Betydelsen av att införa hälsobokslut - En fallstudie av Volvo Personvagnar

Abstract

Bakgrund och problem: Problemet med sjukfrånvaron i samhället växer. För att försöka motverka detta har regeringen under 2003 infört obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro i årsredovisningen. Detta tros dock enbart vara ett steg i processen där nästa steg kan vara obligatorisk upprättande av hälsobokslut. Den problemställningen som ska utredas i denna uppsats är huruvida nyttan med ett hälsobokslut överväger kostnaderna med att upprätta det, för ett bilföretag såsom Volvo Personvagnar. Detta innefattar vilken nytta hälsobokslutet medför, vad det innehåller samt vilka resurser det kräver.

Syfte: Uppsatsens syfte är att synliggöra det resursbehov och den nytta som uppkommer i samband med ett hälsobokslut. Tanken är att den ska kunna ligga som underlag för beslut om huruvida företaget ska upprätta ett hälsobokslut eller inte.

Avgränsningar: Uppsatsen begränsas till att endast inbegripa Volvo personvagnars verksamhet i Göteborg. Studien kommer heller inte att innefatta själva upprättandet av hälsobokslutet, och den diskussion som förs kommer inte att omfatta något djupare resonemang kring det samhällsekonomiska problemet, utan framförallt belysa ämnet ur ett företagsekonomiskt perspektiv.

Metod: Undersökningen är en fallstudie baserad på kvalitativ information. Den är av beskrivande karaktär och innefattar djupintervjuer, observation av system och rutiner, samt begränsningar utifrån information utvunnen från redovisning och statistik.

Resultat och slutsatser: Studien har visat att Volvo Personvagnar, och även samhället, skulle kunna ha stor nytta av att upprätta hälsobokslut. Investerarnas nytta av hälsobokslutet är dock mycket begränsad. Även om hälsobokslutets innehåll är omfattande så är ändå inte arbetsinsatserna så stora, eftersom mycket av informationen som behövs redan finns tillgänglig. Om hälsobokslutet följs upp och leder till åtgärder kan därmed slutsatsen dras att de positiva aspekterna av ett hälsobokslut bör överväga de negativa.

Förslag till fortsatt forskning: Det som vi främst rekommenderar att undersöka är huruvida hälsobokslut bär vara en intern eller extern rapport, eftersom vi upptäckt att det finns väldigt skilda meningar om detta. Andra förslag är att delta i att upprätta ett hälsobokslut, eller att utvärdera den modell som Liukkonen utarbetat. En observation om korttidsfrånvarons effekt på kostnaderna hos en enskild avdelning skulle också vara intressant att göra, liksom en liknande undersökning som denna men med fokus på andra typer av företag och andra branscher.