Att tillvarata barns och ungas språkfärdigheter. Samverkan för aktiv flerspråkighet.

Abstract

Det har konstaterats att i skolor där många elever har utländsk bakgrund är uppfyllelsen av skolans kunskapsmål låg. Ofta förklarar man detta faktum med att eleverna har bristande kunskaper i svenska. Genom min undersök-ning ville jag ta reda på om det var hela förklaringen. För att stödja elever-nas möjligheter att nå skolans mål pågår språksatsningar i Göteborg, där åtta skolor har fått förstärkta resurser i form av flerspråkig personal. Efter-som denna skolpersonal är indelad i team och arbetar i lokala projekt, såg jag en möjlighet att få insyn i hur samarbetsinriktade arbetsformer kan för-bättra villkoren för nyanlända elevers språkutveckling. Mitt syfte med un-dersökningen är att få insikt om hur nyanlända elevers behov tillgodoses i skolundervisningen, samt på vilket sätt svenska som andraspråks- och mo-dersmålslärare kan samarbeta i det språkutvecklande skolarbete dessa ele-ver behöver omfattas av. De frågor som styrde undersökningen var hur språkundervisningen kan anpassas efter varje nyanländ elevs behov, och på vilket sätt svenska som andraspråks- och modersmålslärare kan samverka i det språkutvecklande skolarbetet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av fyra utvalda personer. Två av dem är språkpedago-ger. Den ena är modersmålslärare, den andra undervisar i svenska som and-raspråk. De andra två personerna har övergripande ansvar för varsitt områ-de. Den ena är pedagogisk utvecklingsledare för skolor i stadsdelen. Den andra är introduktionssamordnare, med mottagning och skolintroduktion som huvudområden. Efter det att jag genomfört undersökningen växte en bild fram av att verksamhetens organisation, språkvetenskapliga rön och insikter om de processer som nyanlända elever genomgår, är viktiga ingre-dienser för en lyckad skolintroduktion och en framtida flerspråkighet. Det viktigaste av allt är dock erfarenhet.