Lavinsökning. Utveckling av lavintransceiver
Abstract
The work has been focused on conceptual development
of an avalanche transceiver. A transceiver is as big as two
average sized mobile phones. In common for all avalanche
transceivers is the send signal of 457 kHz who is
set by law. Transceivers are used in skiing backcountry
to search for avalanche victims and should be worn by
each person in a group. If one or a couple of persons are
caught in an avalanche the ones that got away can search
for the victims. The interest of skiing and the seriousness
of avalanches was a teaser to work with this equipment.
After talking to both experts and novices the whole
concept was questioned. The search for new technique
was the first step. But no technique was superior from the
present one.
Instead the present transceivers were investigated. A
few questions came up for development. Ergonomy, Interface
and Form was the main focus. Basically the whole
concept. The work continued with studies and analyses
of interface and ergonomy. The parameters to work after
was to make the transceiver as clear and simple as possible.
The form would fit several hand sizes, the interface
would give the necessary information and the harness
would fit women and men in different volumes and sizes.
The sketching was a base for the brainstorm and the
brainstorm was the base for four concepts. One concept
was developed with influence from the other.
This concept was to keep present handling of the transceiver
but to develop it. The result is for example a big
black display with white graphics and a clear manual button
for search mode. The transceiver is drop shaped with
a clear attachment to the harness and a clear direction.
The form fits different hand sizes and is not much bigger
than the smallest transceiver on the market. The harness
is put on like a vest and fits women and men with different
shapes and sizes.
Degree
Student essay
Other description
Arbetet har gått ut på att utveckla en lavintransceiver.
En transceiver är en sändare samt mottagare i samma
enhet och är ungefär lika stor som två medelstora mobiltelefoner.
Gemensamt för alla lavintransceivers är att de
sänder ut och kan ta emot en signal på 457 kHz som är
lagstadgad internationell standardfrekvens. Transceivers
används vid skidåkning utanför preparerade backar för
att kunna söka efter lavinoffer och bör bäras av var och
en i en grupp. Hamnar en eller ett par personer i gruppen
i en lavin kan de resterande som klarat sig ställa om sina
sändare på sökning och spåra offret i tid.
Mitt skidintresse och allvaret kring laviner lockade
mig till att undersöka och utveckla denna utrustning.
Efter flera samtal med både vana användare och personer
som inte sett en transceiver ifrågasattes hela konceptet
och ny teknik som kan ersätta den gamla söktes.
Många intressanta tekniker granskades och förkastades
på grund av att de inte skulle kunna ersätta den befintliga,
teknikerna var för outvecklade eller passade inte i sammanhanget.
När ingen teknik var överlägsen den befintliga så
granskades dagens transceivers. Ett antal punkter visade
sig vara värda att se över. Ergonomi, gränssnitt och form
blev huvudfokus, det vill säga hela konceptet. Arbetet
gick vidare med analyser, studier av gränssnitt och ergonomi.
Parametrar att jobba efter var att göra transceivern
så tydlig och enkel som möjligt, formen så hanterbar
som möjligt och selen som fäster transceivern vid kroppen
så anpassbar för kvinnor och män i olika storlek och
form. De tidiga studierna av teknik användes för att hitta
infallsvinklar för utformningen. Skissande som gjordes
under researcen blev en brainstorm och låg till grund för
fyra koncept. Ett koncept lyftes fram och utvecklades
vidare grundat på idéer från de övriga.
Konceptet gick ut på att behålla nuvarande förfaringssätt
med transceivers men att utveckla detta och få en
tydligare och bekvämare produkt. Resultatet är bland
annat en stor display med svart bakgrund, vit grafik och
ett tydligt manuellt reglage för omställning till sökning.
Formen är droppformad med ett tydligt fäste som gör
att produkten får en tydlig riktning. Formen passar olika
handstorlekar och har anpassats i storlek efter marknadens
minsta transceiver. Selen tas på som en väst och
passar kvinnor och män i olika form och storlek bra. All
förkunskap om lavinslöning och den miljö skidåkaren
befinner sig i är helt nödvändig. Ingen produkt kan ersätta
det egna förnuftet och försiktigheten. Transceivern skall
förhoppningsvis aldrig behöva användas i skarpt läge.
Collections
View/ Open
Date
2009-01-26Author
Helgesson, Emil
Keywords
lavintransceiver
design
teknikutveckling
avalanche transceiver
Series/Report no.
DM 2006
Language
swe