Hur fungerar ett vardagligt flerpersonssamtal i skrift? En interaktionell undersökning av chattsamtal med samtalsanalytiska metoder

Abstract

Uppsatsens syfte är att studera hur interaktionen, d.v.s. deltagarnas kommunikativa samspel, fungerar i ett chattsamtal. För att kunna göra det används samtalsanalytiska metoder. Jag utgår i undersökningen från att samtalet är ett vardagligt flerpersonssamtal. Materialet är ett autentiskt samtal från en mindre hemsida där deltagarna (16–40 år) har gemensamma intressen i form av alternativa musik- och klädstilar eller rollspel. Inledningsvis har materialet studerats så förutsättningslöst som möjligt (s.k. induktiv metod) och frågorna har sedan formulerats utifrån iakttagelser som har gjorts. Redovisningen av resultaten sker genom exemplifiering (s.k. deskriptiv metod) där läsaren själv kan följa med. Först undersöks hur kontexten, både den inre (samtalskontexten) och den yttre (deltagarnas åldersgrupp och intressen), påverkar interaktionen. Det finns en stark ”vi-känsla” på hemsidan där språkbruket ofta är relativt skriftspråkligt. Deltagarna tar tydligt avstånd från överdriven e-stil och detta skiljer dem från ”vanliga” chattare. Det finns dock gott om anpassningar av skriftspråket och interaktionella signaler som visar att det ändå är frågan om ett vardagligt samtal. Efter detta undersöks hur väl samtalsturerna hänger samman i s.k. koherens och hur deltagarna löser eventuella problem med inkoherens. Resultaten visar att de turer som innehållsmässigt hör samman ofta är koherenta trots en övergripande komplexitet. Problem med inkoherens löses dels genom att texten finns kvar att läsa, dels genom att deltagarna adresserar meddelandet med användarnamnet på den tilltalade. Deltagarna verkar också utan några större svårigheter kunna hålla igång parallella samtal samtidigt med det dominerande samtalet och klara av tillfälliga avbrott. Vidare analyseras inledande öppningsstrategier och respons på desamma. Den mest framgångsrika och mest använda öppningsstrategin på hemsidan visar sig vara s.k. handlingsmarkörer, där man ofta genom humor tar sig in i samtalet. På hemsidan känner många varandra och en del hälsas också direkt när de loggar in. Den sista frågeställningen handlar om två fall där deltagarna har fått problem med interaktionen i form av bristande eller oönskad respons. I det ena fallet beror det på att deltagaren inte behärskar hemsidans samtalsstil och i det andra fallet visar samtalet sig vara ett oacceptabelt raggningsförsök. Resultaten diskuteras och jämförs med tidigare forskning och avslutningsvis formuleras nya frågeställningar.