Är våra deras? En studie av svenskinlärares förståelse, bruk av och attityd till några svenska ordspråk

Abstract

I denna uppsats redogörs för en undersökning av åtta informanter, som inte har svenska som modersmål och deras syn på 20 svenska ordspråk. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka om innehållet i några svenska ordspråk finns i ett antal utomeuropeiska språk. Ett delsyfte är att undersöka om användare av dessa språk känner till ordspråkens svenska form. Ett annat delsyfte är att undersöka attityden till ordspråken. Själva undersökningen har genomförts med intervjumetoden utifrån fasta frågor i ett frågeformulär. Svaren på dessa frågor presenteras i fyra tabeller. Först redovisas informanternas kännedom om ordspråket på svenska. I detta avsnitt behandlas ordinlärning och ordförståelse. Därefter undersöks förekomsten av de svenska ordspråken på arabiska, amariska/tigrinja, swahili och japanska. Utgångspunkten är om det svenska ordspråkets huvudinnehåll också finns på de undersökta språken. I de fall huvudinnehållet finns på förstaspråket har de oftast en annan form. Denna form har sedan analyserats med avseende på metaforer och deras kulturella bundenhet. Även rim och upprepning har tagits med i denna analys. Till sist efterfrågas om attityden till ordspråkets huvudinnehåll, där både den allmänna inställningen till ordspråket och viljan att använda det på svenska undersöks. Undersökningen har alltså ett andraspråksperspektiv. Ordförståelse och ordinlärning och förstaspråkets betydelse för målspråk och attityd är viktiga delar i studien. Det ges också tips på hur ordspråk kan användas i andraspråksundervisningen. Studien visar att cirka 75 procent av de undersökta ordspråkens huvudinnehåll finns på informanternas modersmål. Undersökningen visar också på ett troligt samband mellan förekomsten på första språket och kännedomen om ordspråkets svenska form och även med attityden till ordspråken.