Ser man det som en angelägenhet att fatta demokratiska beslut i skolan?

Abstract

Enligt skolans styrdokument skall verksamheten vila på en demokratisk grund. Vår uppfattning är att dessa dokument är vaga och saknar förtydligande av vad som egentligen syftas. Denna frustration har drivit oss till att själva få en klarare bild av vad demokrati innebär. För att ta ned detta vida begrepp till en tolkning har vi valt att gå till det forskningsämne inom universitetsvärlden som flitigast forskat i ämnet demokrati, vilket är statsvetenskapen. Ur ett statsvetenskapligt demokratiskt perspektiv ser man i huvudsak den proceduriella demokratiuppfattningen som innebär hur man fattar gemensamma beslut, det vill säga att demokrati handlar om en process där besluten tas. Det visade sig att kriterierna för att absolut demokrati skall råda är högt ställda.

Med denna, för oss, nya insikt om vad demokrati kan innebära vill vi studera hur demokratin fungerar i skolan. För att göra detta på ett grundligt sätt analyserades skolans styrdokument för att se vilka redskap dessa är för läraren när denne skall planera undervisningen så att eleverna bjuds in i den demokratiska processen.

Det visade sig att styrdokumenten är mycket vaga kring det aktuella ämnet och med den vetskapen gick vi in i vår empiriska undersökning som grundar sig på observationer utförda i en skola under deras ordinarie verksamhet. Vi valde att observera den dagliga klassrumsmiljön och även två klassråd för att få ett vidare perspektiv. Där vi vill få svar på vilka beslut som fattas och hur de fattas.

Resultaten visar att eleverna ges möjlighet att utvecklas i processen av att fatta beslut under klassrådssituationer. Till skillnad från den vardagliga undervisningen där gemensamma beslut grundas genom gemensam diskussion, men utan formell beslutsform. Individuella beslut berör endast den enskilde eleven, vilket kan återspegla styrdokumentens intentioner att ge eleven inflytande över sin utbildning. Kollektiva beslut innefattas genomgående av ordning och trivselregler.

Uppsatsen kan för den verksamme läraren fungera som en reflektion, självvärdering av sin egen verksamhet och i förlängningen kunna bli ett verktyg för hur man fattar demokratiska beslut i skolan.