. Slutligen vill vi även undersöka revisorernas förslag till att minska riskerna för att förväntningsgap uppstår.
Avgränsningar:
Resultatet av vår undersökning baseras på den information som lämnas vid respektive
intervjutillfälle. Slutsatserna bygger på intervjupersonens personliga åsikter och skall inte ses som en allmän uppfattning bland revisorer och små svenska företag.
Metod:
I inledningsfasen bestämde vi oss för att genomföra vår undersökning på ett antal mindre
företag. Anledningen till detta val är vår uppfattning om att företagsledarna inom denna grupp har relativt små kunskaper om revisorns egentliga uppgifter. De företag vi intervjuat är alla
aktiebolag med som mest sex anställda. Revisorerna i vår undersökning kommer från byråer
av varierande storlek.
Resultat och slutsatser:
Tre av fem företag saknar något i relationen med sin revisor. Uppfattningen delas av samtliga
revisorer. Det som främst saknas är konkret rådgivning och en mera spontan kontakt. De
åtgärder som föreslås är först och främst uppdragsbrevet, som revisorerna är mycket positiva
till, samt avskaffande av revisionsplikten för små företag. Resultatet avviker något från teorin som uppvisar ett mer omfattande gap.
Förslag till fortsatt forskning:
Det skulle vara intressant att undersöka huruvida liknande förväntningar även återfinns i större företag. Uppsatsen fokuseras till stor del på det så kallade uppdragsbrevet. Intressant vore därför att utföra en liknande undersökning om ett par år för att få svar på om uppdragsbrevet fått önskad och förutspådd effekt. | swe |
dc.format.extent | 884284 bytes | |
dc.format.mimetype | application/pdf | |
dc.language.iso | sv | swe |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning och företagsanalys | |
dc.title | Förväntningsgapet mellan revisor och klient | swe |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | swe |
dc.type.uppsok | D | swe |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.type.degree | Student essay | swe |
dc.gup.origin | Göteborg University. School of Business, Economics and Law | swe |
dc.gup.epcid | 4053 | swe |