Svenska nyord 1985_2007. En studie av 53 svenska nyord (1985–2007) gällande användningsfrekvens, ordförståelse och betydelseförändring.

Abstract

Detta är en studie av 53 svenska nyord 1985_2007. Jag har undersökt användningsfrekvens, ordförståelse och betydelseförändringar hos dem. De har excerperats ur Nyordsboken (2000) och ur nyordslistor i tidskriften Språkvård 2001_2007. Nyorden har sammanställts i ett frågeformulär som har besvarats av 66 informanter i olika åldrar och av olika kön. För varje ord i frågeformuläret finns fyra frågor. De handlar om hur ofta informanterna träffar på nyordet, om de använder det själva, om de vet vad ordet betyder och om de med egna ord kan förklara betydelsen. Jag har strävat efter att nyorden ska vara allmänspråkliga, aktuella och etablerade. Innan undersökningen har jag ställt upp hypoteser om användning och ordförståelse. Jag tror nämligen att informanternas ålder, men inte deras könstillhörighet påverkar resultaten i testet – att de yngre informanterna både använder och förstår fler nyord än de äldre. Undersökningens resultat visar att det inte finns någon större skillnad i ordförståelse eller användning av nyord beroende på vilken könstillhörighet informanterna har. I några enstaka fall skiljer sig resultaten dock åt, men det beror troligen på en kombination av köns- och åldersrelaterade faktorer. Det finns en tydlig skillnad mellan åldersgrupperna, men inte alls den förväntade, det visar sig att de äldre informanterna både förstår och använder nyorden mer än de yngsta. De som behärskar dem bäst och använder dem mest är de två mellersta åldersgrupperna, men de vuxna har gemensamt högre resultat än ungdomarna. Undantaget är de yngsta nyorden som verkar användas och förstås något bättre av de yngsta informanterna. Några av nyorden har genomgått en semantisk omvandling och detta studeras speciellt för att undersöka om betydelseförändringens process korrelerar med ordförståelsen. De flesta har en metaforisk omvandlingsprocess, vilket stämmer väl överens med resultaten i tidigare forskning. Det finns också exempel på metonymi, implikation och analogi. Resultaten visar tendens till att polysema omvandlingsprocesser förstås bättre om man är lite äldre (ökad livserfarenhet gör det t.ex. lättare att tolka metaforer). Nyord i analogi med utländska lånord däremot verkar både användas och förstås bättre av de yngsta. Studiens exempel på betydelseomvandlingar är dock så få att det inte går att dra en säker slutsats om det är den semantiska processen eller användningsfrekvensen som är avgörande för resultaten i ordförståelsetestet.