Kartläggning av skolgårdars inspiration och uppmuntran av fysisk aktivitet för barn i åldrarna 2-10 år i Partille

Abstract

Övervikt och fetma bland barn är ett ökande problem som till mångt och mycket orsakas av en energiobalans. Två huvudfaktorer i denna obalans är energiintag och fysisk aktivitet. I detta arbete ligger fokus på fysisk aktivitet. Syftet med uppsatsen var att kartlägga utvalda skolgårdars inspiration och uppmuntran till fysisk aktivitet för barn i åldrarna 2-10 år i Partille. Kartläggningen gjordes på uppdrag av, och som en del i projektet Idefics (identification and prevention of dietary and lifestyleinduced health effects in children and infants) i syfte att utgöra grund för projektets kommande intervention av skolgårdar i Partille kommun. Urvalet av skolgårdar följde Idefics redan befintliga urval bestående av fem stycken områden i Partille; Björndammen, Furulund, Oxled, Ugglum och Vallhamra. Från dessa fem områden, med redan av Idefics utvalda skolor, lottades en förskolas skolgård från vart och ett av områdena fram. Litteraturöversikt på området skolgårdars inspiration och uppmuntran av fysisk aktivitet för barn i åldrarna 2-10 år genomfördes var sju stycken variabler på skolgården framkom som extra viktiga. Utifrån dessa sju variabler konstruerades ett observationsschema innehållande graderingarna 0-10 där 10 var högsta poäng. Samtliga skolgårdar observerades under skoltid i maj 2008. Vid kartläggningen beaktades enbart själva gården, inte mobila redskap. Ingen förskola erhöll en gradering över tre på variabeln ”utrymme” medan alla skolors skolgårdar, förutom den tillhörande Björndammen, erhöll graderingen tio. Det omvända förhållandet gällde variabeln ”trygghet/säkerhet” där samtliga skolgårdar tillhörande förskolor och ingen skolgård tillhörande en skola erhöll graderingen 10. Skolornas skolgårdar hade bättre resultat än förskolornas vad gäller variablerna ”variation och kreativitet”, ”natur”, ”vila” samt ”nivåskillnader”. Den variabel vars gradering skiljde minst mellan skolor, förskolor samt inom grupperna var ”asfalt”, med undantag för Oxled som erhöll den i särklass högsta graderingen. Högsta sammanlagda gradering erhöll Oxledsskolan och lägsta Vallhamra skola. Bortsett från Vallhamra skola erhöll alla skolors skolgårdar högre sammanlagd gradering än förskolornas. Slutsatsen är att majoriteten av skolgårdarna var utifrån ett inspiration och uppmuntran till fysisk aktivitet perspektiv i relativt gott skick men att samtliga samtidigt hade minst en variabel som kan förbättras.