Redovisning av FoU: En utvärdering ur ett användarperspektiv

Abstract

Bakgrund och problem: I flera olika branscher är FoU en allt viktigare del av företags verksamhet. Det är problematiskt att fånga in FoU, som är en immateriell tillgång, i traditionell redovisning eftersom den bygger på materiella tillgångar. Detta har lett till att FoU:s plats i redovisningen är omdiskuterad. Detta visas inte minst av att två av västvärldens mest inflytelserika normsättare, IASB och FASB, förespråkar olika redovisningsmetoder. Dessa normsättare påverkas av flera olika grupper, av vilka användarna av redovisningsinformation bara är en. Uppsatsens problem är därför att analysera hur de tre grundläggande redovisningsmetoderna total kostnadsföring, delvis aktivering och total aktivering tillfredställer tre olika intressentgruppers informationsbehov. De tre olika intressentgrupperna är investerare, kreditgivare och allmänheten.

Syfte: Detta är tvådelat. För det första är syftet att öka kunskapen om investerares, kreditgivares och allmänhetens informationsbehov om FoU. För det andra är syftet att fastställa hur väl de tre grundläggande redovisningsmetoderna täcker undersökningens tre intressentgruppers informationsbehov, genom att analysera de argument som ligger bakom de olika metoderna med redovisningens mål, kvaliteter och principer.

Avgränsningar: Uppsatsen är inriktad på att behandla värdet av de tre redovisningsmetoderna ur ett användarperspektiv och hänsyn tas därför inte till producentperspektivet. Den behandlar inte heller problematiken med vad som skall identifieras som FoU-utgifter eller hur eventuella avskrivningar skall behandlas, utan uppsatsen bedömer endast problematiken med olika redovisningsmetoder. Undersökningen är också avgränsad till att behandla redovisningsmetoderna i sig och inte i detalj eventuella normer som bygger på dem.

Metod: Enskilda semistrukturerade intervjuer med två representanter från varje intressentgrupp har genomförts. Dessutom har två liknande intervjuer utförts med två revisorer. En utvärdering av de tre redovisningsmetoderna har sedan utförts genom att det empiriska materialet har analyserats tillsammans med redovisningens grundläggande mål, principer och kvaliteter.

Resultat och slutsatser: Studien har identifierat nya argument för och mot de tre olika redovisningsmetoderna som tidigare forskning inte har framfört. Slutsatsen är att redovisningsmetoden delvis aktivering är den som till störst del täcker investerares, kreditgivares och allmänhetens informationsbehov av FoU.

Förslag till fortsatt forskning: En fördjupad studie över dels gränsdragningsproblematiken vid delvis aktivering, dels problematiken med avskrivningar.