Etik hos revisorer - En pilotstudie över svenska auktoriserade revisorers förmåga till etiskt resonemang

Abstract

Bakgrund och problem:. På senare tid har det inträffat ett flertal händelser som har lett till ifrågasättande av en rad yrkesgruppers moral och etik. Då det i samhället kontinuerligt skapas nya oprövade situationer ställs yrkesutövare, däribland revisorer, inför etiska överväganden. På grund av revisorernas position hamnar de ofta i situationer där de måste balansera intresset mellan klienter, aktieägare, kreditgivare och samhälle. Dessa intressekonflikter kan leda till att revisorn ställs inför moraliska dilemman. Eftersom etiska värderingar formas med ålder och erfarenhet finns det inga fasta regler för hur moraliska dilemman skall hanteras och de behöver inte alltid vara kopplade till frågan om brott mot juridiska lagar. Ett problem som därmed kan uppstå är att olika personer har olika uppfattningar om vad som är det ”riktiga” handlandet. Tidigare studier som har belyst revisorers förmåga till etiskt resonemang har genomförts i till exempel USA och Danmark. Intresset uppstod att även undersöka de svenska revisorernas förmåga till etiskt resonemang då revisorn fungerar som en kvalitetssäkrare av företagens finansiella rapporter. Om revisorn har en låg förmåga till etiskt resonemang finns det risk att exempelvis objektiviteten minskar och att revisorns granskning av företagens information påverkas.

Syfte: Uppsatsen är en pilotstudie där syftet är att åskådliggöra förmågan till etiskt resonemang hos svenska auktoriserade revisorer samt göra en jämförelse med deras kollegor i andra länder. Dessutom är avsikten att belysa eventuella skillnader i förmågan att resonera etiskt mellan auktoriserade revisorer på små respektive stora revisionsbyråer. Vidare är syftet med uppsatsen att undersöka om faktorer som kön, ålder, antal yrkesverksamma år som auktoriserad revisor samt deltagande i etikkurs påverkar svenska auktoriserade revisorers förmåga till etiskt resonemang.

Avgränsningar: Uppsatsen har begränsats till att endast undersöka förmågan till etiskt resonemang hos ett urval av 50 stycken svenska auktoriserade revisorer jämt fördelade mellan stora och små revisionsbyråer. Studien har utförts med hjälp av Defining Issues Test, DIT, då tidigare studier inom området tillämpat samma test. Uppsatsens resultat kommer endast att jämföras med tre utvalda studier som genomförts i USA och Danmark.

Metod: Uppsatsen är en explorativ undersökning då avsikten är att ge en indikation på de svenska auktoriserade revisorernas förmåga till etiskt resonemang. Vidare har ett kvantitativt angreppssätt valts då resultatet framställs statistiskt. Uppsatsens primärdata har insamlats genom DIT, vilken utfördes i enkätform, och den sekundära datan består av böcker samt vetenskaplig artiklar.

Resultat och slutsatser: Det empiriska resultatet visar på att de svenska auktoriserade revisorerna, utifrån sin förmåga till etiskt resonemang, befinner sig på Kohlbergs konventionella nivå. Vid en jämförelse med de amerikanska och danska revisorernas förmåga att resonera etiskt framkom att de befinner sig på ungefär samma nivå. Vidare konstaterades att revisorer på de små revisionsbyråerna har en högre förmåga till etiskt resonemang än revisorer på stora revisionsbyråer, dock är skillnaden inte markant, vilket kan innebära att revideringen av den finansiella informationen inte borde påverkas av huruvida revisorn är verksam vid en stor eller liten revisionsbyrå. De kvinnliga revisorerna uppvisade en högre förmåga till etiskt resonemang än sina manliga kollegor och yngre revisorer erhöll ett högre genomsnittligt p-värde än sina äldre kollegor. I uppsatsen konstaterades av författarna att det anses nödvändigt att öka de svenska revisorernas förmåga att resonera etiskt, vilket skulle kunna göras genom att tillämpa situationsberoende faktorer samt utbildning inom etik. Vidare uppmärksammades avsaknaden av etikkurser vid de svenska universiteten då ingen av respondenterna i undersökning tagit del av någon etikkurs på universiteten. Vad som dock framkom var att de revisorer som anser att etikkurser krävs som en del av universitetsstudierna är de som är i störst behov av utbildning inom etik då de uppvisade en lägre förmåga till etiskt resonemang.

Förslag till fortsatt forskning: Inledningsvis rekommenderas att genomföra en liknande undersökning men med ett större urval varpå möjligheten att säkerställa samband i resultatet ökar. För att utforska anledningarna till eventuella skillnader i förmågan att resonera etiskt mellan olika kategorier skulle en liknande undersökning kunna kompletteras med intervjuer med revisorer på olika revisionsbyråer. Slutligen bör det undersökas hur tillämpbart DIT är i Sverige då vissa av testets moraliska dilemman kan uppfattas vara uppbyggda på situationer ur det amerikanska samhället.