Examination över nätet - en studie av 10 nätuniversitetskurser

Abstract

Med utgångspunkt tagen i pedagogisk lärandeteori samt aktuell forskning om examination studeras examination i tio av Nätuniversitetets helt nätbaserade kurser. I studien insamlades examinationsuppgifter och kursdokument från de tio kurserna samt genomfördes intervjuer med lärare och studenter från fyra kurser. Examinationer/dokument och intervjuer har analyserats i syfte att belysa vad som examineras, examinationens funktion, samarbete/dialog mellan studenter över nätet samt skillnader mellan att examinera/s över nätet jämfört med på campus. Studien är explorativ och möjligheterna att generalisera är begränsade. De analyserade kurserna fördelade sig på fyra kurser inom Medicin och vård, tre kurser inom Juridik och samhällsvetenskap samt tre kurser inom Teknik och naturvetenskap. Intervjuer genomfördes i fyra kurser och urvalet av dessa gjordes i syfte att få en variation mellan vad kursernas examinationer fokuserade samt huruvida de krävde studentsamarbete över nätet. En lärare och två studenter på varje kurs intervjuades via telefon om hur de såg på examinationens innehåll, upplägg och funktion. En kort genomgång av inlärnings/lärandeteorier samt examinationsforskning utmynnade i ett antal aspekter som är centrala för lärandeprocessen. Det är viktigt att studerande ges möjlighet att vara aktiva, att tillämpa kunskaper och reflektera över kursinnehållet samt får möjlighet att problematisera kunskapen tillsammans med andra. Att lösa en uppgift ger då tillfälle att diskutera och ta del av flera olika perspektiv och aspekter. I examinationen ska förståelse, problemlösning och kritiskt tänkande fokuseras. Examinationens syfte ska vara kunskapsutvecklande, dvs något som under kursens gång informerar den lärande om hur kunskapsprocessen fortskrider. Bedömningen ska därmed ge studenten feedback som ger information om lärandet och stimulerar till nya perspektiv. Det är också viktigt att kriterier för lärandet tydligt kommuniceras till de studerande. I granskningen av vilka kunskaper och förmågor examinationerna efterfrågade framkom att framför allt uppgifter av tillämpningskaraktär hade vunnit insteg i de kurser som analyserades. Såväl de studerande som lärarna som intervjuades var väldigt positiva till uppgifter där kunskaperna tillämpas på något problem eller fall. De studerande vars examinationer även krävde kritisk granskning tyckte att möjligheten att få diskutera frågor som inte hade givna svar var väldigt stimulerande. Den kritik som framkom från studenthåll när det gäller vad som examineras, rörde den kurs som dominerades av faktafrågor, där efterlyste studenterna en större variation i uppgifterna och även att deras egna erfarenheter och reflektioner skulle ingå. I den internationella diskussionen om examinationens funktion har det skett en tyngdpunktsförskjutning bl a från att se examinationens främsta funktion som kunskapskontroll till att se den som ett redskap för att vägleda den studerandes kunskapsutveckling. I genomgången av de olika kurserna framgick att de flesta kurser hade inslag i sin examination som kunde karaktäriseras som examination för lärande, dvs inte endast syftade till en kunskapskontroll i slutet av kursen. De studerande poängterade framför allt vikten av att få kontinuerlig feedback på sina arbeten och föredrog också att examinationen skedde kontinuerligt under kursens gång. Kritiken från studenthåll rörde dels bristande kontinuitet i uppgifter och feedback och dels att kraven för att bli godkänd ibland upplevdes som låga. Med ett sociokulturellt perspektiv på lärande är det viktigt att skapa forum för diskussion där många röster får göra sig hörda och ge olika perspektiv på det som avhandlas. Det skapar en hög läropotential. I de kurser som analyserades framkom att många av kurserna försökte skapa diskussionsuppgifter i sina examinationer. De intervjuade studenterna som genom uppgifterna provat på detta var positiva, medan de som inte provat förhöll sig något mer skeptiska. Sammanfattningsvis dominerades hälften av kurserna av uppgifter som går ut på tillämpning och problemlösning och ytterligare två kurser av uppgifter med kritisk granskning som syfte. Åtta av tio kursexaminationer bedömdes som lärande examinationer genom att de hade formativa examinationer med kontinuerlig feedback till studenterna. En stor majoritet av kurserna illustrerar med andra ord den tyngdpunktsförskjutning som den internationella forskningen och diskussionen om examination beskriver, både vad gäller vad som ska examineras och vad examinationen syftar till. Även när det gäller examinationer som uppmuntrar eller kräver dialog och samarbete har de studerade kurserna uppvisat en relativt hög andel, hälften av kurserna krävde samarbete och ytterligare tre kurser uppmuntrade detta. Av intervjuerna med både lärare och studenter framkom den stora betydelse studenterna tillskriver läraren när det gäller att skapa förutsättningar för lärande, dels genom att ge studenterna uppgifter som möjliggör kunskapsutveckling och dels genom att ge feedback och kommentarer som vidgar perspektiven. Även om läraren inte är fysiskt närvarande när man studerar över nätet är lärarens närvaro högst påtaglig för dessa studenter. Med referens till aktuell examinationsforskning och pedagogisk teoribildning samt till lärar- och studentuppfattningar framstår möjligheterna att utveckla och genomföra examinationsuppgifter som leder till kunskapsutveckling och lärande goda, även över nätet. Det kräver dock att lärarna ges tid i sin bemanning för att kommentera och ge feedback.