Magisteruppsatser

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/807

Browse

Now showing 1 - 20 of 1243

Frivillighetens gränser – rättens möte med religiösa normer och muslimska kvinnors sexuella autonomi
(2025-09-23) Amarloo, Pooyan; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Uppsatsen undersöker hur rekvisitet frivillighet i 6 kap. brottsbalken tolkas och tillämpas i svensk rätt, särskilt i ljuset av kulturella normsystem, könsmaktsordningar och kvinnors faktiska handlingsutrymme. 2018 års reform utgör den normativa utgångspunkten för förståelsen av frivillighetskravet. Metodiskt bygger analysen på en rättsdogmatisk och kritisk rättsdogmatisk ansats, kompletterad med ett begränsat komparativt grepp där den islamiska sharialagen används som normativ referensram för att synliggöra frånvaron av vissa rättssäkra skydd. Rättspluralism används som analytiskt perspektiv för att belysa hur statlig rätt i praktiken samspelar med religiösa normer. Teorigrunden utgörs av radikalfeministisk och intersektionell rättsteori, kompletterad av postmodern feminism, normkritik och rättssociologi. Materialet omfattar lagtext, förarbeten, praxis samt kontextuella källor såsom kriminologisk och sociologisk forskning. Resultaten visar att även om sexualbrottslagstiftningen formellt vilar på frivilligt deltagande brister rättstillämpningen ofta i att uppmärksamma strukturella och normativa begränsningar av kvinnors möjligheter att tydligt uttrycka ovilja. Normbunden lydnad och social tystnad riskerar att misstolkas som frivillighet, vilket försvagar det materiella skyddet för inre ovilja och därmed rättssäkerheten. Uppsatsen avslutas med reformförslag och rekommendationer som pekar på behovet av en mer kontextkänslig bedömning av frivillighet samt vidare forskning om hur rättssystemet kan säkerställa sexuell autonomi i rättspluralistiska kontexter.
With Intent to Destroy A Study of the Use of Evidence in South Africa v. Israel
(2025-09-05) Malmgren, Joel; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Since 7 October 2023, Israel has conducted a military operation in Gaza, resulting in widespread destruction, death, and humanitarian suffering. Whether these actions amount to genocide as outlined in the 1948 Genocide Convention has become the subject of intense debate, and in December 2023, the Republic of South Africa initiated proceedings before the International Court of Justice, requesting the Court to adjudicate whether Israel has acted in violation of its obligations under the Convention. This thesis seeks to analyze South Africa and Israel’s legal claims and evidentiary strategies. To contextualize and evaluate the evidentiary material presented, the traditional hierarchy of legal sources, as detailed in Article 38(1) of the Statute of the ICJ, will be employed. Using this method makes it possible to situate the parties’ legal strategies within an established legal framework, thereby facilitating the understanding of the parties’ choices. Additionally, the thesis applies a discourse-analytical approach to the case, primarily to the legal narratives constructed by the parties. Much of the tension in the case can be traced to the history of colonialism. South Africa, itself once subjected to colonial rule and apartheid, draws parallels between its past and what it perceives as Israel’s present systematic oppression of the Palestinian people. Postcolonial legal theories are applied as part of the study to examine this aspect of the case and how the parties’ narratives are articulated to align with their historical roots. The purported genocide in Gaza has also been a divisive geopolitical issue, with the UN adopting several resolutions demanding that Israel respects international law and numerous countries expressing concern that genocidal acts might have taken place. Other states maintain that Israel only exercises its legitimate right to self-defense. The controversy surrounding the case and the geopolitical implications of it presents a valuable opportunity to examine the intersections between international law and international politics. South Africa and Israel’s evidentiary strategies are found to be profoundly impacted by their respective positions of power and geopolitics, with South Africa primarily relying on third-party sources such as human rights organizations and media, due to its inability to access Gaza. Many of these sources, such as the Gaza health ministry, have also had their legitimacy contested by, e.g., Israel and the US, complicating their evidentiary value. Israel, on the other hand relies almost exclusively upon evidence gathered by its government institutions, without the need to further justify the validity of these. This asymmetry illustrates how seemingly neutral legal mechanisms, such as the use of evidence, are deeply affected by geopolitics and power structures.
Bolagets prospektansvar En utredning av möjligheten att ålägga emitterande bolag skadeståndsansvar för fel eller brister i prospekt
(2025-08-12) Gill, Amanda; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Kapitalmarknadens utveckling har medfört ökade krav på transparens och ansvarstagande vid kapitalanskaffning. Vid erbjudanden av överlåtbara värdepapper till allmänheten eller vid upptagande till handel på reglerad marknad ska som huvudregel ett prospekt upprättas i syfte att undanröja informationsasymmetrier mellan investerare och emittenter. I svensk rätt saknas ett uttryckligt skadeståndsansvar för det emitterande bolaget vid fel eller brister i prospekt. I stället vilar ansvaret på stiftare, styrelseledamöter, verk¬ställande direktörer och revisorer enligt 29 kap. 1-2 §§ ABL. Denna ordning har kritiserats, bland annat eftersom bolaget kan attrahera kapital genom vilseledande prospekt, utan att själv kunna hållas ansvarigt för skador till följd av det missvisande prospektet. Frågan har aktualiserats i takt med kapitalmarknadens utveckling och speglar en intressekonflikt mellan den traditionellt dominerande synen där borgenärsskyddet betonas och ett växande fokus på investerarskydd. Flera statliga utredningar har föreslagit att även det emitterande bolaget bör kunna åläggas ansvar. Förslagen har fått ett brett stöd, men ännu har ingen lagändring genomförts. Uppsatsen visar att det föreligger ett behov av att anpassa det svenska regelverket för att bättre spegla den moderna kapitalmarknaden. En sådan översyn framstår som särskilt motiverad mot bakgrund av att frågan om prospektansvar åter är föremål för översyn på EU-nivå, genom den nya noteringsakten och den rapport som Europeiska kommissionen ska presentera senast i december 2025. Mot denna bakgrund framstår en närmare utredning av bolagets prospektansvar som angelägen. Frågan förefaller dock inte längre vara om ett reformbehov föreligger – detta synes i stor utsträckning vara accepterat – utan snarare hur en framtida reglering bör utformas. Fokus bör därmed ligga på att utveckla en lösning som speglar en modern och internationellt integrerad kapitalmarknad, där ett effektivt investerarskydd balanseras mot andra centrala marknadsintressen.
Famlar förvaltningsrätten i blindo? En undersökning av den gällande rätten och den utförande rätten gällande personkretsbedömningen enligt 1 § 3 LSS när det är frågan om personer med synnedsättning
(2025-08-12) Lunman, Emma; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
LSS är en rättighetslag för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Enligt lagen finns det tio olika stöd- och serviceinsatser som är menade att tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor. För att kunna få ta del av insatserna måste den enskilde först bedömas tillhöra någon av lagens tre personkretsar i enlighet med 1 § LSS. Denna bedömning kallas för personkretsbedömning. I uppsatsen utreds personkretsbedömningen gällande personer med synnedsättning. I förarbetena till LSS anges människor med grava synskador som exempel på personer som omfattas av den tredje personkretsen. Därför är uppsatsen fokuserad på 1 § 3 LSS. Det har framförts kritik både internationellt och nationellt gällande tillämpningen av LSS när det gäller personer med synnedsättning. Kritiken handlar bland annat om att personkretsbedömningen görs för snäv vilket leder till att personer med synnedsättning lever osäkert, isolerat och inte får rätt till insatser enligt LSS. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka om kritiken vad avser personkretsbedömningen gällande personer med synnedsättning är befogad, det vill säga om personkretsbedömningen är för restriktiv. För att uppfylla syftet undersöks hur den gällande rätten är utformad och om personer med synnedsättning borde ingå i den tredje personkretsen. Detta görs genom en delstudie med ett rättsdogmatiskt tillvägagångsätt. Därutöver undersöks den utövande rätten och om personer med synnedsättning faktiskt ingår i personkretsen, vilket görs genom en kvalitativ empirisk delstudie. 16 förvaltningsrättsdomar från 2024 utgör materialet. Resultaten visar att det till viss del kan vara oklart på vilket sätt som personer med synnedsättning kan anses omfattas av den tredje personkretsen enligt gällande rätt. I förarbetena nämns de som exempel på personer som ska tillhöra den tredje personkretsen, men samtidigt pekar praxis från HFD på att de inte ingår i kretsen. Därutöver innehåller gällande rätt luckor vad gäller tillämpningen av 1 § 3 LSS. Resultaten från den empiriska delstudien visar på att en klar majoritet av personer med synnedsättning inte bedöms tillhöra den tredje personkretsen. Lagstiftarens intention att personer med grava synnedsättningar ska omfattas av tredje personkretsen har hamnat i skym undan. Detta beror på dels de prejudikat som finns gällande 1 § 3 LSS, dels luckorna i gällande rätt som innebär att förvaltningsrätterna behöver göra egna tolkningar och bedömningar. Således kan förvaltningsrättens personkretsbedömning gå emot lagstiftarens intention samtidigt som att bedömning kan anses vara i enlighet med gällande rätt.
Näbbdjurets barn En undersökning av rättsligt föräldraskap genom föräldraskapspresumtionen, särskilt samtyckesregelns samborekvisit (1:9 st 2 FB)
(2025-08-12) Johansson, Mariana; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Detta examensarbete handlar om den föräldraskapsrättsliga regleringens bristande skydd för barnet som tillkommit genom assisterad befruktning med donerad sperma, samt om behovet av förändrad lagstiftning. I arbetet undersöks rättsligt föräldraskap genom föräldraskaps-presumtionen (1:9 FB), med särskilt fokus på samtyckesregelns samborekvisit (1:9 st 2 FB). Arbetet utgår från ett typfall där modern och hennes kvinnliga partner (den icke-födande kvinnan) inte var sambor i sambolagens mening vid konceptionsögonblicket, men därefter ingick äktenskap innan barnets födsel. Författaren undersöker hur detta påverkar det donatortillblivna barnets möjlighet att få en rättsligt erkänd och varaktig relation till den icke-födande kvinnan (dvs till barnets sociala förälder). Syftet med undersökningen är att analysera det rättsliga skydd som den föräldraskapsrättsliga regleringen idag erbjuder det donatortillblivna barnet i typfallets situation, med specifik inriktning på hur samborekvisitet påverkar barnets rätt till två rättsliga föräldrar. Undersökningen visar att dagens familjerättsliga reglering riskerar att leda till att det presumerade rättsliga föräldraskapet för den icke-födande kvinnan ogiltigförklaras efter en separation eller skilsmässa, vilket i praktiken innebär en risk att det donatortillblivna barnet fråntas en av två rättsliga föräldrar. När samboskapet uppstår är en oklar rättsfråga. Därmed skapar samtyckesregelns samborekvisit (1:9 st 2 FB) rättsosäkerhet och oavsiktliga rättsförluster för det donatortillblivna barnet. Enligt nu gällande nationell rätt ska principen om barnets bästa inte beaktas varken vid fastställande av föräldraskap (1:9 FB) eller vid hävande av rättsligt presumerat föräldraskap (1:9 a FB), vilket strider mot Sveriges internationella konventionsåtaganden både vad gäller Barnkonventionen och Europa-konventionen. Därmed riskerar det donatortillblivna barnet att förlora sin rättsliga relation till den icke-födande kvinnan enbart på grund av moderns och kvinnans (civil)status och boendesituation vid konceptionsögonblicket. Arbetet avslutas med en de lege ferenda-analys, där författaren presenterar reformförslag i syfte att stärka skyddet för det donatortillblivna barnets intressen. Reformförslagen inkluderar införande av en ventil för proportionalitetsbedömning vid hävning av föräldraskapspresumtion, möjlighet att lämna ett nytt samtycke efter konceptionen och införandet av en ny juridisk konstruktion av föräldraskap som möjliggör fler än två juridiska föräldrar. Genom dessa reformer kan den föräldraskapsrättsliga regleringen bättre spegla det donatortillblivna barnets levda verklighet och därmed tillgodose barnets rätt till familjeliv tillsammans med den sociala (icke-födande) föräldern.
ANALYTIKERMASSAGE - faktiskt förtroendeskadligt fenomen eller affärspressens golem?
(2025-08-12) Utbult, Eliaz; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Analytikermassage är ett omdiskuterat fenomen på den svenska aktiemarknaden där börsnoterade bolag misstänks lämna selektiv, kurspåverkande information till analytiker i slutna samtal. Detta riskerar att skapa en informationsasymmetri mellan professionella aktörer och småsparare, vilket hotar marknadens transparens och allmänhetens förtroende. Uppsatsen undersöker om analytikermassage är ett faktiskt förtroendeskadligt problem eller snarare ett resultat av affärspressens rapportering, samt om nuvarande regelverk är tillräckligt eller om särskild reglering behövs. Centralt i uppsatsen är EU:s marknadsmissbruksförordning (MAR), som förbjuder otillbörligt röjande av insiderinformation och insiderhandel. Trots detta uppstår gråzoner i samband med stängda analytikersamtal, där det är svårt att bevisa vad som faktiskt sagts. Uppsatsen visar att marknadens effektivitet bygger på att all relevant information blir tillgänglig för alla investerare samtidigt. När analytiker får försprång genom icke-offentliggjord information riskerar både bolagsrepresentanter och analytiker att bryta mot MAR. Även om misstankar om analytikermassage sällan leder till rättsliga åtgärder, kan själva ryktet orsaka kraftiga kursrörelser och skada förtroendet för marknaden. Uppsatsen analyserar aktiemarknadens roll som samhällsbärande institution och vikten av förtroende för dess funktion. Den beskriver hur informationsasymmetrier kan leda till marknadsmisslyckanden, där investerare tappar förtroendet och riskpremierna ökar, vilket i förlängningen kan hämma kapitalanskaffning och samhällsekonomisk utveckling. Fenomenet analytikermassage har fått stor medial uppmärksamhet, men saknar nästan helt akademisk behandling. Detta motiverar behovet av en rättsvetenskaplig analys. Syftet med uppsatsen är att utreda fenomenet analytikermassage och dess effekter samt pröva om det finns behov av särskild reglering utöver MAR. Metodologiskt kombineras rättsutredande analys med utgångspunkt inom rättsekonomi samt med inslag från ekonomiska och samhällsvetenskapliga teorier. Underlaget består av juridisk litteratur, affärspress och kvalitativa intervjuer med experter med erfarenheter från myndigheter, börser och finansbranschen. Resultatet visar att det råder delade meningar om problemets omfattning, men att det finns enighet om att förtroendeskador kan uppstå även vid obefogade misstankar. Uppsatsens huvudförslag är att införa krav på inspelning av analytikersamtal under kritiska perioder, exempelvis 45 dagar före rapportering. Genom obligatorisk dokumentation skulle tillsynsmyndigheter och börser lättare kunna utreda misstankar, vilket i sin tur skulle stärka marknadens förtroende. Förslaget är att detta införs via självreglering, till exempel i den svenska Koden för bolagsstyrning, för att uppnå snabbhet och flexibilitet. Sammanfattningsvis visar uppsatsen att analytikermassage, även om det inte alltid är entydigt olagligt, hotar kärnvärdena för den svenska aktiemarknaden: transparens, likabehandling och förtroende. Genom att belysa denna gråzon föreslås en mer transparent praxis som stärker både juridisk säkerhet och legitimitet. Fenomenet är därmed viktigt att förstå inte bara ur ett insiderrättsligt perspektiv, utan även ur ett rättspolitiskt hänseende som avgör framtidens förtroende för aktiemarknaden.
När sakkunnigbeviset tystnar – Domstolens begränsade initiativrätt i brottmål En bevisrättslig analys av RB 35:6
(2025-08-12) Hallgren, Paula; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
This dissertation critically examines the implications of the 2022 amendment of Chapter 35, paragraph 6 of the Swedish Code of Judicial Procedure (RB 35:6), which, among other changes, abolished the judiciary’s authority to obtain expert evidence ex officio in criminal cases brought by public prosecution. The reform was motivated by an aim to reinforce the adversarial nature of Swedish criminal procedure and to clarify the distinction between the roles of the judiciary and the litigating parties. However, by prohibiting courts from ex officio appointing expert witnesses, the reform raises fundamental concerns regarding the principle of free evaluation of evidence and the judiciary’s capacity to ensure materially accurate verdicts. The restriction on judicially appointed experts is of particular concern, as it may compromise court’s ability to assess complex factual matters that require specialized knowledge, thereby undermining the reliability of judicial fact-finding. This limitation is examined in relation to the European Convention on Human Rights (ECHR), particularly Article 6 and the principles of equality of arms and the adversarial process. By employing a legal dogmatic methodology and drawing on evidentiary theory as an analytical lens, this study critically assesses the normative rationale behind the reform and explores its consequences. It questions whether the formalism introduced by RB 35:6 has strengthened legal certainty at the expense of substantive justice, and whether the prohibition on judicial evidence-gathering constitutes an implicit curtailment of free judicial evaluation of evidence. The analysis further investigates whether a differentiated approach to various forms of evidence, especially expert evidence obtained ex officio by the court, could have preserved the reform’s procedural objectives without unduly restricting the judiciary’s fact-finding role. Ultimately, the dissertation explores potential legislative refinements to RB 35:6 that would allow courts to maintain their impartiality while retaining the necessary tools to adjudicate complex cases accurately.
From Convention to Peremptory Norm Prohibition of gender discrimination as jus cogens
(2025-05-30) Ekström, Märta; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
The thesis is investigating if the prohibition of gender discrimination can become a peremptory norm of general international law (jus cogens). The introduction includes a background to human rights and women’s rights and introduces the aim, research questions and method of the thesis. It is also including limitations of what has been of importance and what has been excluded as well as the disposition. The thesis has been done through analyzing current legal instruments and case-law. The current status of international law is explained and the nature of jus cogens, which consists of norms recognized as the fundamental value of the international community. For it to become a peremptory norm there are certain criteria; it needs to be of general international law and have been recognized and accepted to not be derogated from by the whole community. It is described through case-law and legal instruments. The prohibition of discrimination is a norm that is recognized through multiple different legal instruments regarding race, gender and religion. Prohibition of racial discrimination in the shape of apartheid is considered a jus cogens norm. This has been used in relation to prohibition of gender discrimination where focus of the thesis is. To describe the legal instruments regarding gender discrimination the Convention on Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW) is explained and how it is implemented. It is discussed on a regional plane through the Council of Europe Convention on preventing and combating violence against women and domestic violence (Istanbul Convention) and lastly through the non-binding international agreement the Beijing Declaration and Platform for Action. The different sources are analyzed in relation to bringing forth the prohibition of gender discrimination to be recognized as a jus cogens norm. Relating to the aspect necessary for a norm to become jus cogens there is not enough recognition for the prohibition of gender discrimination. The analysis shows how perspectives and stereotypes regarding women are unchanging creating challenges for it achieving status as jus cogens.
Oskyldighetspresumtionen: hur rätten döljer sin magi. En komparativ uppsats i allmän rättslära.
(2025-05-30) Grimdahl, Elliote; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Oskyldighetspresumtionen är en etablerad rättsgrundsats som genomsyrar process-och straffrätten: rätten att anses vara oskyldig fram tills en fällande dom har fastslagits. Som en del av individens rätt till en rättvis rättegång, stipuleras denna princip i Artikel 6.2 i EKMR. SOU 2017:17 undersöker huruvida en specifik inhemsk lagstiftning som reglerar oskyldighetspresumtionen är adekvat, men fastställer att principen redan är tillräckligt etablerad i svensk rätt. Men vad innebär egentligen detta antagande om den tilltalades oskyldiga status? Uppsatsen komparerar oskyldighetspresumtionen med den motsatta utgångspunkten inför en rättsprocess: antagandet om att den tilltalade är skyldig innan motsatsen är bevisad. Som motexempel illustreras praktiserandet av giftprovet; ett fenomen som svenska missionärer påträffade i Nedre Kongo på sent 1800-tal. Giftprovet innebar att den tilltalade påstods besitta en ond ande (n’doki) och blev underkastad att dricka gift för att motbevisa sin skuld. Processen grundade sig på tron på magi. Med hjälp av Malinowskis rättsantropologiska metod, samt Zweigert & Kötz funktionalitetsmetod, framställs en oförväntad likhet mellan dessa presumtioner. Uppsatsen påvisar hur rättens performativa språk och internaliserade system ger upphov till “magiska” rättsgrundsatser såsom oskyldighetspresumtionen. Trots oskyldighetspresumtionens magiska och påhittade natur, avslutas analysen med att illustrera hur den rättfärdigas från ett epistemologiskt rättviseperspektiv, utifrån Karl Poppers absoluta fallibilism. Uppsatsen aktualiserar ett ifrågasättande av våra rättsliga axiom, och hur dessa uppkommer.
Förvarstider vid utvisning till följd av brott - Rättssäkerhet och proportionalitetsprincipen vid beslut om fortsatt förvar för utlänningar vid utvisning på grund av brott
(2025-05-30) Sino, Lava; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Denna forskningsuppsats ämnar, genom en kritisk analys, undersöka rättssäkerheten och tillämpningen av proportionalitetsprincipen vid beslut om fortsatt förvar av utlänningar som utvisas på grund av brott. Sedan Sverige skärpte reglerna för brottsrelaterad utvisning har antalet förvarsbeslut ökat, vilket innebär att fler individer frihetsberövas i väntan på verkställighet. Förvar är ett ingripande som syftar till att säkerställa att utvisningsbeslut kan genomföras, men väcker samtidigt centrala frågor om rättssäkerhet samt individens rättigheter i förhållande till statens intresse av att verkställa sådana beslut, särskilt när det saknas maximala tidsgränser för brottsutvisade. Analysen fokuserar på två huvudområden: dels rättssäkerheten i beslutsprocessen om fortsatt förvar i avsaknad av fasta tidsgränser, dels hur proportionalitetsprincipen tillämpas vid avvägningen mellan den enskildes rätt till frihet enligt artikel 5 i EKMR och statens intresse av att verkställa utvisningsbeslut.
The Calculated Law Exploring the limits of transformer models in legal reasoning
(2025-05-30) Backgård, William; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
This thesis delves into the capabilities and limitations of Large Language Models (LLMs) used in legal reasoning, examining how these models process legal information to solve complex legal problems. A techno-legal analysis was conducted, comparing the technologies of LLMs to jurisprudence theories, to identify challenges they face in legal problem-solving. Also, an empirical evaluation was performed, assessing whether LLMs could handle a basic course in the Swedish law program. The findings illustrate that LLMS excel in understanding legal language and are able to apply legal methodologies even in complex scenarios previously thought to be beyond the capabilities of AI. This includes more complex legal methods like analogies, and ethical considerations. However, they struggle with extensive problems requiring a step-by-step approach, where the problem needs to be broken down into smaller parts and addressed sequentially. Despite these limitations, the empirical test suggests that current LLMs could potentially pass a challenging law course. This raises concerns about academic integrity, as it becomes increasingly difficult to distinguish between student-written and AI-generated exam responses. The growing capability of LLMs in legal reasoning also calls into question their future role in the legal profession and their potential impact on the work of lawyers and judges. To further elaborate, the ability of LLMs to potentially pass law courses may create difficulties in upholding academic integrity, as it becomes challenging to distinguish between student-written and AI-generated exam responses. The increasing capability of LLMs in legal reasoning also raises questions about their future role in the legal profession and how they might impact the work of lawyers and judges. This implies a potential shift in the legal landscape where LLMs could play a more prominent role in legal research, analysis, and decision-making. However, it also necessitates careful consideration of ethical implications and the need for human oversight to ensure fairness, accountability, and responsible use of LLMs in the legal domain.
Internationella standardavtal som handelsbruk i ljuset av NJA 2022 s. 574?
(2025-05-30) Papadopoulos, Melina; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Följande uppsats behandlar frågan om i vilken utsträckning de av Högsta domstolen i NJA 2022 s. 574 fastställda bedömningsgrunderna för att kvalificera ett standardavtal som handelsbruk är anpassade för tillämpning på internationella standardavtal i kommersiella avtalsförhållanden. Med utgångspunkt i en rättsdogmatisk metod analyseras varje enskild bedömningsgrund i NJA 2022 s. 574 för att ett standardavtal skall utgöra handelsbruk. Särskild vikt fästs vid huruvida bedömningsgrunderna kan fylla samma funktion när de tillämpas på standardavtal med ursprung utanför den nordiska rättssfären. Genom två fiktiva typfall – ett med internationellt respektive ett nationellt scenario– konkretiseras de rättsliga svårigheter som föreligger. Analysen visar att flera av bedömningsgrunderna är formulerade på ett sätt som presumerar ett nordiskt rättsläge och därmed inte utan vidare låter sig tillämpas på internationella standardavtal. Uppsatsen lyfter därav också att ett mer nyanserat tillvägagångssätt vid prövningen av om internationella standardavtal kan ges rättsverkan som handelsbruk enligt svensk rätt. Det står emellertid osagt huruvida detta är ett önskvärt resultat.
Separationsprincipens "nya" gränser: En analys av NJA 2011 s. 429
(2025-05-30) Fahlgren, Axel; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Inom svensk aktiebolagsrätt har en central princip länge varit att avtal endast binder parterna och saknar aktiebolagsrättsliga verkningar, en princip som också är känd som separationsprincipen. Principen har länge varit föremål för omfattande diskussioner i den juridiska doktrinen, men har endast sparsamt behandlats i förarbeten och praxis. Fram tills år 2011, då Högsta domstolen för första gången uttryckligen refererar till och behandlar denna princip. Denna uppsats utforskar de föränderliga gränserna för separationsprincipen i svensk bolagsrätt, med ett huvudsakligt fokus på att utröna vad Högsta domstolen faktiskt ger uttryck för i NJA 2011 s. 429 och vad de praktiska effekterna av avgörandet är. Genom att undersöka hur Högsta domstolen motiverade sitt domslut genomförs en form av mönsteranalys för att förstå det rättsläge som Högsta domstolen dömer efter, och därmed etablerar. Med hjälp av tankar och tolkningar i efterföljande juridisk doktrin ritar uppsatsen upp gränserna för separationsprincipen tillämpningsomfång i syfte att klarlägga vart gränserna för aktieägarnas avtalsrättsliga autonomi går och vilka kriterier som ligger till grund för begränsningen av deras avtalsfrihet i vissa frågor. Uppsatsens slutsats visar att även om principen traditionellt har begränsat aktieägarnas möjlighet att reglerna de interna rättsförhållandena inom aktiebolaget och dess organ, har den nu utökats till att skydda vissa lagstadgade rättigheter och skyldigheter från att kringgås genom privata avtal. Separationsprincipen har därmed gått från att vara en variant av principen om avtalets subjektiva gränser, till en skyddsprincip för olika aktiebolagsrättsliga aktörer. Slutligen innehåller uppsatsen även en översiktlig granskning av vilka praktiska effekter detta har på avtalsfriheten för aktieägare, och visar på att den sannolikt är betydligt mer begränsad än tidigare trott. Denna granskning följs sedan av en reflektion kring hur olika aktörer, så som aktieägare, jurister och dömande organ, bör och sannolikt kommer att agera som följd av det nya rättsläget.
Ekologisk kompensation för påverkan på biologisk mångfald i tillståndsprocesser för vindkraft
(2025-05-28) Stolpe, Elin; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Uppsatsen handlar om användningen av ekologisk kompensation för påverkan på biologisk mångfald i tillståndsprocesser för vindkraft i Sverige. Regelverket kartläggs genom en analys av svensk och EU-rättslig lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin. För att undersöka i vilken mån ekologisk kompensation för påverkan på biologisk mångfald används inom ramen för tillståndsprocesser för vindkraft granskas tillstånd utfärdade av miljöprövningsdelegationer, mark- och miljödomstolar och regeringen mellan sommaren 2021 och hösten 2024. Uppsatsen förhåller sig till en teoretisk ram som baseras på miljörättsliga mikroteser. De miljörättsliga mikroteserna belyser bland annat ekosystemens komplexitet och icke-linjäritet och behovet av adaptiv förvaltning. Undersökningen visar att ekologisk kompensation varken diskuterats eller använts som åtgärd i de granskade tillstånden. I stället användes ofta skyddsåtgärder för att minimera påverkan på den biologiska mångfalden i området. I analysen identifieras flera rättsliga hinder för användningen av ekologisk kompensation. Det rör sig främst om inkonsekventa regler, brist på vägledning och en skadelindringshierarki där systematiken stänger ute kompensationsåtgärder från processen. Det ifrågasätts om skyddsåtgärderna är tillräckliga för att skydda den biologiska mångfalden, och behovet av ekologisk kompensation som komplement diskuteras. För att öka användningen av ekologisk kompensation föreslås ett samordnat regelverk som tydligt definierar när och hur ekologisk kompensation kan genomföras i olika sammanhang. Utöver det identifieras behovet av ett harmoniserat system för kartläggning och värdering av ekosystemtjänster. Dessutom diskuteras behovet av en förändring av skadelindringshierarkin och en reglering som hanterar balansen mellan, å ena sidan, behovet av utveckling av förnybar energi, och å andra sidan, skyddet av biologisk mångfald. Slutsatserna kopplas också till den teoretiska ramen och betonar att mänskliga lagar är föränderliga och bör utformas på ett sätt som fungerar ihop med naturens oföränderliga lagar, och att en holistisk ansats, som tar hänsyn till ekosystemens dynamiska och sammanlänkade natur, är nödvändig för att effektivt skydda biologisk mångfald under utbyggnaden av förnybar energi. För att göra det på ett bra sätt krävs en förståelse av ekosystemens icke-linjäritet och att miljöförändringar kräver en adaptiv förvaltning. Begreppet hållbar utvecklig analyseras. Vidare belyser uppsatsen vikten av att, i utformningen av rätten, skilja på aktörer (människor) och reaktörer (naturen), och förespråkar regler som hanterar det förhållandet på ett tydligt sätt.
Ungdomsfängelsernas återkomst: en evidensbaserad eller symbolpolitisk reform? En kritisk analys av betänkandet om inrättandet av ungdomsfängelser utifrån bestraffningsideologier och forskningsrön
(2025-04-04) Masri, Sara; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Debatten kring vilka straff som är mest effektiva för brottsbekämpningen och hur ungdomsbrottsligheten ska stävjas har pågått i årtionden. Under de senaste åren har frågan däremot fått ökad politisk prioritet och stort medialt genomslag, särskilt i samband med flera uppmärksammade fall ofta kopplade till grov organiserad brottslighet. Den 29 september 2023 gav regeringen Kriminalvården i uppdrag att förbereda ungdomsfängelser för unga i åldern 15–17 år, baserat på betänkandet SOU 2023:44. Ungdomsfängelserna ska ersätta de särskilda ungdomshem där unga som idag döms till sluten ungdomsvård verkställer sin påföljd under Statens institutionsstyrelses ansvar. Förslaget är en av flera skärpande reformer som föreslagits eller införts senaste åren relaterat till unga lagöverträdare. En central utgångspunkt i svensk rätt är att unga lagöverträdare traditionellt sett särbehandlats i straffrätten och där fokus legat på rehabilitering och vård. Samtidigt väcks frågan ifall det sker ett skifte i kriminalpolitiken i förhållande till ungdomspåföljderna, vilket detta arbete ämnar undersöka i relation till bestraffningsideologier. Vidare granskar arbetet förslaget om ungdomsfängelser i ljuset av forskning inom straffrätt, kriminologi och till viss del psykologi. Studien innefattar därför en kunskapsöversikt över vilka följder ungdomsfängelserna kan förväntas få i relation till brottsbekämpning och individens välbefinnande.
Förenkla och förbättra – Men för vem? En analys av SOU 2024:36
(2025-04-01) Othman, Hassan; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Denna uppsats undersöker de föreslagna förändringarna av 3:12-reglerna i SOU 2024:36 och deras påverkan på beskattningen av fåmansföretag. Reformförslaget syftar till att förenkla regelverket och minska möjligheterna till inkomstomvandling, men väcker samtidigt frågor om vilka företagare som gynnas eller missgynnas av förändringarna. Analysen fokuserar på hur reglerna påverkar ägare av små, medelstora och stora fåmansföretag, med särskilt fokus på gränsbeloppets beräkning, utomståenderegeln, karenstider och definitionen av närstående. Genom en granskning av lagstiftning, praxis och förarbeten identifierar uppsatsen reformens potentiella effekter. Resultaten visar att reformen kan leda till fördelar för både små och stora företag, medan ägare av medelstora företag riskerar att hamna i en skattemässig mellanposition. Vidare framkommer att vissa förslag kan skapa nya incitament för skatteplanering, särskilt genom förändringar i lönebaserat utrymme. Uppsatsen avslutas med en kritisk reflektion över huruvida reformen verkligen förenklar och förbättrar regelverket, eller om den snarare skapar nya utmaningar och omfördelar skattemässiga fördelar mellan olika typer av företag.
Under visitationszonernas yta - En undersökning av visitationszonernas påverkan på rättssubjektet och dess implikationer genom Jevgenij Pasjukanis rättsformsteori
(2025-04-01) Atash-Faraz, Sadaf; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Visitationszonen beskrivs som ett nyckelinstrument i kampen mot gängkriminaliteten, men kriminologisk forskning visar oupphörligt att visitationszonen inte är ett effektivt polisiärt verktyg, och att den empiriska påverkan som faktiskt kan påvisas på brottsstatistiken är insignifikant. Det måste således finnas en annan anledning till att åtgärden antogs och implementerades av den svenska staten. I denna uppsats undersöks huruvida det går att identifiera en annan social verklighet bakom det rättsliga konceptet visitationszoner, genom att tillämpa den sovjetiske rättsteoretikern Jevgenij Bronislavovitj Pasjukanis (1891–1937) rättsformsteori på utvecklingen av den moderna svenska straffrätten i förhållande till visitationszonen. Genom att bearbeta materialet dynamiskt genom bilaterala rörelser mellan abstraktion: rättsformens juridiska koncept och de sociala relationer som förmedlas genom dessa, och konkretion: lagstiftningen och omgivande rättspolitisk överbyggnad, avslöjas en objektiv social verklighet genom att i) blotta de redan existerande konkreta strukturerna, och ii) förstå de underliggande dimensioner som forcerar dess existens. Uppsatsen visar hur spenderandet av statsmakten, i stället för att reducera det dödliga våldet eller kyla ner lokalområden, ansätter det disciplinerade rättssubjektet, vilket får indirekta klassrelaterade effekter genom rättssubjektets roll i upprätthållandet av underkastelse. Därtill identifieras visitationszonens roll i reproduktionen av form samt rekonstruktionen av rättssubjektet och skapandet av den abstrakta förövaren. Detta leder uppsatsen till att identifiera lagstiftningens dubbelsidiga påverkan – dels den påstådda påverkan på brottsligheten, dels de sociala och ideologiska mekanismer vilka påverkar rättssubjektet och undangömmer visitationszonens straffkvalitet – och initiera en diskussion om hur visitationszonen används som verktyg av den styrande klassen för att fastlåsa och förstärka den kapitalistiska ordningen. Uppsatsen drar slutsatsen att visitationszonen kan förstås som en projektion av den samtida moderna rättsformsutvecklingen i Sverige, framtvingad av de kriminalpopulistiska krafterna hos de härskande och styrande klasserna, vilka försvaras av, och ansätter, det lojala rättssubjektet.
Rätten till rättvis rättegång En rättslig analys av EKMR:s rättighetsstandarder och deras efterlevnad i Internationella brottmålsdomstolen
(2025-04-01) Ask, Alva; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
I denna uppsats undersöks hur rätten till en rättvis rättegång enligt artikel 6 i Europakonventionen (EKMR) efterlevs inom Internationella brottmålsdomstolens (ICC) rättsliga processer. Genom en rättsdogmatisk och komparativ analys belyses de utmaningar som uppstår när ett regionalt rättighetsskydd möter en internationell jurisdiktion, där ICC:s processer inte alltid motsvarar de standarder som EKMR fastställer. Särskilt fokus ligger på domstolens oavhängighet och opartiskhet samt rätten till rättegång inom skälig tid, där uppsatsen identifierar både strukturella och praktiska skillnader mellan EKMR och Romstadgan. Vidare granskas de rättsliga och praktiska konsekvenserna för stater som är bundna av båda regelverken, särskilt vid överlämnande av individer till ICC. Uppsatsen syftar därigenom till att belysa samspelet mellan internationella och regionala rättssystem samt diskutera behovet av reformer för att stärka rättssäkerheten inom den internationella straffrätten.
Ord mot ord: hennes skuld, hans förklaringsbörda En analys av samtyckeslagen utifrån feministisk teori och i ljuset av rättssäkerhet
(2025-03-21) Kristiansson, Nina; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
År 2018 reformerades svensk sexualbrottslagstiftning och samtyckeslagen införs. Brottet våldtäkt i brottsbalken 6 kap. 1 § ställer inte längre krav på att det förekommit hot och/eller våld för att det ska ses som en våldtäkt, istället är det tillräckligt att motparten inte deltog frivilligt. Reformen hyllades av den feministiska rörelsen, samtidigt som den av andra kritiserades för att den ansågs vara rättsosäker. Uppsatsen syftar till att undersöka det nuvarande rättsläget och därefter analysera det, dels med hjälp av feministisk teori och dels ur ett rättssäkerhetsperspektiv. En rättsvetenskaplig metod används för att systematiskt analysera rättsliga källor och utreda rättsläget, vilket sedan kritiskt granskas med hjälp av feministisk teori och rättssäkerhetsperspektivet. Avseende resultatet kan följande rättsläge konstateras: En trovärdig (klar, lång, detaljrik och utan motsägelser) utsaga från målsägande som är överensstämmande med stödbevisningen kan vara tillräckligt för en fällande dom, förutsatt att bevisningen uppnår beviskravet ställt bortom rimligt tvivel. Rättsläget har därefter analyserats med hjälp av feministisk teori som inkluderade teorierna om ideala offer och våldtäktsmyter. Avseende teorin om ideala offer kan det konstateras att samtyckeslagen utmanar bilden av vilka som betraktas som ett idealt offer respektive en ideal gärningsman. Likaså utmanas de kvarliggande våldtäktsmyterna, som i grunden handlar om att skuldbelägga kvinnan, genom att samtyckeslagen lägger ansvaret på den sexuellt drivande. Det konstateras emellertid också att flera svårigheter med sexualbrott har att göra med det samtida synsättet på respekten för andra människors sexuella integritet. Rättsläget har också analyserats ur ett rättssäkerhetsperspektiv med utgångspunkt i rätten till rättvis rättegång (inkluderat oskuldspresumtionen och rätten att vara tyst). Uppsatsens utredning resulterade i att det kan ifrågasättas om det nuvarande rättsläget är rättssäkert. Samtyckeslagens rekvisit har lett till oklarheter kring vad som avses med begreppet “inte deltar frivilligt”, vilket i sin tur medför att rätten inte blir förutsägbar. I uppsatsen diskuteras också beviskravet som skapats genom vägledande rättsfall från Högsta domstolen och huruvida det är rättssäkert eller inte. I detta avseende kan det konstateras att samtyckeslagen rättssäkerhetsmässigt inte har inneburit någon förändring jämfört med tidigare (då rekvisiten istället var att det förekommit våld och/eller hot).
Algoritmisk (o)rättvisa? En analys av risker och rättsliga utmaningar förknippade med användningen av automatiserat beslutsfattande inom den offentliga förvaltningen
(2025-03-21) Odh, Johanna; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Målet för den svenska digitaliseringspolitiken är att Sverige ska bli främst i världen på̊ att nyttja digitaliseringens möjligheter. Ambitionen är således att öka inslaget av automation inom den digitaliserade förvaltningen, genom att bland annat automatisera fler beslutsprocesser inom den offentliga förvaltningen. Det är ett mål som medför en i allt högre grad digitaliserad välfärd. Det finns dock två̊ sidor av digitaliseringens mynt eftersom nyttjandet av automatiserade beslutsprocesser inom den offentliga förvaltningen utgör källan till helt nya svårigheter. Med denna uppsats vill jag därför rikta blicken mot något mycket viktigt. Nämligen det där som lätt förbises i strävan att nå̊ lite längre. Mer bestämt är alltså̊ fokus för denna uppsats risker och rättsliga utmaningar som går att associera till automatiserat beslutsfattande i den offentliga förvaltningen med beaktande av såväl rättsliga som tekniska och sociala aspekter. Det som du som läsare kommer att mötas av är en presentation av mina fynd i fråga om vilka risker och rättsliga utmaningar som går att associera till det automatiserade beslutsfattandet utifrån vissa särskilda parametrar; med teknikens särdrag och det automatiserade beslutsfattandets utformning i åtanke, med fokus på̊ möjligheten till insyn och behovet av transparens, med beaktande av algoritmernas (o)förmåga till saklighet samt i fråga om individens möjlighet till faktisk rättvisa och upprättelse. Den presenterade analysen talar ett väldigt tydligt språk: nyttjandet av automatiserade beslutsprocesser inom den offentliga förvaltningen innebär stora risker och rättsliga utmaningar utifrån såväl rättsliga som tekniska som sociala aspekter. Med det sagt hoppas jag att detta arbete ska inspirera fortsatta studier av ämnet samt utgöra ett bidrag i fråga om att förflytta detta viktiga ämne högre upp på agendan.

Browse

Recent Submissions