Tjänstedirektivet- ett möjligt hot mot de svenska monopolen?

Abstract

Vad gäller den fria rörligheten för varor, kapital, arbetskraft och tjänster skall dessa vara garanterade genom bestämmelser i EG-fördraget. De tre första friheterna har i huvudsak redan förverkligade, men på tjänsteområdet har det dock gått sämre, då samtliga EU- länder fortfarande har kvar lagar som skapar både synliga och osynliga hinder för tjänstehandeln.

Tjänstemarknaden inom EU sysselsätter i dagsläget 60 procent av EU:s löntagare och står för 70 procent av unionens samlade bruttonationalprodukt. För att uppnå målen i Lissabonstrategin, att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsekonomi till år 2010, har Europiska rådet uppdragit åt medlemsstaterna samt kommissionen att utarbeta en strategi för att avlägsna hindren för den fria rörligheten för tjänster på EU:s inre marknad.

Kommissionen har sedan december år 2000 arbetat med en strategi för tjänster på den inre marknaden i syfte att avveckla de kvarvarande hindren. Kommissionens arbete resulterade i ett förslag till tjänstedirektiv som lades fram den 13 januari 2004. Direktivet, vilket utgjorde en rättslig ram för avskaffande av hinder för etableringsfrihet för tjänsteleverantörer och fri rörlighet för tjänster inom EU, skulle bygga på en gradvis strategi för genomförande av direktivets bestämmelser. Den ursprungliga tanken var att direktivet skulle vara antaget år 2005 och genomfört hos medlemsstaterna i slutet av 2007.

Det föreslagna direktivet kom dock att kritiseras inom flera medlemsstater, däribland Sverige. Det som främst kritiserats är skyddet för konsumenterna och direktivförslagets förhållande till kollektivavtalen, statliga monopol samt till tjänster utförda i offentlig regi. Med anledning av denna kritik kom förslaget sedermera att dras tillbaka.

Då intresset för ett förverkligande av en inre marknad för tjänster varit mycket stort har arbetet med ett tjänstedirektiv fortgående bedrivits och Europaparlamentets utskott samt ministerrådets arbetsgrupper har arbetat med en reviderad av det ursprungliga tjänstedirektivet. Den 16 februari 2006 har Europaparlamentet antagit förstabehandlingen av kommissionens förslag till tjänstedirektiv. Antagandet skedde dock efter mycket stora förändringar i det ursprungliga förslaget. Kommissionen lade därefter fram ett nytt direktivförslag den 4 april 2006, varefter rådet kommer att återuppta diskussionerna för att kunna nå en överenskommelse om en gemensam ståndpunkt.

Vad gäller de föreslagna direktivens påverkan på våra svenska monopol har åsikterna gått isär. Av betydelse för frågan är hur gränsen mellan produktrelaterade tjänster, tjänster och produkter skall göras. Denna gränsdragning är inte alltid lätt att göra.

När det gäller det första förslaget var osäkerheten avseende direktivets påverkan mycket stor, då direktivet fastslog principen om ursprungsland samt att direktivet hade större räckvidd inom flertalet tjänstesektorer. Men då det senare förslaget bland annat ersatt principen om ursprungsland med en bestämmelse om frihet att tillhandahålla tjänster, att direktivets tillämpningsområde inskränkts samt att medlemsstaterna ges större möjlighet att inför undantag och ställa krav på tjänsteleverantör kommer det föreslagna direktivet, med allra största sannolikhet, inte påverka våra svenska monopol. De svenska monopolens framtid kommer istället att påverkas av trycket från marknaden, där en framtida lättnad i vår nationella reglering är ett måste för att fler aktörer skall få tillträde till tjänstemarknaden.