Bedömning ­ en komparativ studie om fem lärares bedömning i matematik år 1-3.

Abstract

­Vad betyder begreppet bedömning för lärare? Fördelar och nackdelar? ­Vad är det lärare bedömer i matematik och varför? ­Vad anser lärare om skriftliga omdömen och i vilken mån används skriftliga omdömen? ­Vad anser lärare om de nya målen och de nationella proven i åk 3?

Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och har, där vi i den mån de intervjuade ställt upp, använt oss av ljudupptagning. Lärarna som vi har intervjuat bedömer väldigt allsidigt i matematik. De bedömer prov, diagnoser och när de rättar matematikboken, då ser de elevens automatisering av addition, subtraktion och multiplikation. Detta tydliggör elevens fakta och färdighetskunskaper. Genom matematiksamlingar, gruppsamtal och enskilda samtal får lärarna en bild av hur eleverna arbetar med problemlösning och logiskt tänkande. Lärarna bedömer då elevens förståelse och förtrogenhet i matematik. Genom vår undersökning fann vi att de lärare med längst yrkeserfarenhet och intresse har en klarare och tydligare struktur av vad bedömning innebär. I vår undersökning framkom det också att formativ bedömning används i större utsträckning än den summativa vilket var en positiv överraskning. En lärare undervisar inte bara sina ämnen i klassrummet utan det handlar om utvecklingssamtal, föräldramöten, föräldrakontakter och bedömning av elever. Att vi behöver bedöma våra elever är en självklar sak i vår undervisning. Det är även viktigt att både elever och föräldrar är delaktiga i denna bedömning.