Magisteruppsatser (Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/18312

Browse

Now showing 1 - 20 of 121

Språk- och kunskapsutveckling i idrott och hälsa. Gymnasielärares syn på språkutveckling för elever med svenska som andraspråk
(2025-09-01) Hagrenius, Wilma; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Studiens syfte är att få ökad kunskap om vilken roll språket spelar i ämnet idrott och hälsa för elever med svenska som andraspråk utifrån lärares syn. Vidare undersöks eventuella didaktiska val lärare tillämpar för att stötta elevernas språkkunskaper. I denna studie riktas fokus mot hur idrott- och hälsa lärare beskriver sin syn på ämnesspråket samt om och i så fall hur lärare beskriver att de använder ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i två centrala teorier, stöttning (Wood et al. 1976:90, Gibbons 2018b:24) och Cummins (2017:56) modell för integrerad språk- och kunskapsutveckling. Andraspråkselever står inför en dubbel utmaning, då de ska tillägna sig nya språkkunskaper samtidigt som de lär sig ämneskunskaper på sitt andraspråk (Gibbons 2018). Denna utmaning kan relateras till Cummins (2017:53) beskrivning för skolspråk och vardagsspråk, där elever utvecklar vardagsspråket tidigare och skolspråket tar länge tid att utveckla. Studiens forskningsfrågor undersöks genom fyra individuella semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa. Resultaten i studien visar att enligt lärarnas uttalanden i intervjuerna förekommer språklig stöttning i ämnet idrott och hälsa. De främsta verktygen som används är kroppsspråk och förenklingar av ämnesspecifika begrepp. Kroppsspråk används frekvent vid både framplockning av material och för att visa övningar där eleverna förväntas imitera och sedan utföra på egen hand. Den språkliga stöttningen i form av förenklingar av ämnesspecifika begrepp innebär att lärare använder synonymer till begreppen på ett vardagsnära språk. Resultatet visar även lärarnas arbete med det ämnesspecifika språket ofta förekommer informellt och att lärarnas medvetna och konkreta begreppsarbete är bristande. Lärarna menar att de är medvetna om ämnesspråket och dess betydelse, däremot genomsyras ämnet till störst del av praktiska moment, snarare än ett systematiskt språkutvecklande arbetssätt. Kroppsspråket betonas av lärarna som en central stöttningsmetod, till detta nämns även visuellt stöd i form av bilder och praktiska genomgångar. I studien diskuteras nödvändigheten av språkutvecklande arbetssätt i ämnet idrott och hälsa, med fokus på olika former av stöttning och användning av ämnesspråk. Vidare diskuteras att elevernas språk- och ämneskunskaper skulle kunna förbättras om undervisningen tydligare integrerar språklig stöttning som inte syftar till att förenkla ämnesspråket. För att främja elevernas språkkunskaper och ämneskunskaper bör lärare få fortbildning i språkutvecklande undervisning.
Mellan omsorg och exploatering. En ekolingvistisk fallstudie om människan och naturen i Naturskyddsföreningens medlemstidsskrift
(2025-02-07) Skog, Filippa; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Denna uppsats undersöker ur ett ekolingvistiskt perspektiv hur naturen och människan framställs i nio reportage från Naturskyddsföreningens medlemstidning, Sveriges Natur, med fokus på hur språket skapar arketypiska strukturer och värderingar som påverkar läsarens attityder i relation till miljö och naturvård. Resultaten visar att människan skildras som två övergripande arketyper – hjälte/förvaltare och motståndare/hot – medan naturen framställs i gestalterna djur och omgivning/växtlighet, ofta som passivt offer. Den förvaltande människan beskrivs med positiva egenskaper, nära kopplad till naturen och ägnad åt naturvård. Den hotfulla människan, representerad genom företag eller myndigheter, skildras som destruktiv och utgör ett hot mot naturen. Dessa arketyper förstärks genom verbalspråkligt uttryckta värderingar, vilket gör att läsaren kan relatera till den förvaltande människan och fördöma den hotfulla. Naturen realiseras i arketypen som berättelsernas offer, ett levande, känsligt väsen i behov av omsorg och samtidigt en resurs med instrumentellt värde. I några texter bryts den narrativa strukturen, där människan framställs som offer och naturen som den destruktiva kraften, vilket speglar de komplexa relationerna mellan människa och natur. Slutsatsen visar att texterna förstärker och upprätthåller en redan existerande berättelse om naturen som något att skydda från mänsklig exploatering, vilket sannolikt påverkar läsarens världsbild och attityd till miljöfrågor.
Nyanlända ungdomars skrivutveckling i svenska som andraspråk – en undersökning i relation till bedömningsstödet Bygga svenska
(2024-08-01) Olofsson, Mikael; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I uppsatsen undersöks vad som kännetecknar texter skrivna av nyanlända ungdomar inom språkintroduktion i relation till bedömningsstödet Bygga svenska (BS). Utgångspunkten för analysen är elevernas skrivande i två genrer: återgivande och argumenterande. I dessa undersöks grundläggande grammatisk språkbehärskning, utifrån processbarhetsteorin, samt graden av skriftspråklighet utifrån förekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM). Analysresultaten ställs i relation till beskrivningarna av skrivutveckling i BS. Generellt visar resultaten en stor spridning i elevernas nivå i skrivutveckling, där vissa drag är mer framträdande än andra. Varken förmåga att processa grundläggande grammatiska strukturer eller förmåga till utbyggnad av nominalfraser visar på generellt hög nivå i skrivutveckling. Utmärkande är däremot elevernas användning av GM i argumenterande text: hög användning av GM sammanfaller med högre steg i BS. Vidare indikerar resultaten att en skrivundervisning med relevant stöttning ger nyanlända elever möjlighet att skriva i en avancerad genre, trots att de befinner sig i en tidig fas av skrivutvecklingen. Här kan BS, med sitt formativa syfte, fylla en viktig funktion för lärare och elever i andraspråksundervisningen.
Gymnasieelevers motiv till att läsa svenska som andraspråk. En kvalitativ studie om elevers resonemang kring valet att läsa sva på gymnasiet och deras erfarenheter av flerspråkighet i klassrummet
(2024-01-31) Bertilsson, Anders; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Denna kvalitativa studie undersöker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att läsa ämnet svenska som andraspråk, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspråkighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats där elevernas livsvärldar och dess språkliga repertoarer anses påverka elevernas beslut och förhållningsätt (Busch 2017). Detta innebär att elevernas uppfattning om ämnet sva och deras inställning till flerspråkighet påverkas av deras tidigare erfarenheter. Fortsättningsvis utgår studien även från Duff och Talmys (2011) teori language socialization vilket lyfter hur miljö och omgivning påverkar individens språkutveckling. Hedman & Magnussons (2018) diskursanalys och deras begrepp behov- respektive bristperspektiv används för att diskutera elevernas inställning till sva-ämnet. Studiens material utgår från tre gruppsamtal med 11 elever som läser kurserna SVA2 och SVA3 på gymnasiet. Materialet analyserades och kategoriserades med hjälp av tematisk analys (Braun & Clark 2006). Resultat visade som tidigare studier att majoriteten av eleverna inte har valt att läsa sva, utan förflyttningen från grundskolan har skett automatiskt (Economou 2007; Magnusson & Hedman 2020). Utöver detta lyftes pedagogisk stöttning, kunskap och betyg fram som viktiga motiv till varför eleverna har fortsatt läsa sva. Resultatet visar även att eleverna antyder att flerspråkigheten har en negativ inverkan på deras språkutveckling och väljer därför att avstå från att använda den i klassrummet. Elevernas uppfattning till ämnet kan kopplas ihop med ett bristperspektiv (Hedman & Magnusson 2018) då de anser att sva huvudsakligen fokuserar på språkets grunder och därför är det lättare att få bättre betyg i jämförelse med svenskämnet.
”Det är alldeles för svårt” – vuxna andraspråkselever och yrkeslärare läser samt reflekterar över innehållet i en lärobok i kursen Omvårdnad 1
(2023-09-11) Sparredal, Ulf; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I denna uppsats presenteras en studie av utmaningar som vuxna andraspråkselever som läser en yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen möter när de läser texter i en lärobok i ämnet Omvårdnad 1. Lärobokstexterna undersöks med en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder där de senare består i att vuxna andraspråkselever som studerar vård- och omsorgsprogrammets kurser inom kommunal vuxenutbildning läser, gör markeringar i och kommenterar på två texter i läroboken. Yrkeslärare med antingen svenska som förstaspråk och svenska som andraspråk som arbetar med vård- och omsorgsprogrammets kurser inom komvux gör motsvarande uppgift. Syftet är att få en bild av vad vuxna andraspråkselever upplever som utmanande i lärobokens texter och av vilka insikter yrkeslärare som möter vuxna andraspråkselever på väg mot undersköterskeexamen har i vuxna andraspråkselevers möten med skolans texter. Resultatet av studien visar att skolspråket som beskrivits som utmanande inom framför allt naturorienterande- och samhällsorienterande ämnen även i yrkesprogrammens läroböcker vållar problem för vuxna andraspråksinlärare. Resultatet visar också att yrkeslärare är skickliga på att förutse vad som vållar vuxna andraspråkselever svårigheter när de läser lärobokstexter men att de samtidigt inte har insikter i vad utmaningarna består av. En viktig slutsats är också att yrkeslärare med svenska som andraspråk har viktiga perspektiv på lärobokstexterna som yrkeslärare med svenska som förstaspråk saknar.
IDENTIFYING HATE SPEECH IN SOCIAL MEDIA THROUGH CONTENT AND SOCIAL CONNECTIONS ANALYSIS
(2023-06-19) Stanišić, Milan; University of Gothenburg / Department of Philosophy,Lingustics and Theory of Science; Göteborgs universitet / Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
Hate speech is a problem which puts its targets at risk of serious harm. It spreads fast and has a real influence on the society because of the ubiquity of the internet and social media, and so various research efforts have been put to find solutions to automatic hate speech detection. Despite major developments in the field, challenges with data scarcity and characteristics often cause solutions reported in previous research to overfit the datasets that were used to train and test them, which results in dramatic performance losses and failures in generalization. This study addressed this issue, it tried to find a solution that would mitigate overfitting effects originating from these issues and enhance language-based classifier with extra user information concerning one’s social connections. It compared two single-source models – one based on textual information, and the other based on information concerning one’s social connections and proposed a joint decision engine that selects the model whose class assignment was more certain for a given instance. Although the single-source models’ performance dropped drastically on test data, the joint decision engine succeeded in reducing some of the issues related to overfitting, improving the overall performance. This observation suggests that simple solutions might be efficient in reducing model overfit and paves the way towards validating these findings.
En studie av barns narrativa produktion : Berättelsestrukturer och lexikal variation i en flerspråkighetskontext
(2023-02-10) Nordenskjöld Narfström, Linda; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I denna studie undersöks hur några barn med finsk bakgrund skapar berättelser, och då särskilt med avseende på övergripande berättelsestrukturer och lexikal variation. Ett ytterligare syfte med undersökningen är att bidra till utprövningen av ett särskilt material för kartläggning av flerspråkiga barns narrativa förmågor – MAIN (Multilingual Assessment Instrument for Narratives). Studien har genomförts genom en kartläggning av fem barns narrativa produktion. Barnen är i 5-6 års åldern och talar och förstår finska i varierande grad. Undersökningen har genomförts på en förskola där det finns två förskolepedagoger vars uppgift det är att stödja de finsktalande barnen i deras språkutveckling. Kartläggningen visar att barnen använder sig av liknande berättelsestrukturer och att det inte varierar stort i lexikal variation mellan barnens berättelser. Barnens berättelser varierar i antal ord och yttranden. De barn som producerar längre berättelser drar även oftare inferenser om karaktärernas inre tillstånd och känslor. De flesta av barnen visade sig ha ett större passivt än aktivt finskt ordförråd, och berättar därför enbart på svenska. I det fall då ett och samma barn förmår att berätta på både finska och svenska så används samma typ av berättelsestrukturer. Studien undersöker också hur två förskolepedagoger har upplevt att använda materialet MAIN för kartläggning av barnens narrativa förmågor. De anser att materialet är lättarbetat och ger viktiga insikter om barnens språkutveckling, och ser även möjligheter att utveckla arbetet med kartläggningarna till att bli mer integrerade i förskolans vanliga verksamhet.
Ordförrådsutveckling hos elever i skolår 2 och 3: En utvärdering av träning med retrieval practice vid inlärning av nivå-2-ord
(2023-02-10) Johannesson, Nils; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I denna magisteruppsats redovisas en studie, där 22 elever i skolår 2 och 3 (genomsnittlig ålder = 8 år och 8 månader) fick individuell träning med elevvänliga ordförklaringar. Orden utgjordes av nivå-2-ord, det vill säga mer eller mindre abstrakta ord som typiskt är ämnesneutrala och som är centrala för läsförståelsen. Syftet med uppsatsen är att jämföra effekten av två konkurrerande träningsprinciper: retrieval practice (RP) och upprepad exponering (UE). RP bygger på att den som ska lära sig något får möjlighet att vid upprepade tillfällen testa hur mycket hen kommer ihåg av det som ska läras in, redan under inlärningsfasen. I studien fick eleverna försöka komma ihåg vad målorden betyder respektive, vid en presenterad förklaring, komma ihåg vilket målord som passar med förklaringen. Vid den konkurrerande träningsprincipen UE blev eleverna vid upprepade tillfällen mer passivt exponerade för målorden och deras betydelser. Här fick eleverna möta orden vid fler tillfällen än i RP-träningen, dock utan att under träningen försöka återkalla ordens betydelser. Resultatet av träningen utvärderas utifrån pre- och posttestning, där posttestningen skedde en vecka efter träningen. Här mättes elevernas förmåga att förklara målorden respektive att tillämpa sin förståelse av orden i ett icke-tränat sammanhang. Analysen visar att elevernas ordkunskap förbättrades mest efter träningen med RP, både när det gäller att förklara orden och att tillämpa sin förståelse av orden. Även träningen med UE ledde till starkare prestationer i båda uppgifterna, om än i lägre grad. I studien användes också kontrollord, som alltså inte tränades men som ingick i pre- och posttestningen. I fråga om dessa ord skedde ingen signifikant förbättring. Sammanfattningsvis konstateras alltså en positiv träningseffekt oavsett träningsvillkor, om än större effekt av träningen med RP. Studiens fynd är i linje med tidigare forskning om RP, där styrkan med metoden konstaterats både vid inlärning generellt och specifikt kopplat till ordkunskap. Den aktuella studien visar också att metoden är tillämplig på nivå-2-ord redan i skolår 2 och 3.
Språklig stöttning för elever med svenska som andraspråk i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet: En studie om hur lärare i idrott och hälsa arbetar med språk- och kunskapsutveckling
(2022-10-25) Lenk, Cecilia; University of Gothenburg/Department of Swedish, Multilingualism, Language Technology; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi
Den här studien undersöker om språklig stöttning förekommer för elever med svenska som andraspråk i ämnet idrott och hälsa, och hur den kan beskrivas av lärarna. I studien intresserar jag mig även för hur språkliga utmaningar för elever med svenska som andraspråk kan beskrivas i relation till framgång i ämnet idrott och hälsa, samt vilka strategier lärarna beskriver för att hantera dessa språkliga utmaningar. Frågorna undersöks med hjälp av observationer av tre lektioner i idrott och hälsa och intervjuer med två gymnasielärare i idrott och hälsa. Resultatet visar att språklig stöttning förekommer under observationerna genom främst modellering och förenklingar av ämnesspecifika begrepp, där lärarna visar en övning och sedan förväntas eleverna utveckla sina kunskaper genom imitation och repetition. Modelleringen språkliggörs inte och läraren fastnar i att packa upp begrepp till en mer vardaglig betydelse utan att förankra begreppet till annan vetenskaplig terminologi. Detta resultat bekräftar tidigare studier av Maton (2013), som menar att nedåtgående rulltrappor (se figur 2, avsnitt 4.2) är vanligt förekommande, och att elever riskerar att gå miste om att se relationer mellan begrepp, som är en av nycklarna i utvecklingen av ett skolspråk (Cummins 1981:3). De observerade lektionerna utgörs av fysiska aktiviteter som stafett, löpteknik och styrketräning, och resultatet bekräftar tidigare forskning (Burrows & Wright 2004, Quennerstedt & Sundberg 2004) där lärarna tycks betrakta ämnet som patogent, det vill säga ett ämne för att förebygga fetma och andra sjukdomar. Det tar sig uttryck genom att lärarna särskiljer idrott och hälsa som två separata delar, där idrott syftar till det fysiska och hälsa syftar till det teoretiska innehållet. Lärarna betonar i intervjuerna att eleverna främst deltar under lektionerna för att få röra på sig. Teoretiskt innehåll och ett språkliggörande av ämnets olika delar, får därför enligt lärarna en undanskymd roll. För elever med svenska som andraspråk tycks det ha stor betydelse att läraren arbetar med både språk- och ämnesinnehåll som två parallella processer, eftersom att eleverna har ett dubbelt uppdrag att lära sig både språk och kunskaper på sitt andraspråk (Gibbons 2016). Studien ställer fortsatta frågor om hur ämnet idrott och hälsa kan betraktas, och hur elever med svenska som andraspråk ska ges chans till både språk- och kunskapsutveckling i ett ämne som främst medieras genom praktiskt genomförande.
Investering och språkinlärning i ett it-baserat flexibelt sfi-klassrum
(2022-10-25) Wadenius, Maria; University of Gothenburg/Department of Swedish, Multilingualism, Language Technology; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi
Syftet med denna studie är att undersöka hur globaliseringen och Internet har påverkat investering och agens i språkinlärningen hos några sfi-elever i en speciell lärandeform på Komvux. Eleverna studerar sfi i en flexibel, it-baserad grupp, kallad kombi. Som teoretisk grund utgår uppsatsen från Nortons teori om investering (Darvinn&nNortonn2016:19) Studien är kvalitativ och består av tre djupintervjuer av sfi-elever med olika språkliga nivåer och kulturbakgrund. Deltagarna berättar om sin it-bakgrund, om språkinlärningen och undervisningssituationen på sfi i en flexibel, delvis it-baserad undervisningsgrupp. Undersökningen visar att deltagarna har många olika sätt att lära sig språket utanför skolans väggar, där internet spelar en stor roll. Några exempel på källor för it-inlärning är Youtube och det flertal sfi-lärare som lägger ut egna filmer där, digitala språkkaféer, sociala medier där man kan få tips och idéer från när och fjärran samt kontaktmöjligheter genom videosamtal världen över. Dessa internetkällor i kombination med ett lättåtkomligt didaktiskt material ger möjlighet för eleverna att till viss del känna att de tar makt, agens över sitt lärande vilket i sin tur kan påverka deras vilja till investering av språket. Mycket handlar dock fortfarande om undervisningssituationen och maktpositionerna i klassrummet. En god stämning och positivt inlärningsklimat i och utanför klassrummet, där man ses som en viktig individ med erfarenhet och bakgrund som räknas som legitim (Darvin & Norton 2016:28), är viktiga faktorer för att vilja investera i språkinlärningen och i det nya samhället. Slutsatsen i studien är att globaliseringen och internet inte isolerat har ökat deltagarnas språkinlärning. De har däremot gett dem möjlighet till ökat självförtroende och agens att styra över sina egna liv och därmed skapat lust eller olust till investering i det svenska språket och samhället.
Laag och rätt styrer Herre och Knecht. En undersökning inom kognitiv semantik av flerordslemman i ordspråkslexikonet Penu proverbiale (1665)
(2022-09-15) Albrektson, Katarina; University of Gothenburg/Department of Swedish, Multilingualism, Language Technology; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi
Ordspråkslexikonet Penu proverbiale (1665) skrevs av ämbetsmannen och språkforskaren Christopher Larsson Grubb. Verket innehåller sammanlagt 3915 artiklar. Alla artiklar börjar med ett flerordslemma i form av ett ordspråksliknande uttryck. Ordspråks funktion är att förmedla olika typer av allmänmänskliga värderingar och de kan därför ge oss information om vilka prototypiska värderingar som har funnits under olika tider i historien. Ordspråksartiklar i Penu proverbiale (1665) kan ge oss kunskap om vilka prototypiska värderingar och normer som fanns om olika grupper av människor under 1600-talet. Att få kunskap om sådana prototypiska värderingar är också syftet med den här studien. I min analys av flerordslemman har jag använt två teoretiska begrepp som finns i teorin om kognitiv semantik. Det teoretiska begreppet kategorisering är ett verktyg för att både undersöka vilka olika grupper av människor som framställs i flerordslemmana och att synliggöra vilka prototypiska värderingar som finns om dessa grupper. Jag har också använt det teoretiska begreppet föreställningsschema. Föreställningsscheman kan synliggöra vilka kroppsligt förankarade föreställningar och sinnesupplevelser som vårt mänskliga språk bygger på. Resultatet av studien visar att de grupper av människor som framställs i Penu proverbiale (1665) är rika och/eller mäktiga människor, fattiga människor, kvinnor, män, barn, unga människor, gamla människor, olika yrkesgrupper och människor som lever i olika familjekonstellationer eller som ensamstående. Det teoretiska begreppet föreställningsschema som jag använder i min analys synliggör till exempel att rika och/eller mäktiga människor metaforiskt framställs som Höga Herrar, stora djur eller träd. De här metaforiska uttrycken förmedlar att andra människor förväntas se UPP till rika och/eller mäktiga människor. Fattiga människor framställs tvärtom metaforiskt som mycket små. De liknas som små djur, till exempel bin och de påstås bo i det lägsta huset som andra människor kan kliva över.
Ord i läromedel och ordförråd hos vuxna andraspråksinlärare
(2022-05-04) Waern, Maria; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I denna uppsats har ord i läromedel och ordförråd hos elever i svenska som andraspråk på den grundläggande vuxenutbildningen studerats med empirisk skriftspråksforskning som metod. I ett första led har två läromedel Språket – grunden till din framtid (Tartar & Olsbeck 2019) och Nå målen 1 och 2 (Harstad 2019) bearbetats i ett konkordansprogram. Dessutom har frekvensordlistor genererats med utgångspunkt ifrån läromedlen. Orden har sedan delats in i fem frekvensband efter de 1000–5000 vanligaste orden i språket. Det visade sig att Språket – grunden till din framtid har fler lågfrekventa ord än vad Nå målen 1 och 2 har och att Nå målen 1 och 2 har fler högfrekventa ord. Svårighetsgraden av orden i Språket – grunden till din framtid kan därför ses som högre. Därefter har ett ordförrådstest på 30 ord skapats utifrån frekvensordlistorna och genomförts med 40 elever. Eleverna studerar svenska som andraspråk på delkurs 1 inom den grundläggande vuxenutbildningen. I resultaten av ordförrådstestet är medianen 16 rätt av 30 möjliga med en spridning på 2–25 rätt. Det visade sig också att en längre skolbakgrund i hemlandet korrelerar med ett högre resultat på ordförrådstestet. Ytterligare en del av studien var att ta reda på om de ordlistor som återfinns i marginalen till texterna i läromedlet Språket – grunden till din framtid kan tänkas underlätta den språkliga bördan av att förstå texterna. Här kunde man se en tendens till ett relativt högt antal lågfrekventa ord i förklaringarna till ordlistorden i förhållande till förekomsten av lågfrekventa ord i läromedlet som helhet. I ett sista led av studien genomfördes en intervju med läromedelsförfattaren av Språket – grunden till din framtid, Cécile Tartar, för att ta reda på hur hon tänker om ordinlärning och ord i läromedel. I intervjun framkom det att författaren medvetet satt den språkliga ribban högt i syfte att förbereda inlärare för vidare studier och arbetsliv.
"Jag vill att ALLA studenter ska klara utbildningen!" En kvalitativ studie om lärares uppfattningar om flerspråkiga studenters skrivande
(2022-05-04) Antonsson, Jenny; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Det övergripande syftet och frågeställningarna som ligger till grund för detta arbete handlar om lärares egen uppfattning och roll i studenternas skrivutveckling i en alltmer flerspråkig högskola. Undersökningen fokuserar dels på vad lärare ser som resurs, utmaningar och behov hos studenter med annat modersmål i skrivande och skriftliga uppgifter dels på hur de själva möjliggör tillgång till den sekundära diskursen som skrivande inom programmet innebär samt hur möjliggörandet manifesteras i undervisning, respons och samverkan. De centrala teoretiska utgångspunkterna är Gees diskursteori som innefattar primära och sekundära diskurser (Gee 2015), där skrivande alltid räknas som en sekundär diskurs. I studien används även Ivaničs ramverk för skrivande, vilka består av sex olika skrivdiskurser (Ivanič 2004). Undersökningsmaterialet baseras på genomförda enkäter och semistrukturerade digitala intervjuer med fem lärare på olika lärarprogram på en högskola. Resultatet visar att de fem lärare som valde att delta har stor kunskap och stort intresse för utveckling av flerspråkiga studenters skrivkompetens där de ser att flerspråkiga studenters skrivande kan användas som resurs i undervisningen. De ser även utmaningar som är typiska för just denna grupp studenter. De menar också att det finns en del hinder som begränsar handlingsutrymmet att undervisa om skrivande och stötta flerspråkiga studenter i skrivandet. Resultaten visar också att de möjliggör skrivdiskurser genom interaktion och grupparbete, men även att det finns mer att arbeta vidare med. Enligt enkätsvaren uppfattar samtliga deltagare att undervisning sker inom Ivaničs alla sex skrivdiskurser, vilket dock inte bekräftades i intervjuerna. Undersökningen visar att det finns fortsatt behov av mer samverkan och kompetensutveckling för bedömning, didaktiska metoder för undervisning och strategier i responskrivandet för att bättre möta behoven hos flerspråkiga studenter i deras skrivande.
Bedömning inom grundläggande vuxenutbildning utifrån ett inlärningsgrammatiskt perspektiv
(2021-10-13) Andersson, Morgan; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Av all forskning som idag bedrivs inom utbildning och lärande är det en förhållandevis liten del som skrivs om vuxenutbildningen och en ännu mindre del som handlar om vuxnas lärande på sitt andraspråk. Denna slutsats görs i en omfattande statlig utredning om vuxnas lärande med fokus på kvalitet och likvärdighet (KLIVA-utredningen 2020:458). Eftersom behovet av forskning är stort inom detta område har det varit extra intressant att genomföra denna undersökning. Fokus i föreliggande studie är bedömning och likvärdighet inom den skolform som motsvarar högstadiet inom grundskolan, nämligen Grundläggande vuxenutbildning. I studien undersöks, ur ett likvärdighetsperspektiv, hur lärare inom svenska som andraspråk i grundläggande vuxenutbildning bedömer elevers grammatiska kunskapsnivå i början av sin utbildning. Som insamlingsmaterial används semistrukturerade intervjuer och fem lärare intervjuas om hur bedömning genomförs på deras arbetsplats. Dessutom bedömer lärarna var för sig fyra elevtexter från ett inplaceringstest och placerar utifrån deras bedömning in eleverna i olika delkurser (1–4). Sedan jämförs lärarnas analyser av elevtexterna med processbarhetsteorin och dess hierarkiska nivåer (Pienemann 1998). Resultatet visar att lärarnas bedömning av de olika elevtexterna skiljer sig en hel del mellan skolorna och att elevtexterna i studien delvis placeras in i olika delkurser av lärarna på de olika skolorna. En anledning till diskrepansen kan vara avsaknaden av ett nationellt grammatiskt bedömningsverktyg. Det finns inget föreskrivet i styrdokumenten i grundläggande vuxenutbildning vilken grammatisk kunskap elever ska förvärva efter utbildningens olika delkurser (Skolverket 2017a). Resultatet visar också att det finns en viss samstämmighet mellan lärarnas grammatiska bedömning och processbarhetsteorins hierarkiska nivåer.
Ordförrådets betydelse för läsförståelsen hos första- och andraspråkstalande elever av svenska i årskurs 6
(2021-10-01) Sjödin, Elaine; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Syftet med denna uppsats är att utröna ordförrådets betydelse för läsförståelsen hos första- och andraspråkstalande elever av svenska i årskurs 6. Mer specifikt undersöks om det finns något samband mellan bredd och djup i ordförståelse och läsförståelseförmåga hos dessa elever och om det finns några skillnader mellan de förstaspråkstalande och andraspråkstalande elevernas prestationer i ordförståelsetest eller läsförståelse. 37 informanter, 20 förstaspråkstalande elever av svenska och 17 andraspråkstalande elever av svenska i årskurs 6 genomför tre ordförrådstest och resultaten i dessa jämförs med deras resultat och betyg i de nationella provens test av läsförståelse för årskurs 6. Ordförrådets bredd testas med hjälp av ett nivå/omfångstest och ordförrådets djup testas med hjälp av ett synonymtest och ett kollokationstest. Det finns ett linjärt samband mellan resultaten på samtliga dessa ordförståelsetest och elevernas totalbetyg i läsförståelse på de nationella proven. Detta indikerar att det finns ett linjärt samband mellan både bredden och djupet i elevernas ordförråd och deras läsförståelse. I samtliga ordförståelsetest presterar de elever som talar svenska som andraspråk som grupp sämre än de elever som talar svenska som förstaspråk. Detta korrelerar väl med deras läsförståelse, då sva-eleverna som grupp har lägre totalbetyg i läsförståelse och presterar sämre i samtliga fyra läsförståelseprocesser som testas i de nationella proven. I den läsförståelseprocess där man enbart ska hitta och återge information presterar dock sva-eleverna som grupp nästan i nivå med sve-eleverna som grupp. Båda grupper presterar bäst i denna process, medan processer som förutsätter tolkning och resonemang verkar innebära större utmaningar för båda grupper. Dessa resultat visar att läsförståelseprocesser som kräver tolkning och resonemang troligen förutsätter ett större djup i ordförståelsen än de läsförståelseprocesser som enbart går ut på att hitta information och dra enkla slutsatser utifrån denna.
”Ajatelkaa se ensimmäinen aamu kun tietää että hela veckan är framför oss ja mennä syömään frukostia”. Kodväxlingens grammatik i en svenskfinsk familj
(2021-09-13) Järvinen, Sivi; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Föreliggande studie försöker identifiera kodväxlingens grammatiska mönster genom en kvalitativ grammatikanalys av vardaglig språkanvändning hos en svenskfinsk familj i norra Sverige. Fokus ligger alltså på att kartlägga hur två språktypologiskt skilda språk, nämligen svenska och finska, språkstrukturellt samverkar inom ett och samma yttrande. Studiens primära material består av ljudinspelningar som genomförts i samband med tre skilda familjemiddagar i februari 2021. Härur har jag transkriberat och analyserat de sekvenser där kodväxling förekommer, vilka avgränsas med hjälp av samtalsanalytiska verktyg. För att identifiera morfosyntaktiska mönster i det transkriberade materialet, görs en kvalitativ grammatisk analys utifrån den traditionella grammatikens begreppsapparat. Den grammatiska analysen relateras även till studiens teoretiska ramverk som består av språkens typologiska skillnader och universella grammatiska analysmodeller för kodväxling. En övergripande slutsats som kan dras ur det primära materialet är att deltagarna tillämpar en tämligen stark enspråkighetsnorm; de håller isär språken i stor utsträckning. De sociala rollerna, det vill säga om deltagaren befinner sig i rollen som förälder, barn eller syskon, verkar ha betydande inverkan på om det överhuvudtaget sker någon kodväxling. I studien analyseras endast de vuxna deltagarnas kodväxling eftersom det endast uppträder enstaka exempel på barnens kodväxling. Resultaten visar att barnens dominanta språk är svenska. Lexikal kodväxling sker främst när svenska substantiv och verb integreras morfosyntaktiskt i finskan. De svenska substantiven integreras i finskans kasusformer nominativ och partitiv. Analysen tyder också på att vid kodväxling inom enskilda substantiv tillämpas finskans demonstrativpronomen se (den) i singular och ne (de) i plural som en bestämd artikel. Den här användningen uppträder specifikt i de strukturer där svenskan skulle ha krävt en bestämdhetsmarkör. De svenska verben blir integrerade morfosyntaktiskt i finskans modusformer indikativ (presens, perfekt och pluskvamperfekt), konditionalis (presens) och i infinitiv. Det går även urskilja ett fall där hjälpverbet uttrycks på finska och huvudverbet på svenska. När kodväxling sker på fras- och satsnivå är det inte lika enkelt att avgöra vilket av språken som bestämmer de morfosyntaktiska ramarna för ett yttrande. Däremot visar det sig att språkbrukarna eftersträvar den språkenliga strukturen i båda skilda språken. Till exempel sker det ingen kodväxling inom prepositionsfraser. Resultaten tyder på att gränsen mellan huvud- och bisats verkar möjliggöra kodväxling. Resultaten och slutsatserna av den här studien kan vara intressanta för forskare inom kodväxling men också för svenska som andraspråklärare som vill få en inblick i hur två språktypologiskt skilda språk kan samverka inom ett och samma yttrande.
”Varför ska jag lära mig arabiska? Jag bor ju i Sverige.” -En studie av språkval i två arabiska familjer.
(2021-08-16) Josefsson, Marie; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I föreliggande studie undersöktes hur ungdomar och föräldrar i två arabiska familjer i Sverige ser på sin relation till språken i sin vardag över tid samt vilka faktorer som påverkat deras språkval. I fokus ligger deltagarnas upplevelser relaterade till arabiska språket, men även betydelsen av andra språk lyfts i olika sammanhang. Deltagarnas berättelser ger en bild av hur individer med ett liknande ursprung har olika erfarenheter och upplevelser av språken i sina liv; en deltagare är uppvuxen i ett arabiskspråkigt land och flyttade till Sverige som vuxen, en annan kom till Sverige som barn och växte upp i en familj som tidigt övergav arabiskan till förmån för svenskan. Två deltagare är födda i Sverige på 2000-talet; den ena uppvuxen med arabiska som hemspråk, den andra med svenska som hemspråk. Den ena familjen har genom åren bevarat sin arabiska dialekt i hemmet, medan den andra familjen idag befinner sig i ett slags revitaliseringsprocess där arabiskan på senare år blivit alltmer närvarande i familjens liv. Det övergripande resultat som framkommer är att arabiska språket på senare år blivit mer levande i deltagarnas liv. Dels har digitala mediers och ny teknologis intåg i hemmen möjliggjort användandet av språket på ett slags gränslösa arenor; såväl i kontakt med släktingar i andra länder som i andra sammanhang. Dels har händelser på makronivå i form av kraftigt ökad immigration från arabvärlden bidragit till att det finns ett större behov av arabiska språket i exempelvis skola och arbetsliv. Samtliga deltagare har på senare år börjat återuppliva eller utveckla sina tidigare kunskaper i arabiska; i ungdomarnas fall handlar det främst om utvecklingen av sin arabiska dialekt och förståelsen av andra arabiska dialekter, medan föräldrarna även börjat lära sig eller utveckla sin standardarabiska. I studien diskuteras även möjligheten att i studier av individers språkval, använda och utveckla en äldre modell för analys av språkbyte.
Nominaliseringar i inlärarsvenska. en korpusanalys av affixanvändning i inlärares skriftliga produktion, kursböcker i svenska som andraspråk och modersmålstalares skrivna svenska
(2021-08-16) Holmquist, Kristoffer; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Den här studien undersöker utveckling av nominaliseringar bland vuxna andraspråksinlärare av svenska. Bruket av avledningssuffixen ”-het”, ”-skap” och ”-(n)ing” samt deras förekomst i olika distinkta nominaliseringar testades i andraspråksinlärares uppsatser (N=339) uppskattade att motsvara CEFR-nivåer A1-C2, och jämfördes med motsvarande frekvenser i en korpus med kursböcker i svenska som andraspråk samt med text från blandade genrer som skrivits av modersmålstalare av svenska. Resultatet visar att de utvalda suffixens totala förekomst liksom förekomst i distinkta nominaliseringar är högre hos mer avancerade inlärare och att kursböckerna uppvisar en liknande ökning, medan modersmålstalarnas texter vida överstiger de andra vad gäller båda värdena. Resultatet relateras till inlärarnas utveckling av morfemfamiljer och behovet av vidare forskning diskuteras.
”Sa jag nånting grammatiskt fel eller ser de att jag inte är straight?” Vuxna hbtq-personers erfarenheter av att lära sig svenska som andraspråk
(2021-06-18) Lanker, Agnes; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Denna studie undersöker fyra vuxna hbtq-personers erfarenheter av att lära sig svenska som andraspråk, inom och utanför det formella utbildningssystemet i Sverige. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer och analyserades tematiskt utifrån queerteoretiska och intersektionella perspektiv på andraspråksutveckling och identitet. Resultatet visar att deltagarna upplever att undervisningen i svenska som andraspråk, inom vuxenutbildningen, är cis-heteronormativ, vilket missgynnar dem som hbtq-personer på olika sätt i undervisningen. Vidare framhåller deltagarna att sociala sammanhang är viktiga för att utveckla språklig och kulturell kompetens. Flera deltagare upplever dock att dessa sammanhang inte alltid är tillgängliga för flerspråkiga hbtq-personer, vilket påverkar deras lärande negativt. Slutligen visar studien att föreställningar om Sverige, vithet, andraspråkstalare och invandrare påverkar deras möjligheter till lärande, utveckling och gemenskap. Studiens huvudsakliga slutsats är att sexualitet och könsidentitet bör vara en självklar del av andraspråksundervisningen och flerspråkighetsforskningen, eftersom det är en förutsättning för att alla andraspråkselever ska ha möjlighet att göra anspråk på sina demokratiska rättigheter och bli en del av språk- och samhällsgemenskapen.
En bro över skrivglappet? En interventionsstudie om integrerad grammatikundervisnings effekter på gymnasieelevers argumenterande texter och metaspråkliga förmåga
(2021-06-10) Mikmar, Magdalena; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Debatten om ungas sjunkande skrivförmåga lyftes åter när Sveriges Utbildningsradio släppte dokumentären Skrivglappet (2020). Flera anledningar till den bristande skrivförmågan diskuteras i dokumentären men grammatikundervisningen, som många gånger motiveras med att främja skrivutveckling, lämnas obenämnd. I svensk gymnasieskola bedrivs traditionell grammatikundervisning bestående av föreläsningar med tillhörande övningar och har i tidigare forskning inte uppvisat effekt på elevers skrivutveckling (Hertzberg 1990; Andrews et.al. 2004; Nilsson 1997). Man har dock sett i internationell forskning att integrerad grammatikundervisning visat goda effekter på såväl elevers skrivförmåga som metaspråkliga förståelse (Myhill et.al. 2017; Fearn & Farnan 2007; Jones & Chen 2016). I denna interventionsstudie kartläggs integrerad grammatikundervisnings effekter på gymnasieelevers argumenterande texter och metaspråkliga förmåga. Undervisningen utgår från Myhill, Watson och Newmans (2017) fyra principer för integrerad grammatikundervisning där grammatikundervisning sker integrerat med skrivande. Undervisningsinnehållet består av förklarande exempel, autentiska texter och högkvalitativa diskussioner. De undersökningsobjekt som står i fokus för undervisning och analys är modala satsadverbial och nominalfraser med värderande attribut vilka är typiska grammatiska egenskaper hos en argumenterande text (Nordenfors 2017). Elevernas utveckling mäts med hjälp av för- och eftertest och resultaten visar att eleverna utvecklat sin skrivförmåga. Eleverna uppvisar dock inte en utvecklad metaspråklig förmåga utan använder vardagliga begrepp vid textanalys. Detta resultat kan bero på den bristande tillgången till högkvalitativa diskussioner vilken är en av grundprinciperna för integrerad grammatikundervisning. Slutsatser dras om att mer forskning behövs där man testar integrerad grammatikundervisnings effekter på elevers generella skrivförmåga och metaspråkliga förmåga i skrift. Forskningen bör lämpligtvis även ta sin utgångpunkt hos verksamma lärare.

Browse

Recent Submissions