Europabolag- En EG-rättslig associationsform för gränsöverskridande ombildningar och samverkan

Abstract

En av grundpelarna i EU är strävandet efter en gemensam inre marknad. På denna marknad skall individer och företag bl.a. fritt kunna handla, arbeta, producera och byta tjänster med varandra. Detta skall ske under lika konkurrensförhållanden. Som ett led i genomförandet av en inre marknad har det skapats ett EG-rättsligt regelverk på bolagsrättens område. Syftet med detta har varit att underlätta bolagens verksamhet och samarbete på den gemensamma marknaden genom att upprätthålla likvärdiga rättsliga förutsättningar för bolag som verkar inom unionen. Som en direkt följd av arbetet för en gemensam inre marknad har rådet beslutat om förordning (EG) 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (”SE-förordningen”). Tre år senare, dvs. den 8 oktober 2004, trädde SE-förordningen i kraft som bindande och direkt tillämplig lagstiftning i Sverige. Från och med detta datum har det således varit fullt möjligt att bilda ett europabolag hos Bolagsverket i Sverige. Ett europabolag betecknas med förkortningen SE, som betyder ”Societas Europaea” på latin.

Den här uppsatsen behandlar, ur ett svenskt perspektiv, de bolags- och skatterättsliga spörsmål som kan uppkomma i samband med ett europabolags etablering och dess löpande verksamhet. Vidare så utreds vilken betydelse fusionsdirektivet kommer att ha beträffande beskattningen av europabolagen och vilka eventuella för- och nackdelar europabolagsformen medför jämfört med svenska aktiebolag. I fråga om disposition av uppsatsen kommer inledningsvis ett kapitel om lagstiftning av europabolag (kapitel 2), där tillämplig gemenskapsrätt och svensk lagstiftning kommer att behandlas. Därefter följer två kapitel där europabolag först utreds ur ett bolagsrättsligt perspektiv (kapitel 3) och sedan ur ett skatterättsligt perspektiv (kapitel 4). Uppsatsens tonvikt ligger på det sistnämnda kapitlet. Avslutningsvis mynnar uppsatsen ut i några avslutande kommentarer (kapitel 5).