Kandidatuppsatser (Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/18310

Browse

Now showing 1 - 20 of 374

Elevers upplevelser och erfarenheter av hur skolpersonal bemöter deras flerspråkighet
(2025-09-05) Sykes, Elisabet; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I dagsläget har ca 27% av de svenska grundskoleeleverna utländsk bakgrund och en stor del använder två eller fler spåk i sin vardag. Trots det vittnar många forskare om att undervisningen inte har anpassat sig efter detta faktum. Engelska och moderna språk som tyska, spanska och franska har en fast förankring och status i det svenska skolsystemet medan övriga språks plats i den svenska skolan ofta begränsas till rättigheter att få studiehandledning som nyanländ och att läsa modersmål utanför ordinarie skoltid. Denna studie har som ansats att låta elevernas röst höras kring deras egen flerspråkighet och hur skolpersonal bemöter och använder sig av den. Svar genom enkät och fokusintervju stärker bilden av att undervisingen i stort sett är enspråkig och att eleverna får använda sin flerspråkighet i specifika, uttalade situationer som kulturdagar eller när svenskan inte räcker till. Bemötandet av deras flerspråkighet visar en stor variation mellan positivt, accepterande till ett rent negativt och misstänksamt bemötande. Eleverna själva tycks ha ett praktiskt förhållningssätt till sina språk, att de används med de personer som delar deras språk. På så sätt har de svårt att se hur flerspåkigheten skulle kunna användas mer i undervisningen då de flesta elever inte har samma språk. Studien visar tydligt att både elever och skolpersonal skiljer mellan skolspråk och vardagsspråk där förhållningssättet skiljer sig mellan lektion och rast. Många elever lyfter också att svenska är deras starkaste skolspråk.
Vad testar nationella provet? Litteracitetsförväntningar och validitet i nationellt kursprov i svenska som andraspråk 1
(2025-08-27) Äleviken, Fin; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka litteracitetsförväntningar som ligger till grund för bedömningen av läsförståelse i nationellt kursprov och ämnesplan för svenska som andraspråk 1 (SVA1) samt hur dessa kan kopplas till läsning på ett andraspråk. Studien har utgått från följande frågeställningar: 1. Utifrån vilka litteracitetsförväntningar bedöms läsförståelse i nationellt kursprov i svenska som andraspråk 1 delprov B: läsförståelse VT2013? 2. Med utgångspunkt i tidigare forskning, vilka konsekvenser kan dessa litteracitetsförväntningar få för bedömningen av läsförståelsen hos elever som läser på ett andraspråk? 3. Finns det avvikelser mellan de litteracitetsförväntningar som uttrycks i läsprovets uppgifter och bedömningsanvisningar och de litteracitetsförväntningar som uttrycks i ämnesplanen för svenska som andraspråk 1 (Gy11)? I så fall, hur påverkar dessa avvikelser provets validitet och reliabilitet? Metoden för uppsatsen är kvalitativ dokumentsanalys där materialet består av Nationellt kursprov för SVA1 Delprov B VT2013 “Framtiden nästa!”. Dokumentsanalysen innefattar provets texthäfte, uppgiftshäfte och bedömningshäfte och utgår från teorier inom litteracitet, systemisk-funktionell lingvistik och validitet. Resultatet visar att kursprovet ger uttryck för höga litteracitetsförväntningar som tar sig uttryck i ett skolspråkligt register med abstrakt ordförråd i sakprosatexter, tolkning av bildspråk och teman i skönlitteratur samt formulering av skriftliga analytiska svar utifrån särskilda ämneskunskaper. Vidare visar resultatet att det förekommer avvikelser mellan de litteracitetsförväntningar som förmedlas i provet och de som förmedlas i ämnesplanen, vilket kan inverka negativt på provets validitet och reliabilitet. Avslutningsvis visar studien att kursprovets litteracitetsförväntningar kan vara utmanande för och även missgynna elever som läser på ett andraspråk med kort tid i svensk skola, vilket riskerar att påverka elevers betyg.
En rättvis och likvärdig bedömning? En kvantitativ och kvalitativ analys av nationella proven i Svenska som andraspråk i årskurs 6.
(2025-08-13) Almström, Veronica; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
De nationella proven i grundskolan har flera uttalade syften: de ska säkerställa att skolan gör en likvärdig och rättvis bedömning av elevernas kunskaper, stötta lärarna i betygssättningen samt ge underlag för analys i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, huvudmannanivå och på nationell nivå (SOU 2016:25:2). De nationella proven konkretiserar innehållet i läroplanen och kan därmed sägas vara ett pedagogiskt verktyg för ökad måluppfyllelse för eleverna (Skolverket 2016:6). Elever som följer kursplanen för Svenska som andraspråk (SVA) skriver samma nationella prov som de som läser Svenska (SV), trots att det är två olika ämnen med olika kunskapskrav i läroplanen. SVA-eleverna presterar generellt sämre på nationella proven än SV-eleverna. 92 procent av eleverna som följer kursplanen i Svenska får A till E i provbetyg (Skolverket 2024c:13). Motsvarande andel av eleverna som läser Svenska som andraspråk är cirka 69 procent; bland flickor är det drygt 77 procent och bland pojkar är det 62 procent som har fått A till E i betyg på provet. Nästan 40 procent av pojkarna och mer än tjugo procent av flickorna som läser Svenska som andraspråk får alltså betyget F. Det delprov som SVA-elever har allra svårast för är B-delen som prövar läsförståelse, 47 procent, nästan hälften av eleverna får betyget F. Detta kan jämföras med SV-eleverna där andelen elever som får F på B-delen utgör 12 procent (Skolverket 2024c:14). Den stora skillnaden i resultat väcker frågor om provens konstruktion. Är de verkligen utformade så att de prövar andraspråkselevernas kunskaper på bästa sätt? Frågan om provresultat är komplex och det finns en mängd faktorer som påverkar. Lärare på mellanstadiet upplever dock att proven inte är anpassade för SVA-elever, snarare tvärt om. En lärarenkät som genomförts i samband med den här studien, visar att proven upplevs vara på en allt för avancerade nivå, givet kunskapskraven i läroplanen. Som ett komplement till enkäten har en lingvistisk analys genomförts av två texter i B-delen av provet, en skönlitterär och en sakprosa. Syftet med analysen var att undersöka om B-delens läsförståelseprov innehåller element som andraspråksforskningen visat kan innebära svårigheter för andraspråkselever. Resultatet av den kvantitativa analysen visar att texterna med tillhörande frågor, innehåller en hög procent lågfrekventa ord; den kvalitativa analysen i sin tur visar på flera stildrag som kan försvåra förståelse, exempelvis nominaliseringar, passiv form, metaforer etcetera. Sammantaget visar studien att även om många lärare generellt anser att nationella prov är bra och har flera fördelar, så finns det också tydliga nackdelar med konstruktionen som får konsekvenser för SVA-eleverna. Det går att ifrågasätta om nationella proven såsom de är utformade idag, verkligen uppfyller syftet med en likvärdig och rättvis bedömning för elever som läser ämnet Svenska som andraspråk.
Dåliga stavare eller fel undervisningsmetoder? En analys av tigrinjatalande vuxenelevers stavningsproblem
(2025-08-08) Ross, Elin; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Den här uppsatsen försöker besvara varför andraspråkselever med tigrinja som L1 har så svårt att stava. Tigrinja skiljer sig från de flesta andraspråk i Sverige genom att skrivas på ett syllabiskt skriftspråk och inte ett alfabetiskt. Skriften kallas ge´ez och dess tecken fidel. En fidel består av en konsonant med en inbyggd diakritisk vokal. Huvudfrågan är om förstaspråkets ortografi påverkar stavningen på andraspråket och undersöker om det förekommer fler felstavningar i ord som innehåller fonem som saknas i tigrinjan, ord som bryter mot tigrinjans fonotaktiska regler och om det förekommer ortografisk transfer genom direktöversättning från fidel till svenska grafem. Fyra SFI-elever på kurs C och D fick göra ett diktamenstest med nonord. I samband med testet intervjuades också testdeltagarna om vilken strategi de använt för att lösa uppgiften att stava ord de aldrig hört förut. Testet analyserades kvalitativt genom hypotetisk-deduktiv metod, där hypoteser först formulerades baserat på tigrinjans och svenskans fonologi och fonotax och därefter testades felstavningar mot hypoteserna. Felstavningarna utgjordes främst av felval av vokal samt inskottsvokaler i konsonantkluster. Transfer från fidel förekommer i liten grad i materialet medan inflytande från tigrinjans stavelsestruktur i högre grad kan ses i stavfelen. Uppsatsen anknyter till internationell forskning om samband mellan litteracitet, ortografi och fonemisk medvetenhet och har ett psykolingvistiskt perspektiv.
Realisering av de svenska vokalfonemen hos andraspråksinlärare med hindi och engelska som basspråk. En studie i målspråksavvikande uttal rörande vokalkvalitet, vokalinskott och vokalbortfall
(2025-04-16) Eurenius, Emma; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Syftet med denna uppsats är att kartlägga målspråksavvikande uttal hos andraspråksinlärare med hindi och engelska som basspråk med avseende på vokalljud i svenska, som är målspråket i denna uppsats. De målspråksavvikande uttal som beaktas berör vokalkvalitet, vokalinskott och vokalbortfall. Forskningsfrågorna som ställs är vilka målspråksavvikande uttal som förekommer, och varför målspråksavvikande uttal förekommer. Samtliga informanter som deltar i denna studie är från Indien, har goda kunskaper i både hindi och engelska, och läser svenska på nybörjarnivå. Informanternas realisering av målspråkets vokalljud kartläggs genom två uttalsuppgifter, där den ena utgörs av uppläst (kontrollerat) tal i form av eliciterade meningar, och den andra av fritt tal. Resultatet visar att målspråksavvikande uttalsavvikelser är flest när det gäller vokalkvaliteten, och då främst främre rundade vokalljud. Dessa uttalas i stort sett genomgående avvikande. Resultatet visar också att vokalinskott och vokalbortfall inte förekommer i någon större utsträckning. Målspråksavvikande uttal visar sig i de flesta fall orsakas av transfer från språk som informanterna har tidigare kunskaper i, samt i vissa fall även av typologisk markering.
Lärares reflektioner över uttalsundervisningen på sfi. ”En jätteviktig bisak”
(2025-02-28) Bodor, Kristina; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Syftet med studien är att få mer kunskap om hur pedagoger på sfi reflekterar över uttal och uttalsundervisningen i allmänhet, men även mer specifikt kring deras mål med uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i jämförelse med övriga delmoment inom sfi. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med fem sfilärare verksamma på studieväg ett, kurs a, b, c, och d, där lärarnas erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund för analysen. Resultatet visar att sfilärarna anser uttal vara en viktig och relevant del av svenska som andraspråksundervisningen för elever på sfi men samtidigt synliggörs en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och mål med uttalsundervisningen. Därtill vittnar de deltagande lärarna om att uttalsundervisningen av olika orsaker ges lägre prioritet än övriga delmoment. De nämner bland annat sina egna tillkortakommanden på området uttal och uttalsundervisning men även omnämner även pressen de erfar på en snabb genomströmning, för elever på sfi, till nästa nivå i utbildningen eller ut i arbetslivet. Studien synliggör att fortbildning och tydligare riktlinjer för lärare på sfi kan bidra till en effektivare uttalsundervisning på sfi, vilket stämmer väl överens med tidigare forskning. Denna undersökning är ej generaliserbar men ger en trots det en inblick i hur olika lärare angriper uttalsundervisningen på olika sätt med sina individuella personliga kunskaper och intresse som utgångspunkt.
Utvärdering av intensivläsning enligt RTI-metoden med sva-elever i årskurs 4
(2025-02-27) Wahlgren, Frida; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Bakgrunden till studien är att undersökningar och statistik visar att elever med utländsk bakgrund i Sverige har större utmaningar att förstå texter jämfört med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och förstå en text har en avgörande betydelse för elevernas skolframgång. En god läsförmåga är dessutom av central betydelse för att kunna delta i ett demokratiskt samhälle. Enligt Skolverkets siffror var det endast hälften av eleverna som läste ämnet svenska som andraspråk (sva) i årskurs 6 som klarade godkänt i det nationella provets läsförståelsedel. Att stötta eleverna som läser ämnet sva att utveckla en god läsförmåga är en av skolans viktigaste uppgifter (Skolverket 2023c). Syftet med studien är att undersöka vilka resultat intensivläsning enligt metoden Response to Intervention (RTI) ger för elever med svenska som andraspråk (sva) på mellanstadiet. Studien är viktig för att den kan bidra med kunskaper om hur lästräning kan främja läsförmågan hos elever med svenska som andraspråk. En central del i studiens syfte är att fånga upp elevernas tankar kring intensivläsning för att kunna utvärdera och utveckla läsundervisningen. Studien fokuserar på elevernas avkodningsförmåga, läshastighet, läsförståelse, självförtroende samt läsmotivation. Forskningsfrågorna för studien är följande: Vilket resultat ger intensivläsningsmetoden när det gäller att utveckla elevernas avkodningsförmåga av ord och att öka elevernas läshastighet? Vilket resultat i elevernas läsförståelse, alltså hur mycket eleverna förstår och kan tolka det lästa, ger intensivläsningsmetoden? Hur upplever eleverna intensivläsningsmetoden när det gäller deras läsförmåga? Vilka resultat ger intensivläsningsmetoden för elevernas självförtroende och läsmotivation? Resultaten visar att intensivläsning enligt RTI-metoden kan ha en positiv påverkan på sva-elevernas läsförmåga då den anpassas efter individerna och att även en kortare period av lästräning kan gynna elevernas läsutveckling.
Bestäm det eller inte! En korpusanalytisk undersökning av nominalfrasen i svenska hos inlärare med franska som L1
(2025-02-27) Bonne Zetterberg, Malin; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Denna studie använder sig av korpusbaserade metoder för att analysera inlärartexter skrivna av inlärare i svenska med franska som modersmål. Huvudsyftet är att ta reda på i vilken grad dessa inlärare använder bestämdhet i svenska nominalfraser enligt målspråksnormen. Med kvantitativa metoder inringas de tendenser bland avvikelserna som finns i korpusen. Med de databaserade verktyg för språkhantering som finns tillgängliga på Språkbanken text har en korpus med 111 inlärartexter omfattande 21 371 token normaliserats och annoterats för att kunna användas i detta syfte. De andra forskningsfrågorna som undersökts är hur avvikelserna i korpusen kan förklaras dels mot bakgrund av inlärarnas L1 dels mot frekvensen av olika typer av nominalfraser i inlärarnas textböcker. Studien har genomförts ur ett bruksbaserat perspektiv och visar att det finns tendenser till överanvändning av vissa typer av nominalfraser med framförställd artikel som är lågfrekventa i målspråket men vars strukturer återfinns i inlärarnas L1. Resultaten pekar på att bestämdhetsbegreppet överförs från L1 men trots detta kvarstår problem i de komplexa nominalfraserna vilket kan bero på dess komplexa formbildning. Resultaten har jämförts med nominalfrasernas frekvens i det läromedel som inlärarnas undervisning har varit baserad på. I resultaten finns inga belägg för att inputfrekvensen spelat in på val av bestämdhet vilket skiljer sig från resultaten i annan bruksbaserad forskning.
Att benämna det onämnbara. Systemisk-funktionell analys av myndighetstexter om barnmisshandel
(2025-02-07) Skog, Filippa; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Barnmisshandel är ett känsligt och skrämmande fenomen. Mörkertalet är stort och många barn faller mellan stolarna trots att de har kontakt med samhällsnyttan genom hela uppväxten. I den här undersökningen använder jag ideationell och interpersonell grammatisk analys för att undersöka hur barnmisshandel konstrueras i två myndighetstexter: Socialstyrelsens text Barn som far illa eller riskerar att fara illa: En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar och Västra Götalandsregionens medicinska riktlinje RMR Spädbarnsmisshandel. För att göra detta placerar jag in texternas mer framstående referenter i aktantmodellen och visar hur misshandeln realiseras som ett händelseförlopp där olika inblandade personer tilldelas roller med olika nivåer av ansvar och agens. Mitt fokus är de språkliga val som uttrycker texternas referenter, satsernas processkärnor och modalitet. Jag visar att hälso- och sjukvårdspersonalen får höga ansvarskrav som den hjälte som ska rädda barnet ur misshandeln, medan förövaren ges förhållandevis litet ansvar och realiseras främst som en dold referent i grammatiska metaforer för misshandeln, istället för att framträda synligt med egen agens i texten. Barnet döljs ofta också i metaforer, men framträder grammatiskt som misshandelns passiva offer i de fall hen realiseras kongruent.
När fakta ska läras in. En kvantitativ och kvalitativ studie av ord i biologiämnet och högstadieelever med svenska som andraspråk
(2023-08-18) Panteón, Matti; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Föreliggande uppsats behandlar två delstudier. Delstudie ett undersöker elever som läser svenska som andraspråk och hur väl eleverna anger sig förstå ett antal ord i en lärobok i biologi för grundskolans senare del. Delstudie två undersöker om flertydighet är ett hinder för läsförståelsen hos samma grupp av elever. Flertydighet är viktigt att undersöka eftersom om ord inte förstås i sitt sammanhang kommer det att påverka förståelse för texten, och i värsta fall helt misstolka den, vilket har konsekvenser för elevernas lärande och betyg. Undersökningen har som teoretisk utgångspunkt de fyra vokabulärkategorier som utarbetades av Järborg (2007) inom ramen för projektet OrdiL – en korpusbaserad kartläggning av ordförrådet i läromedel för grundskolans senare år: A - Allmänspråkliga, frekventa ord B - Allmänna ofta abstrakta skriftspråkliga ord C - Allmänspråkliga ämnestypiska ord D - Fackord och facktermer, ofta unika för ett visst ämne För att tydliggöra data används en kvantifiering av elevernas kvalitativa output i de båda undersökningarna och analys sker med hermeneutisk ansats. Tydligheten består i att varje ord genererar ett värde som kan berätta något av upplevd svårighet. Resultatet antyder att det är abstrakta, ämnesrelaterade samt ämnestypiska fackord som utgör de största utmaningarna för läsförståelsen. Även långa ord kan utgöra ett hinder för läsförståelsen och kombinationen av dessa utgör dessutom en än större utmaning för eleverna. Flertydiga ord kan orsaka ett hinder för läsförståelsen men mer forskning behövs för att ge än mer kunskap i frågan. Totalt pekar resultaten på att eleverna kan läsa den aktuella lärobokstexten och skapa sig en viss förståelse men behöver stöd för att komma åt viktiga kunskaper texten förmedlar.
Grepp om begrepp : En studie av lärares problembilder och deras lösningsförslag i språk- och kunskapsutvecklande arbete.
(2023-08-18) Sundquist, Eva; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Studien bygger på en fallstudie av fyra lärares reflektioner om språk- och kunskapsutvecklande arbete. Lärarna har svarat på hur de kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande med eleven i fokus. Fokusgruppsdiskussionen som föregås av enkätundersökning har lärarna diskuterat svårigheter i undervisningen samt strategier för en mer varierad språkutvecklande undervisning inom sitt ämne och med andraspråkseleven i fokus. Det framgår av diskussionen hur lärarna hittar lösningar som tillämpas i klassrummet men även vilken stöttning lärarna saknar. I enkätundersökningen ger lärarna förslag på svårigheter i det språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt de arbetar med i de representerade ämnena som presenteras längre fram i studien. Lärarna ger exempel på hur språkliga brister kan ge svårigheter i språk- och kunskapsutvecklingen. Genomgående används begrepp som interaktion, läsförståelse, lästräning, studiehandledning och ord- och begreppsförståelse liksom elevernas hantering av begrepp begreppsförståelse i undervisningen - sammanfattning ”grepp om begrepp”.
Punktualiseringar av islam och kristendom : En språkvetenskaplig undersökning med diakront perspektiv
(2023-07-31) Wedin, Signe; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Den här undersökningen anlägger ett diakront perspektiv från en studie genomförd 2015 till ett motsvarande material hämtat 2023, i syfte att kartlägga en del av den rasistiska och islamofobiska diskursen och dess utveckling, och därmed öka kunskapen därikring. Frågeställningarna fokuserar på hur muslimer, islam, svenskar och det svenska samhället framställs och kategoriseras, vilka grundläggande antaganden som dessa framställningar bygger på och hur dessa framställningar och antaganden har förändrats mellan våra respektive material. Materialet för undersökningen är fem debattartiklar publicerade av en kristen tidning och deras respektive kommentarsfält. Texterna har således debattkaraktär och är skrivna av olika debattörer. Temat för debatten är böneutrop, och de olika texterna aktualiserar även kyrkklockor som kristendomens motsvarighet till muslimska böneutrop. Analysen fokuserar på hur de olika debattörerna kategoriserar människor och ting som liknande varandra i vissa lägen, och som olika i andra. Detta kategoriserande och framställande av människor och ting är centrala för aktör-nätverksteori, som är undersökningens metodologiska ramverk. Teorin utgår från att de grupperingar som debattörerna ingår i och återskapar i debatten är under ständig förändring, och att deras förhållningssätt till varandra kan ligga till grund för slutsatser om vilka sociala konstruktioner som råder. Resultatet visar stora likheter mellan den här och den tidigare studien, men också en viss utveckling. Islam framställs som en huvudsakligen homogen kategori och omtalas som en våldsbejakande religion. Även kristendomen framställs i negativa ordalag, när de debattörer som framför antirasistiska argument tenderar att tala illa om kristendom i jämförelse med islam, snarare än att tala gott om islam. I studien från 2015 framställs islam som ett hot mot Sverige, medan mitt material visar att utövandet av både kristendom och islam upplevs som hotat. En slutsats är att den som vill sätta sig in i den islamofobiska diskursen har god nytta av undersökningen från 2015, eftersom stora delar av resultatet är aktuellt än idag. Denna undersökning belyser en diskurs som är under ständig utveckling och utgår från ett aktuellt material hämtat i en specifik kontext. Att analysera hur texter framställer verkligheten är en del av den kunskap en språkkonsult behöver för att ta sig an textarbete i praktiken och i specifika kontexter.
Hur framställs PCOS och personer med PCOS i webbaserad rådgivning? En textanalys av sex sjukvårdsrådgivande webbsidor
(2023-07-31) Hassnert, Matilda; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Den medicinskt rådgivande webbartikeln, som finns på exempelvis 1177.se, är en typ av text som allt fler läser idag. Artikeln fyller en viktig funktion i främjandet av hälsolitteracitet, eftersom den är ett sätt för svensk hälso- och sjukvård att förmedla forskningsbaserad fakta och rådgivning om hälsa och sjukdomar. Den fungerar ofta som ett komplement till det traditionella vårdmötet. På grund av detta är det viktigt att artikeln förmedlar en rättvisande bild av det den beskriver. I den här uppsatsen presenterar jag en textanalys av hur sex sjukvårdsrådgivande webbplatser beskriver PCOS, eller polycystiskt ovariesyndrom. PCOS är en komplex hormonell rubbning som drabbar uppemot var femte person med äggstockar och som påverkar många delar av kroppen. Forskning har visat att personer med PCOS ofta upplever att de inte får tillräckligt med information om sjukdomen från vården, vilket gör att de istället vänder sig till bland annat internet för att lära sig mer om sin sjukdom. Detta innebär att personer med PCOS troligen stöter på de sjukvårdsrådgivande webbartiklarna när de söker information för att förstå sin diagnos. Genom att analysera hur webbplatserna i mitt material kategoriserar PCOS tar jag reda på hur webbplatserna framställer PCOS. Jag gör också en analys av ledfamiljer för att undersöka vilka symtom och följdsjukdomar som artiklarna nämner, och vilka av dessa som ägnas störst fokus. Analysen avslutas med en modelläsaranalys för att granska vilken bild av personer med PCOS som webbsidorna förmedlar. Resultaten visar att PCOS framför allt framställs som en sjukdom som drabbar en viss del av kroppen (livmoder och äggstockar) eller en viss grupp (kvinnor). Vissa symtom ägnas större fokus än andra, däribland svårigheter att bli gravid, oregelbunden ägglossning och hirsutism. Andra fysiska och psykiska symtom samt följdsjukdomar ägnas mycket lite fokus eller inget alls. Texterna konstruerar en modelläsare som huvudsakligen behöver information om behandling för ägglossning, infertilitet och hirsutism, och mycket lite information om var man kan få psykiskt stöd och vilka följdsjukdomar som obehandlad PCOS kan ge upphov till. Detta resultat uppvisar många likheter med vad tidigare svensk och internationell forskning har belyst om det fysiska vårdmötet: att personer med PCOS ofta upplever att sjukvården lägger huvudsakligt fokus på infertilitetsbehandling och viktminskning, medan psykiska symtom ägnas försvinnande lite uppmärksamhet.
Generaldirektörens förord - Drag och steg i förorden till myndigheters årsredovisningar
(2023-07-31) Hallberg, Mikael; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I denna undersökning tar jag reda på vilka drag och steg som definierar textgenren generaldirektörens förord. Svenska myndigheter inleder vanligen sina årsredovisningar med en text under rubriken generaldirektörens förord. Eftersom förordet inte är tvingande enligt lag har varje myndighet möjlighet att själv utforma innehållet i texten. Undersökningen syftar till att kartlägga och analysera drag och steg som förekommer i dessa förord. Dels identifierar jag hur myndigheterna med olika steg uttrycker olika typer av innehåll, dels sorterar jag stegen i överordnade drag. Resultaten av undersökningen visar att samtliga texter genomför två huvudsakliga drag: legitimera myndigheten och bygga relation. Texternas innehåll kretsar alltså kring yttranden som syftar till att skapa legitimitet för myndighetens arbete och till att bygga och upprätthålla relationer med olika parter. De två dragen görs på olika vis i texterna. Att visa handlingskraft, att tala om framtiden och att sammanfatta året är steg inom draget legitimera myndigheten som finns i samtliga texter. Däremot är stegen att tacka och att uppmärksamma medarbetare och samarbetsparter, i draget bygga relation, inte lika självklara. Sammanfattningsvis visar undersökningen att texttypen generaldirektörens förord inte uppvisar en genremässig likriktning. Det verkar alltså finnas ett stort utrymme för myndigheter och dess generaldirektörer att i förorden själva konstruera bilden av sina verksamheter. Jag har genomfört undersökningen inom ramen för språkkonsultprogrammet. Ur språkkonsultens perspektiv kan undersökningen bidra med kunskaper om de konventioner som omger chefskommunikation i allmänhet och generaldirektörens förord i synnerhet. Undersökningen kan också visa hur man genom att undersöka drag och steg i en text kan problematisera dess innehållsliga urval. På en skrivande arbetsplats kan ett sådant arbete vara mycket värt, genom att det sätter strålkastarljuset på frågor om hur arbetsplatsen vill uppfattas och om vad man vill och bör förmedla till sina läsare.
När patienter behöver läsa mellan raderna – en analys av mallar för kallelser i sjukvården
(2023-07-31) Andersson, Elin; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I det här specialarbetet undersöks hur de kommunikativa syftena för kallelsebrev inom specialistvården vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg realiseras textuellt, innehållsmässigt och multimodalt i kallelsebreven och dess bilagor. Syftet är att med hjälp av textanalytiska metoder synliggöra hur det som patienterna måste begripa framgår i breven, och hur enkelt det är att som patient göra rätt i den komplexa proceduren som dessa kallelsebrev initierar: att inför ett läkarbesök också boka tid för provtagning, lämna prover och – för vissa patientgrupper – förbereda sig inför provtagningen genom att fasta eller förbereda prover hemma. Materialet består av åtta kallelsemallar och tre bilagor från sex mottagningar vid Östra sjukhuset. Med hjälp av en verksamhetsförankrad intervjuanalys tas tre kommunikativa delsyften med kallelsebreven fram: att komma till läkarbesöket, att förbereda sig genom att lämna prover och att meddela mottagningen om något behöver anpassas, t.ex. om tiden behöver bokas om. Genom en genreanalys, en analys av den multimodala kompositionen och en interpersonell analys ställs materialet i relation till de kommunikativa delsyftena. Avslutningsvis jämförs dessa resultat med de nya kallelsemallar som universitetssjukhuset ska börja använda. Analysresultaten av de nuvarande kallelsemallarna och bilagorna visar att patienten uppmanas genom kongruenta och inkongruenta språkhandlingar med hög förpliktelse att utföra flera uppgifter inför läkarbesöket. Möjligheten till dialog är självklar enligt intervjun, men framgår inte tydligt i materialet. Instruktioner ges delvis i en ordning som inte är logisk och informationen följer inte någon tematisk struktur. Det som multimodalt framskjuts som viktigt i materialet överensstämmer inte alltid med delsyftena, och grammatiska metaforer gör att viss viktig information måste utläsas mellan raderna. Exempelvis får de två grupper som måste förbereda prover hemma innan provtagningstillfället inte information om detta i kallelsemallen, utan genom att en bilaga och provrör skickas med. För gruppen som ska fasta ges denna information inklämt i kallelsebrevet mellan text som riktas till provtagningspersonal. Detta sammantaget ökar risken för att patienter missförstår eller missar information och därför inte följer vårdens plan. De nya kallelsemallarna lever bättre upp till delsyftena, bland annat genom att explicit hänvisa till bilagor och uttryckligen meddela att patienten förväntas omboka tiden om den inte passar. Patienten måste dock fortfarande själv räkna ut platsen för läkarbesöket, och det framgår inte i materialet hur kallelsen kommer att instruera de som ska fasta eller om bilagorna kommer att återanvändas i sin nuvarande form. Den effektivisering och resursbesparing som vården genomgår bidrar till en ökad distans i relationen mellan vårdgivare och patient, vilket inte följer kraven om personcentrerad vård och patienters delaktighet. Möjligheten till dialog döljs i patientkommunikationen samtidigt som tekniska möjligheter ger patienten ökat administrativt ansvar för sin egen vård. Att texterna är enkla att begripa blir därmed ännu viktigare.
Kronor i månaden, meter i sekunden - en undersökning av konstruktionsbaserad undervisningpå SFI, kurs C, i inlärargrupper med lång respektive kortstudiebakgrund
(2023-03-30) Sandahl, Marika; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Den här uppsatsen beskriver en klassrumsundersökning, där konstruktionsbaserad undervisning provades och jämfördes i två olika inlärargrupper på SFI, kurs C; en med lång studiebakgrund och kort tid i Sverige och en med kort studiebakgrund och lång tid i Sverige. Syftet med undersökningen var att prova en didaktisk metod som inte testats tidigare, nämligen mönsterigenkänning med snedfördelad input, och, genom att testa metoden i två olika grupper, prova om det är någon skillnad mellan de olika elevgruppernas sätt att gripa sig an uppgiften och tillägna sig kunskap om konstruktionen. Ett delsyfte med undersökningen var att se vilka fördelar och utmaningar som kan observeras vid konstruktionsbaserad undervisning på SFI, för att dra lärdomar som kan vara till nytta för framtida konstruktionsbaserad undervisning och vid utformandet av konstruktionsbaserat undervisningsmaterial för svenska som andraspråk och SFI. Undersökningen genomfördes vid två tillfällen i båda grupperna. Vid första tillfället undervisades om mönsterigenkänning och konstruktionen introducerades. Två veckor senare genomfördes ett test, med syftet att mäta informanternas kunskaper om konstruktionen. Såväl vid undervisningstillfället som vid testtillfället gjordes kvalitativa iakttagelser av informanternas angreppssätt och tillägnande av den valda konstruktionen. Det kvantitativa testresultatet visar på en liten, men dock, skillnad mellan de båda grupperna, vad gäller informanternas kunskap om konstruktionen, där gruppen med kort studiebakgrund hade två procent lägre snittresultat. De kvalitativa iakttagelserna av informanternas arbete med konstruktionen däremot, indikerar en märkbar skillnad i angreppssätt mellan de båda grupperna, där informanterna med kort studiebakgrund visade en tendens att vilja lära sig hela konstruktionen som en betydelsebärande fras, medan informanterna med lång studiebakgrund intresserade sig mer för den valda konstruktionens delar, hur de förhöll sig till varandra och hur de kunde varieras för att utrycka olika relationer. Sammanfattningsvis pekar undersökningen på att konstruktionsbaserad undervisning fungerar väl i båda grupperna, trots olika angreppssätt.
Expletivt det som formellt subjekt i texter skrivna av andraspråksinlärare
(2023-03-06) Gunnarsson, Håkan; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Syftet med studien är att utifrån inlärartexter som ingår i L2-korpusar som förvaltas av Språkdata vid Göteborgs universitet studera bruket av expletivt det som formellt subjekt. Det är en företrädelsevis kvantitativ studie som drar nytta av de taggningar och i vissa fall korrigerande annoteringar som gjorts, vilket inte bara tillåtit frekvensundersökningar med avseende på språklig färdighetsnivå och modersmål, utan också felanalyser med avseende på dessa parametrar. Jämförelser med förstaspråksanvändare (L1) har gjorts, i med hjälp av tidigare publicerade studier om expletivt det och närliggande fenomen, men även egna korpussökningar i L1-korpusar. Resultaten visar i stort att frekvenser av konstruktionen i inlärarspråket (L2) ligger nära användningen av förstaspråksanvändare (L1) eller har avvikelser av förklarliga skäl, samt en förväntad utveckling i användningen vad gäller färdighetsnivå.
”De svåra orden gör texten mörk” - en studie om vuxna flerspråkiga elevers textrörlighet i ämnet samhällskunskap
(2023-03-01) Bjerkeli, Anna; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Lärobokstexter på gymnasienivå kan vara besvärliga att läsa eftersom skolspråket på den nivån har många språkliga drag som gör texterna opersonliga och abstrakta. Om man dessutom har ett annat förstaspråk än svenska och inte känner till de språkliga dragen för lärobokstexter särskilt väl, så kan texterna innebära stora utmaningar för förståelsen. Eftersom vuxenutbildningen, samt antalet vuxna elever med svenska som andraspråk förväntas växa är det intressant att undersöka målgruppens möte med skolans texter. Vuxenutbildningen är dessutom ett relativt outforskat område. Uppsatsen syfte är att undersöka textrörlighet hos vuxna elever som studerar eller nyligen har studerat samhällskunskap 1 och har svenska som andraspråk. Textrörlighet handlar om hur läsare rör sig i, mellan och utanför text.Materialet till uppsatsen har samlats in genom tre kvalitativa elevsamtal om en text ur en lärobok i kursen samhällskunskap 1 på en vuxenutbildning i västra Sverige. Studien placeras i en sociokognitiv teoretisk ram och har analyserats med hjälp av textrörlighet som begrepp samt Langers (2005) första fas i sökandet av ledtrådar. Vidare analyseras även de språkliga utmaningarna med lärobokstext. I resultaten framkommer att det finns stora utmaningar i att som vuxenstuderande ha ett annat förstaspråk än svenska och studera ett teoretiskt ämne på en av vuxenutbildningens gymnasiala kurser. Min studie visar utmaningar i lärobokstextens språkliga drag med bland annat ämnesspecifika ord. Resultaten visar även att textrörligheten underlättas av att samtala om lärobokstexter och att förförståelse kan ha stor betydelse för textförståelsen.
Synonymer eller inte? - Metoder för analys av synonymi baserat på termerna arsle och röv
(2023-03-01) Wattenberg van Hal, Alena; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I denna uppsats undersöks det moderna språkbruket av orden arsle och röv med avseende på deras synonyma relation. Syftet är att pröva en kombination av olika metoder för att undersöka om en synonymi råder mellan två termer. Materialet består av bloggtexter skrivna mellan 2013 och 2017 och analyseras utifrån en begreppsanalytisk ansats. Centrala resultat av studien visar att arsle och röv såväl denotativt, konnotativt och pragmatiskt uppvisar tecken på synonymi och även syntaktiskt integreras på samma sätt i det grammatiska systemet. Den kombination av metoder som lett fram till resultatet består dels av en begreppsanalytisk ansats som undersöker den denotativa och konnotativa betydelsen samt pragmatiska egenskaper hos termerna, dels av en syntaktisk analys.
En analys av potentiellt problematiska konstruktioner för andraspråksinlärare i fysikläromedel för åk 7–9
(2022-08-16) Nordin, Fanny; University of Gothenburg/Department of Swedish, Multilingualism, Language Technology; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi
Tidigare studier av lexikala svårigheter i läromedelstexter visar att flera skolämnen är teoretiskt tunga och kräver ett stort ordförråd. För elever med svenska som andraspråk kan detta innebära stora utmaningar. Tidigare studier visar även att NO-lärare tenderar att lägga störst fokus på att förklara ämnesord vilket kan räcka för många elever men för elever med svenska som andraspråk kan även ämnesneutrala ord som påverka och föremål hindra läsförståelsen. I läromedlen finns även komplexa flerordskombinationer som idiom, metaforer och kollokationer, vilka kan vålla problem för elever som inte är födda och uppvuxna i Sverige då de bland annat ställer krav på omvärldskunskap och bildlig förståelse. Därför är syftet med denna studie att undersöka potentiellt svåra konstruktioner för elever med svenska som andraspråk, i tre olika fysikläromedel tillhörande årskurs 7–9. Utvecklingen inom språkforskningen går mot att det blir allt vanligare med en kombinerad beskrivning av språkets grammatiska och lexikala innehåll. En lingvistisk teori som utvecklats under de senare åren och har en sådan kombinerad syn på språket är konstruktionsgrammatiken. Konstruktionsgrammatikerna ser på språket som ett nätverk av konstruktioner, ett konstruktikon. Det är också denna teori som ligger till grund för föreliggande studie. Resultatet av studien visar att innehållet i texterna ofta är abstrakt och det förekommer flertalet metaforer, tidsuttryck och kollokationer i de analyserade läromedlen, vilket kan hindra läsförståelsen för elever med svenska som andraspråk.

Browse

Recent Submissions