Min svulstiga, tjocka fåtölj. En personlig resa genom tycke, smak, funktion, teknik och uttryck

Abstract

Kan reclinern med ett nytt uttryck men med bibehållen funktion, tilltala nya målgrupper? Kan möblers uttryck överordnas av dess funktion? Skulle detta i sin tur kunna visa på att uttryck är viktigare än funktion i valet av möbel? Med utgångspunkt i den amerikanska reclinern arbetar jag med att behålla dess funktion men förändra uttrycket genom att lägga till historiska och personliga värden. Mitt syfte är att skapa en recliner som uttrycker mina värderingar och min livsstil. Vidare påverka min föreställning om reclinern som möbel och på det viset öppna upp för nya frågeställningar kring möbler i allmänhet. Mitt mål med ”Min svulstiga, tjocka fåtölj” är att visa ett nytt sätt att använda befintlig mekanik och teknik med ny form och ytskikt. Fåtöljens utformning skall utgå ifrån de idéer jag har om var reclinern står idag, hur den uppfattas och vad jag själv vill ge fåtöljen för uttryck. Resultatet är en recliner uppbyggd på små kuddar av olika sort och karaktär, där varje del länkas ihop med fåtöljens stålskelett. ”Min svulstiga tjocka, fåtölj” är tänkt att förstärka den rumsliga plats som en recliner tar och samtidigt ge en mer personlig karaktär till möbeln.