Tv-spelsrecensionen: från minilekt till kultursidan?

Abstract

Denna uppsats handlar om tv-spelsrecensionen som textgenre. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett antal aspekter av språket utvecklas mellan 1996 och 2005 och jag utgår från två frågeställningar: 1. Hur ser de utvalda aspekterna på språket ut i texterna? 2. Hur kan resultaten förklaras? Tre hypoteser ställdes upp innan arbetets början. Den första hypotesen är att en förändring skett. Den andra att texterna utvecklas från att vara ganska stereotypa och ha minilektdrag till texter som skulle passa på kultursidan i en dagstidning eller i en kulturtidskrift. Den tredje hypotesen är att denna utveckling bör förklaras med hjälp av flera olika faktorer, alltså inte enbart en faktor. Materialet består av 42 recensioner från tre år, 1996, 2001 och 2005, alltså 14 recensioner per år. Recensionerna är hämtade ur tidningen SuperPLAY. I uppsatsen visar jag med hjälp av en kvalitativ textanalytisk undersökning hur dessa recensioner utvecklats under tidsperioden. De aspekter som undersöks är: skribent, läsare, funktion, längd, innehåll, disposition, lexikon, syntax samt stilnivå. Resultaten visar att det har skett förändringar på flera områden i texterna under den undersökta tidsperioden, och de pekade även på att texterna utvecklats från att ha minilektdrag till att ha drag av kulturartikeln. Då det gäller förklaringar till att förändringarna skett tyder resultaten på att det finns flera, och de jag främst kunnat belägga är att läskretsen ändrats, att själva tv-spelsområdet genomgått en teknisk utveckling, och att mediets förutsättning förändrats. Resultaten tyder alltså på att de tre hypoteserna stämmer.