• English
    • svenska
  • svenska 
    • English
    • svenska
  • Logga in
Redigera dokument 
  •   Startsida
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning, UFL, (-2010)
  • Kandidatuppsatser UFL(-2010)
  • Redigera dokument
  •   Startsida
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning, UFL, (-2010)
  • Kandidatuppsatser UFL(-2010)
  • Redigera dokument
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

"Man går i skolan för att lära sig, man går ju inte i skolan för att leka". Ett examensarbete om lek i skolans tidigare år.

Sammanfattning
Syfte Studiens syfte var att undersöka lek som en del av den pedagogiska verksamheten i skolans tidigare år. Genom tre frågeställningar lyfter studien fram, analyserar och diskuterar hur skolvardagen ser ut med lek i fokus och hur barn och pedagoger uttrycker sig om lek. Studien utförs huvudsakligen från ett sociokulturellt perspektiv. Frågeställningar Hur används styrd och fri lek i skolans tidigare år under lektionstid? Var sker lek enligt barn och pedagogers utsagor? Vilka faktorer, anser barn och pedagoger, påverkar lek? Metod En kvalitativ metod i form av samtal och observationer användes och sammanlagt fördes samtal med två pedagoger och åtta barn. Pedagogernas samtal var enskilda medan barnen samtalade parvis. Samtalen spelades in och transkriberades. Observationerna utfördes under slumpvis utvalda lektioner för att inte påverka resultatet med en utvald lektion där lek, anpassat till vårt syfte, förekom. Under observationerna fördes fältanteckningar. Resultat I vår studie kan vi se att pedagogerna använder sig av ett lekfullt arbetssätt snarare än lek som undervisningsmetod. Detta kan komma till uttryck i grupparbeten och livskunskapövningar. Matte-, svensk-, och engelsklekar är det barnen nämner då de blir tillfrågade om hur det leks på skoltid. Rasterna är det forum där lek främst förekommer enligt pedagogerna. Även barnen bekräftar detta men de nämner även bild och gymnastik som tillfälle för lek under lektionstid. Utifrån dessa tillfällen ser vi att en gemensam nämnare är frihet att välja aktivitet och ramar för aktiviteten. Våra observationer visade att lek främst används som inledande eller avslutande del av lektionerna. Att ha roligt är en betydande faktor för lek och den framhålls av såväl pedagoger som barn. Faktorer som påverkar lek enligt barnen är väder, kläder, antalet lekkamrater och fungerande samarbete. Pedagogens roll ses också som betydande för att ge lek utrymme och mening. Lek kan bidra till förhöjd motivation, menar pedagogerna, vilket i detta sammanhang innebär att kunskapen "luras" in i barnen. Pedagogerna ser lek som betydelsefull men menar att tiden, förberedande och utförande, begränsar lekens utrymme under lektionstid. Vid studiens början hade vi en föruppfattning beträffande barns tycke om lek. I resultatet förväntade vi oss en uttalad önskan och vilja från barnen om mer lek under lektionstid. Dessa föruppfattningar infriades dock inte. En tänkbar förklaring kan vara att barnen är så präglade av skolans traditionella undervisning att de får svårigheter att se lek som ett alternativ till denna. Vårt uppdrag som blivande pedagoger blir då att påvisa syftet med leken för barnen så att de kan få förståelse för dess resurs. Samt att ändra synen hos pedagoger om att leken är tidskrävande och istället lyfta fram dess positiva sidor och vinster. 1
Examinationsnivå
Student essay
URL:
http://hdl.handle.net/2077/18517
Samlingar
  • Kandidatuppsatser UFL(-2010)
Fil(er)
gupea_2077_18517_1.pdf (352.4Kb)
Datum
2008
Författare
Dahl, Linda
Gullbrandsson, Martina
Nyckelord
Lek
lärande
förskola
skola
pedagog
barn.
Språk
sv
Metadata
Visa fullständig post

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV
 

 

Visa

VisaSamlingarI datumordningFörfattareTitlarNyckelordDenna samlingI datumordningFörfattareTitlarNyckelord

Mitt konto

Logga inRegistrera dig

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV