Kandidatuppsatser

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/19453

Browse

Now showing 1 - 20 of 79

Democracy and Controversial Issues: Preparing students to become global citizens
(2024-03-20) Sandell, Sofie; Sharma, Neha; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
In an attempt to make tomorrow's generation more democratic and critically aware, Skolverket has given clear instructions of including discussions related to controversial issues in classroom teachings. The thesis has both teachers’ and students’ perspectives of how conscious they are about using this tool. Inclusion of controversial issues in teaching democracy has many advantages. But what about limitations? Controversial issues have in common that they can lead to disagreement, strong feelings, and opinions. Politics, religion, different traditions, racism, honour killing, sexuality, discrimination, violent extremism, and equality are some examples of controversial issues mentioned by Skolverket (2022). Our study aims to understand how democracy can be taught to students using controversial issues and if Swedish school teachers are equipped to do this. We have used a number of previous studies and some unstructured interviews with both students and teachers to compare and investigate the expected outcomes and the ground realities. It can be said that Swedish students, to a certain extent, are aware about the importance of democracy in today's world and that their voices, especially when it comes to controversial issues plays a crucial role. However more research needs to be done to see how every subject teacher can include teaching of ‘controversial issues’, which are inseparable part of human lives, and which promotes critical thinking an aspect much needed for an all-round development of students.
Auktoriteter i matematikundervisningen - en inferentialistisk analys av kooperativt lärande
(2023-04-20) Tennby, Clara; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syftet med denna studie har varit att ge en fördjupad förståelse för kooperativt lärande i matematikundervisning genom att visa på de sociala aspekter som avgör vilka beslut elever tar i ett grupparbete. Frågeställningen för studien är: Vilka auktoriteter kan identifieras i ett kooperativt arbetssätt inom mätning och statistik. Studiens metod möjliggörs med hjälp av inferentialism som teoretiskt ramverk, vilket gör att det går att undersöka elevernas uttalanden i det kooperativa arbetet. Två elevgrupper har spelats in med ljud och bild då de fick i uppgift att mäta alla i gruppens respektive längder samt alla i gruppens totala längd. Resultatet har analyserats utifrån åtta uttalanden från grupp A respektive 6 uttalanden från grupp B, där varje uttalande kategoriseras in i olika så kallade auktoriteter. Resultatet visade att flera av de beslut som eleverna tog beror på sociala faktorer, snarare än innehållsliga faktorer. Det kan innebära att ett uttalande blir accepterat eftersom en elev uttrycker sig på ett visst sätt som uppfattas matematiskt korrekt, utan att eleven egentligen har motiverat det utifrån logiska argument. Det visar också att elever som fortsätter att ifrågasätta vissa idéer på grund av bristande förståelse, bidrar till en mer gynnsam matematisk miljö där samtliga elever tvingas sätta ord på sina matematiska tankar och argument. Resultatet kan vara ett viktigt bidrag för lärares förståelse för de mekanismer som påverkar elevers slutsatser i grupparbeten och i sin tur deras matematiska kunskapsutveckling. Slutligen föreslås även hur framtida forskning kan bidra med till att öka förståelsen för den sociala aspekten i kooperativt lärande.
Motivation Lärarens perspektiv på motivation i klassrummet
(2018-08-13) Molokova, Natalia; Chacon, Judith; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Begreppet motivation är svårdefinierad och ofta tolkas avsevärt annorlunda både i forskning och i praxis. En sak är dock alla eniga om: att motivation är viktig lika väl för elevernas skolresultat som för resten av deras framtida liv. Syfte med denna studie är tvåfaldigt: 1) att undersöka hur yrkesverksamma lärare uppfattar begreppet motivation och 2) att samla information om hur lärarna agerar i dagens praxis för att påverka elevers motivation i klassrum. För att studera tankesätt och metoder att arbeta med motivation som råder i dagens skola samt att samla praktiska exempel, genomförde vi kvalitativa intervjuer av flera erfarna lärare. Trots det faktum att begreppet motivation är svårt att förklara, hittade alla respondenter egna tolkningar. Intervjuerna tyder på att det finns rik variation av tillvägagångssätt, men samtidigt att lärare kan vara omedvetna om modern forskning och opererar rentav utifrån egen erfarenhet.
”Då är det bara att lägga undan planeringen och åka med på elevernas villkor tänker jag” En kvalitativ studie om SFI lärares reflektion över lyckad och mindre lyckad undervisning
(2018-08-13) Al-Rubaye, Sura; Eknander, Johanna; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
The aim of the study is to illustrate, through SFI teachers' reflection on their own experiences of successful and less successful teaching, their professional skills based on the intertwined concepts of body, culture and action. The study's research questions are as follows: How do teachers reflect on successful and less successful teaching? What aspects of teacher vocational skills can be made visible through teacher's reflection? The study gives a presentation of why reflection is important for teachers and how the concept can be used. We talk about the inherent knowledge and the importance of acting properly, with the right content at the right time. Afterward, the teachers' learning is discussed as well as how both novice and experienced teachers constantly learn through new experiences, where the teachers' professional skills become a living action competence. To make learning apparent means continuing feedback on teaching, it is about knowing where we are, where we are heading, and how we best get there.In other words, it is about evaluating methods, learning styles and the structure of teaching. A possible tool for visualization of learning, awareness of the teachers' experiences and thus developing the teaching is through reflection. The difficulty consists, among other things, not always being able to use words for the hidden knowledge one possesses. When the teachers try to verbalize what influences the teaching to be successful or less successful, it is events or factors whose expression they perceived through the body.
Mycket inspiration möter ojämn kompetens. En kvalitativ undersökning av tre Göteborgsskolors förutsättningar att implementera den reviderade läroplanens skrivningar om digital kompetens
(2018-08-10) Taipale, Malin; Andréasson, Anna; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Highly inspiring with a competence deficit – A qualitative study of three schools in Göteborg and their prerequisites to implement the revised curriculum regarding digital competence.
”Tanken är en av luftens fåglar, i en bur av ord kan den nog fälla ut vingarna men inte flyga” En studie av högstadieelevers förståelse av luftens materiella egenskaper
(2018-08-10) Shafizadeh Lakhtaki, Soheila; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
“For thought is a bird of space, that in a cage of words may indeed unfold its wings but cannot fly”: A study of secondary school students’ conceptions of the material properties of air
Pedagogiska teorier om eleven i skolutredningar på 1940-tal och 1990-tal - En metaforanalys
(2011-01-25) Holfve-Sabel, Mary-Anne; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Bakgrund och syfte: Alla elever förutsätts klara betyget godkänd i grundskolan. Svenska, engelska och matematik har fått en särställning som kärnämnen. Betyget godkänd krävs för att få plats på ett nationellt gymnasieprogram. Många elever lämnar nu grundskolan utan komplett betyg. Det finns anledning fråga sig hur man resonerat i skolutredningen bakom dagens målstyrda skola (SOU 1992:94) angående elevernas förutsättningar och om uppfattningen förändrats jämfört med betänkandet som initierade grundskolan i Sverige (SOU 1948:27). Båda utredningarna har som grund en jämlik och demokratisk skola för alla. Metod: Båda utredningarnas formuleringar om individens begåvning eller förutsättningar granskades. Metaforer för två olika pedagogiska teorier, förvärvs- respektive deltagandemetaforen behandlas i teoridelen. Citat som innehöll formuleringar om individens begåvning eller förutsättningar eller de motsvarande formuleringar som i den yngre utredningen handlar om den process vilken eleven genomgår under sin skoltid. Jag behöll citat som innehöll metaforer eller ledord för dessa. Citaten granskades på nytt, grupperades och ställdes i kontrast eller likhet intill varandra. Metaforerna eller ledorden i citaten kursiverades för att lyfta fram kontraster eller likheter i grunduppfattning. Resultat: Genom att citat ur den äldre utredningen ställdes direkt mot citat i den yngre var det möjligt att åskådliggöra det pedagogiska synsättet i respektive utredning. Kontraserna var betydligt flera än likheterna. Det var möjligt att fånga de bakomliggande pedagogiska teorierna via synen på eleven. SOU 1948:27 ansluter sig i huvudsak till förvärvsmetaforens synsätt på kunskap och inlärning, medan SOU 1992:94 är starkt färgad av deltagandemetaforens synsätt. De speglar således vitt skilda uppfattningar. Förvärvsmetaforen erkänner begåvning som stabil, men också att alla elever förvärvar kunskap från en enkel nivå till en mer komplicerad. Deltagandemetaforen erkänner situationens och samarbetspartners betydelse, men en svaghet hos teorin är förnekandet av kunskapsöverföring. Båda teorierna har egna förtjänster och en syntes borde vara möjlig. Det är tvärtemot intentionerna den svagaste länken i skolan, nämligen eleven i svårigheter som blir förloraren om deltagandemetaforens pedagogik blir allenarådande.
Kulturarv och identitet. Vilken roll spelar kulturarvet och dess betydelse för identitetsskapande i gymnasial historieundervisning?
(2010-09-16) Sabatini, Serena; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte Studien syftar till att undersöka vilken roll kulturarvet spelar samt dess betydelse för identitetsskapande i gymnasial historieundervisningen. För att nå undersökningens syfte kommer historielärarnas perspektiv på temat samt deras erfarenhet i arbetet med kulturarv att analyseras. Undersökningen är avgränsad till gymnasieskolor i Västsverige, huvudsakligen i Kungsbackas och Göteborgs kommuner. Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att föreslå möjliga aktiviteter och genomförbara projekt för att belysa kulturarvet i gymnasieskolan. Teori I uppsatsen betraktas skolan och det pedagogiska perspektivet samt lärandet och bildning utifrån en sociokulturell synvinkel. Enligt det sociokulturella perspektivet har interaktionen med den närliggande miljön en fundamental roll i människors utveckling och identitetsskapande. I uppsatsen betraktas kulturarvet som en levande del av den kulturella miljön i vilken individerna lever. Uppsatsens teoretiska bakgrund avser också göra en analys av utvalda studier om kulturell identitet samt föra en diskussion kring mångfaldsvärde i dagens globala samhälle. Utifrån det anlagda teoretiska perspektivet argumenteras att kulturarvet kan representera en resurs i arbete med elevernas identitetsskapande. Metod Metoden använd i uppsatsen är kvalitativ i den meningen att det genomfördes kvalitativa intervjuer av fyra historielärare som arbetar i kommunala gymnasieskolor i de ovannämnda kommunerna. Resultat Resultat siktar inte på att vara representativt för hela landet utan på att åstadkomma en bas för att problematisera kulturarvsbruk i historieundervisningen på gymnasiet. Undersökningen visar att historielärarna arbetar på olika sätt med kulturarvet. På grund av schema, tids- och resursbrist lyckas de bara i ringa grad flytta undervisningen till andra platser utanför klassrummet. Besök på museer, arkeologiska och historiska platser är sällsynta aktiviteter. Intervjuernas resultat påvisar att kulturarvet vanligtvis inte knyts till problematik rörande identitetsskapande. Diskussioner med eleverna om kulturarvet och identitet förs inte som en regelbunden del av undervisningen utan äger rum oregelbundet och beror då endast specifika situationer och fall. Tolkning efter avslutad undersökning är att kulturarvet (samt dess betydelse för identitetsskapande) inte i någon form prioriteras i historieundervisningen. Lärarna visar intresse för att arbeta mer med kulturarvet och identitet, fast i nuvarande skolorganisation ges inte det nödvändiga utrymmet. Uppsatsen avslutas med några förslag till vidare forskningar.
Quo Vadis, TMS? En kvantitativ enkätstudie om undervisningen i, och utvecklingen av, en ny kurs på gymnasiet
(2010-09-09) Forshamn, Jonas; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Efter drygt två års arbete sjösattes det nya teknikprogrammet för gymnasieskolan i juli år 2000. Programmål, kursplaner och kursmål hade tagits fram och en av de nya kurser som introducerades i samband med programmets lansering, var TEU 1207 Teknik, människa, samhälle (TMS). Kursen har sitt ursprung i den gamla kursen Teknologi A, som fram till dess bland annat hade getts på det naturvetenskapliga programmet. Teknologi A hade ett ganska stort mått av kontextuella moment, men TMS visade sig vara helt kontextuellt. Innehållet fokuserade också på processer istället för på produkt och material. Målet var att eleverna efter genomgången kurs skulle kunna delta i och förstå en teknisk utvecklingsprocess, vilket betydde att man efter avslutad kurs bland annat skulle "ha kunskap om teknikens sociala, kulturella och ekologiska sammanhang och betydelse". Syftet med undersökningen har varit att dels ta reda på hur dagens TMS-lärare undervisar i kursen, dels hur kursen har utvecklats under de tio år som den funnits. Med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning har Sveriges samtliga TMS-lärare tillfrågats om sitt deltagande. Av 232 skolor som erbjuder teknikprogrammet har svar erhållits från ungefär hälften, vilket borgar för en viss generaliserbarhet i resultaten. Kursens breda och öppna målbeskrivning, utan specifika anvisningar på hur kursen ska undervisas, beredde initialt lärare en del problem, men idag är det stora flertalet lärare nöjda med de kursupplägg de har. Studien visar att den stora majoriteten TMS-lärare tycker om att undervisa i kursen och också har ett stort intresse för den, något som dessutom smittar av sig på de flesta av eleverna. Ämnet ges framför allt som en introduktionskurs i årskurs 1, men trenden går mot att fler skolor flyttar kursen till årskurs 3, där den används för att sammanfatta elevernas kunskaper om teknik och dess relation till samhälle och människa. Nästan alla TMS-lärare använder sig av traditionella undervisningsformer (katederundervisning, uppsatser och grupparbeten) men de flesta använder också andra arbetsformer som projektarbeten, studiebesök på företag och museer, gästföreläsare och laborationer. Många lärare samarbetar med lärare i andra kurser för att både underlätta elevernas lärande och öka deras förståelse av teknikprogrammet som en helhet. Rapporten pekar på ett behov av kompetensutveckling, men också för nyrekrytering av tekniklärare, eftersom många av dem kommer att gå i pension under de närmaste åren.
KULTURMÖTEN OCH KULTURKROCKAR I GRUNDSKOLAN. Vad är positivt med kulturmöten och kulturkrockar i grundskolan?
(2010-09-06) Demaku, Sokol; Rahic, Danica; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka hur elever och lärare i en grundskola uppfattar, talar om och hanterar kulturmöten och kulturkrockar. Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv där vi tror att det sociala samspelet har en stor betydelse i individens utveckling. I litteraturgenomgången tar vi bland annat upp vad styrdokumenten och annan forskning säger och vad undervisningen innehåller. Metod: Undersökningen genomfördes i form av intervjuer av sex elever och tre lärare som först spelades in på minidisk och därefter transkriberades och analyserades. Resultat: Resultaten visade att lärarna och elever tolkar begreppet kulturmöte och kulturkrock på liknande sätt, beroende på erfarenheter och/eller kunskap. Svaret visade hur man på olika sätt kan arbeta i klassrummet med kulturmöten och kulturkrockar genom att, inom olika ämnen, ta upp tradition, religiösa skiljaktigheter, klädsel eller musik. Dessutom visar vår undersökning att de lärare som har arbetat i mångkulturella miljöer har bra kunskap om olika kulturmöten och kulturkrockar och poängtera vikten av att arbeta praktiskt med värdegrundsfrågor.
"Vad står det?" En kvalitativ studie om hur lärare stimulerar och främjar elevernas läsförståelse i år 1-3
(2010-09-06) Music, Selma; Sacic Mesic, Selma; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Syfte med vår studie är att undersöka hur lärarna stimulerar och främjar elevernas läsförståelse. Teori: I vårt arbete utgår vi från läsförståelsestrategierna och Vygotskijs tänkande om den proximala zonen. Teorins fokus ligger på den aktiva eleven som ska i arbetet med vuxna erövra kunskap som ligger utanför sin existerande kognitiva förmåga. Metod: Vi har använt oss av kvalitativa studier och observationer. Vi har intervjuat sex pedagoger i två olika kommuner och observerat dem under två veckor. Vid intervjuerna använde vi bandspelaren, skrev ner de svaren vi fått samt analyserat dem. Resultat: Studiens resultat visar att respondenterna tycker att läsförståelse är en viktig del av läsinlärningsprocess och att de i sin undervisning använder olika metoder för att stimulera läsförståelseprocess hos sina elever. Resultat av vår undersökning uppvisar att samtliga intervjuade betonar att grundläggande ordavkodning, elevernas egna erfarenheter och positiv självbild är av stor betydelse för en god läsförståelse, vilket också litteratur tyder på.
Skönlitteratur i undervisning. En kvalitativ studie om hur lärare använder skönlitteratur i undervisning i årskurs 1-3
(2010-09-06) Gicarevska, Daniela; Simic, Ljiljana; Doric, Denana; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Sammanfattning Syftet med vår studie var att öka kunskapen om hur några verksamma lärare använder skönlitteratur i undervisning i år 1-3. Vi ville ta reda på lärarnas uppfattningar om skönlitteraturens betydelse för barnens utveckling. Vårt syfte var även att undersöka hur lärare skapar en god läsmiljö, hur han/hon väcker läslust hos sina elever samt hur lärare och elever samtalar om böcker som de har läst. I vår studie använde vi oss av sociokulturell teori. Stödet för det hämtade vi hos flera kända forskare med Vygotskij i spetsen. En central tanke i sociokulturell teori är att barnet utvecklas och lär sig i samspel med andra och framför allt med vuxnas hjälp. Samtidigt anses det att språk och kommunikation är viktiga redskap för att lärande och reflektion ska ske – något som är relevant i skolans värld. Genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare fick vi empiri för vår studie, som vi sedan bearbetade och analyserade. I resultat vi fick fann vi att alla pedagoger anser att skönlitteratur har stor betydelse för barns utveckling på många olika sätt. De anser att skönlitteratur är viktigt för språkutveckling, bearbetning av egna problem, men även att det är ett bra redskap att sätta igång fantasi och skapa en bättre förståelse för andra kulturer och andra levnadssätt. Vi fann att lärarna värderar läslust som avgörande för att få eleverna engagerade i bokens värld. För att levandegöra detta använder de sig framför allt av högläsning, bokprat och boksamtal. Även en stimulerande miljö med massor av tilltalande, lättåtkomliga böcker anses spelar stor roll. Som svårigheter i arbetet med skönlitteraturen nämner lärarna tidsbrist, dålig ekonomi och även borttagna skolbibliotekarietjänster.
Hållbar utveckling. En studie i hur gymnasieelever ser på hållbar utveckling i samband med en miljövecka
(2010-09-06) Lagnéus, Ing-Marie; Resenius, Maria; Zackrisson, Ann-Chatrin; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Hållbar utveckling är ett aktuellt ämne som inte längre kan förbises pga. diverse orsaker som tidsbrist, ekonomiska resurser och ren bekvämlighet, som kan utgör hinder för den enskilda konsumenten. Naturen, miljön och vår omvärld låter inte vänta på sig. Världen har förbrukat mycket av våra gemensamma resurser. Hållbar utveckling borde kunna genomsyrar de flesta ämnen i stort och smått på en tvärvetenskaplig nivå. Syfte: Examensarbetets syfte är att undersöka hur elever upplever en skolvecka med inslag av hållbar utveckling under en temavecka, som är inriktad på miljö. Vi ville ta reda på i vilken mån deltar eleverna vid en blandning av valfria och obligatoriska aktiviteter under miljöveckan. Vi ville också undersöka om eleverna tror att de kommer att inspireras av hållbar utveckling och att själva leva mer åt en hållbar livsstil. Metod: Undersökningen grundar sig både på en kvalitativ och på en kvantitativ metod. Dels gjordes kvalitativa intervjuer med totalt tio elever för att ge studien ett djup, dels genomfördes en enkätundersökning för att ge studien en bredd, enkäten vände sig till samtliga gymnasieelever som ingick som målgrupp för miljöveckan. Resultat: Vår studie visar på ett stort intresse från eleverna som deltog i undersökningen, att få lära sig mer inom detta område med hållbar utveckling. Elevernas aktiva val under miljöveckan visade sig inte vara annorlunda än de val man gjort tidigare, däremot så gjorde flertalet av eleverna redan miljömedvetna val innan temaveckan. Det framkom bland eleverna, att detta ämne måste genomsyra undervisningen mer och att aktiviteter som anordnas måste vara obligatoriska. Ett fåtal av eleverna i undersökningen framförde att de hade berört ämnet hållbar utveckling i ordinarie undervisning under veckan, men däremot tidigare under terminen hade det tagits upp. Eleverna tror att de kommer att leva åt en mer hållbar livsstil, såvida det inte innebär högre priser än man har råd med. Flertalet elever som omfattades av studien ansåg att de hade påverkats positivt i sin syn på en hållbar livsstil i samband med miljöveckan.
Det nationella matematikprovets påverkan. En studie av hur några matematiklärare i grundskolans senare år anser att det nationella provet i matematik påverkar deras undervisningsplanering
(2010-09-06) Lundén, Olof; Petersson, Mattias; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte Vårt syfte är att undersöka vad matematiklärare i grundskolans senare år anser om betydelsen av det nationella matematikprovets påverkan när det gäller deras undervisningsplanering. För att få klarhet i syftet så innefattar undersökningen tre frågeställningar som i tur och ordning berör hur de nationella proven påverkar lärarnas undervisningsplaneringar, vad de anser om betydelsen av en sådan påverkan och hur elevernas matematiska förståelse påverkas. Metod En kvalitativ studie har genomförts med åtta stycken informanter. Intervjuerna gjordes enskilt där frågorna till en början var öppna för att efterhand riktas mot de nationella proven. De intervjuade lärarna undervisar samtliga på högstadiet och har erfarenheter av det nationella provet i matematik. Resultat På en öppen fråga om vad som påverkar informanternas undervisningsplanering i matematik nämner ingen det nationella provet. Informanterna nämner många andra saker som tillhör de ramar som påverkar undervisningen. En majoritet säger att läromedlet är det som styr innehållet i undervisningen. Vid en mer direkt fråga på hur det nationella provet påverkar svarar de flesta att förberedelser inför provet är den mest direkta påverkan. Angående betydelsen av nationella provens påverkan på undervisningsplaneringen samt elevernas matematiska förståelse tillskriver informanterna inte proven någon större sådan.
Highly Able Students in Physical Education. The learning experiences of a group of highly able PE students at the end of compulsory schooling
(2010-08-30) Jenkins, David; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Aims The overall purpose of this study is to examine the learning experiences of a group of highly talented year 9 physical education pupils. Further the aim is to gain an insight in to how the students feel they develop and improve and how they could maximize their experiences and learning. A key reason for this research is the apparent lack of studies surrounding highly able physical education students in Sweden. Research Method A qualitative interview based study has been conducted. A total of 12 highly able year 9 students from a large state school took part in the interviews. The highly able students were selected using the PESSYP definition of talented physical education students. Results The students taking part in the study felt their needs were not always met during physical education, though they really enjoyed the subject. Students often felt under-stimulated and wished for greater challenges. There was a general feeling that their requirements were not always met by the curriculum, syllabus, and the teaching practices.
Gymnasieval. En utbildningssociologisk studie
(2010-08-30) Helgesson, Anna; Qvick, Cecilia; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Syftet med vår uppsats var att undersöka hur elever i år 9 i vår kommun beskriver gymnasieprogrammen och vilka kunskaper de har om området. Vi ville också ta reda på om gymnasieprogrammen hade olika status och vilka faktorer ungdomarna tycker är viktigast att ta hänsyn till vid gymnasievalet samt om de omedvetet blir påverkade av genus, kulturellt kapital eller habitus. Vi ville också studera hur de påverkas av varandra i sin uppfattning. Teori: I vår studie utgår vi ifrån en sociokulturell teori där social samverkan är utgångspunkten för lärande och utveckling (Dysthe, 2003). Både social och kulturell tillhörighet spelar stor roll för individens utveckling då den är beroende av vilken typ av miljö vi växer upp och lever i. Relationer till andra människor är förutsättning för förståelse och skapande av begrepp och kunskap. Vi utgår från utbildningssociologins kapitalbegrepp som beskriver individens symboliska, kulturella, materiella och sociala tillgångar. Kapital kan alltså översättas till värden, tillgångar och resurser. Metod: Vår undersökning är kvalitativ och kan hänföras till metoden fokusgrupper. Fokusgrupper är en forskningsmetod där man samlar empiriska data genom gruppinteraktion där ämnet är bestämt. Diskussionen initieras av en samtalsledare som ser till att deltagarna håller sig till ämnet och kan styra upp samtalet om så behövs. Deltagarna i fokusgruppen ska diskutera fritt med varandra. Samtalsledaren ska alltså bara ha rollen av katalysator i diskussionsämnet. I vårt fall utformades fokusgruppsamtalen som ett spel, där samtalsdeltagarna eventuellt skulle komma fram till en gemensam lösning genom att diskutera. Resultat: Våra resultat bekräftar tidigare forskning inom området i hög utsträckning. De studieförberedande gymnasieprogrammen värderas högt och de flesta av de yrkesförberedande programmen värderas lågt. Vidare finns det lokala varianter av programmen som har högre status än vad programmet har nationellt sett, särskilt de estetiska programmen inom musik. Vi ser tydligt att våra informanter påverkas av lokal marknadsföring. Vi noterade en skillnad mellan pojkar och flickor i gruppdiskussionerna, där ett fåtal pojkar gärna tog ordet snabbt och där flickorna talade mer efterhand och talade mer om de var fler. Det är viktigt att inte generalisera och se pojkar och flickor som homogena grupper utan istället se individen. Vi ser att kulturellt kapital och habitus i hög utsträckning påverkar eleverna i deras gymnasieval. Informanterna hävdar själva att de inte låter sig påverkas av sina föräldrar, men vi ser att bakgrunden är av stor betydelse trots allt.
Interkulturell kommunikation. Hur lärarna upplever utvecklingssamtal med föräldrar med utländsk bakgrund
(2010-08-30) Bergqvist Duran, Veronica; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur lärarna i grundskolan 6-9 upplever utvecklingssamtal med föräldrar med utländsk bakgrund. Hur går det att genomföra samtalet? Vilka hinder och möjligheter finns? Hur överbryggar man hindren? Teori: Empirismen är teori som ligger bakom denna studie. Det var en explorativ undersökning, med kvalitativ inriktningen. Metod: Sju lärare deltog i den kvalitativa studien. Undersökningsinstrumentet var semi-strukturerade intervjuer som spelades in på band och transkriberades. Resultaten: Studiens resultat visade att lärarna upplever svårigheter, men också positiva aspekter i utvecklingssamtalet. Kulturella skillnader upplevs som ett stort hinder, särskilt föräldrarnas egen syn på skolan. Språkskillnader innebär också ett problem. Lärarna tycker att det kan bli missförstånd, dessutom är det inte lätt att använda tolk. De anser att svårigheter kan överbryggas genom en tydlig och öppen dialog, bättre användning av tolk och kontinuerliga kontakter med föräldrar.
Fritidsläsning. En enkätundersökning om läsvanor i skolår fyra
(2010-07-05) Madison, Susanne; Staf, Anna; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte Syftet med undersökningen var att få en bild av flickors och pojkars läsvanor i skolår fyra på fritiden. Frågeställningarna var: Hur ofta läser eleverna på sin fritid? Vad läser eleverna på sin fritid? Finns det någon skillnad mellan flickornas och pojkarnas läsning? Teori Tiden i skolan räcker inte alltid till för att bli en duktig läsare, utan eleverna måste även läsa på sin fritid. Genom att ta del av elevernas egna läspreferenser och använda den kunskapen kan undervisningen utvecklas och anpassas för att tillmötesgå elevernas egna intressen och behov. Detta i sin tur kan leda till ett ökat läsintresse på fritiden. Metod Den metod som bäst svarade mot syftet och frågeställningarna var en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen genomfördes på fyra 0-6 skolor. Totalt svarade 51 flickor och 54 pojkar på enkäten. Svaren räknades om i procent och sammanställdes i diagram för redovisning och avläsning. I analysen jämfördes vad informanterna läste, hur ofta de läste och eventuella skillnader mellan könen. Resultat Resultaten visade att kapitelböcker och textremsan på tv/dvd/video samt text-tv är de lässtoff som informanterna läste oftast. Cirka 20 % av informanterna läste kapitelböcker varje dag och räknades till bokslukare. Hälften av eleverna svarade att de sällan läste kapitelböcker och textremsan på tv/dvd/video samt text-tv. Flickorna valde oftare än pojkarna att läsa kapitelböcker, bilderböcker, tidskrifter samt digitala texter. Pojkarna å andra sidan läste oftare faktaböcker, textremsan och dags - och kvällstidningar.
God självkänsla hos förskolebarn. En kvalitativ studie om hur förskollärare vill arbeta för att främja barns självkänsla
(2010-07-05) Olsson, Helen; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Att få kunskaper om hur verksamma förskollärare ser på barns utveckling av självkänsla och hur de som förskollärare vill arbeta för att stärka barns självkänsla. Syftet är också att utröna om förskollärare anser att det finns behov av kompetensutveckling vad gäller barns självkänsla. Teori: Daniel Sterns utvecklingspsykologiska teori om barnets medfödda kompetens och utveckling av självet har använts som teoretisk anknytning. Stern menar att spädbarnet från födseln handlar utifrån ett själv och att det har en inneboende kompetens. Barnet har förmågan att söka kontakt och kommunicera med omgivningen. Utvecklingen av självkänslan sker enligt Stern i relation till den sociokulturella kontext som omger barnet vilket medför att ett sociokulturellt perspektiv inkluderas i studien. Hundeide beskriver den påverkan bemötandet från andra har för utvecklingen av självet och får i denna uppsats komplettera Sterns teori. Metod: En kvalitativ intervjuundersökning bestående av frågor med öppna svarsalternativ och i en del fall ställdes följdfrågor. Intervju gjordes med 6 förskollärare vilka arbetar på 5 olika förskolor i samma kommun. Resultat: Förskollärarna har en god vilja till att arbeta med barns självkänsla ibland görs det medvetet ibland görs det inte medvetet. Intrycket är att det är självklart att barnen ska få en god självkänsla men ämnet är när det kommer till djupare innebörder oreflekterat. Skillnaden mellan självkänsla och självförtroende är inte helt klar vilket visar sig när förskollärarna ger exempel på situationer i verksamheten som syftar till att stärka barns självkänsla. Det uttrycks tankar om betydelsen av att barnets känslor blir bekräftade, men det framkommer inte tydligt hur bekräftandet ser ut i olika situationer. Undersökningen visar att det finns en önskan om kompetensutveckling hos alla förskollärarna.
Idrott och hälsa - ett ämne för alla?
(2010-07-01) Ericsson, Pontus; Flodén, Mattias; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Det övergripande syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i grundskolans senare år, förhåller sig till elever som inte deltar i den ordinarie undervisningen samt vilka metoder lärarna använder sig av för att få med sig eleverna.Vi har i föreliggande studie särskilt inriktat oss för följande frågeställningar: Hur förhåller man sig som lärare i idrott och hälsa till elever som inte deltar i den ordinarie undervisningen och uppfattar man dem som ett problem? Hur motiverar läraren dem att delta och vilket innehåll och arbetssätt använder man sig av? Hur har läraren i idrott och hälsa förändrat sin uppfattning kring dessa elever över tid? Metod: I föreliggande studie har undersökningsmetoderna varit av både en kvantitativ och kvalitativt inriktad ansats där datainsamling och analys syftar till att öka förståelsen för de fenomen som studeras. Både det kvalitativa som kvantitativa tillvägagångssättet lämpar sig för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Huvudfokus ligger emellertid på den kvalitativa undersökningen, dvs intervjuerna. Enkäterna ger en bild av hur det ser ut på de utvalda skolorna men det är genom intervjuerna som vi verkligen får fram idrottslärarnas tankar, uppfattningar och åsikter. Resultat: Lärarna i studien anser sig ha ett flexibelt förhållningssätt till elever som inte deltar i den ordinarie undervisningen. Man vill visa förståelse och vara lyhörd för elevens situation och försöker hitta lämpliga lösningar. Lärarna känner ansvar gentemot dessa elever men att ansvaret innefattar fler personer. Hur många elever/klass som inte deltar kontinuerligt i den ordinarie undervisningen varierar. Det visar sig att majoriteten av lärarna har en elev/klass som inte deltar regelbundet och det finns också flera lärare som har 2 elever/klass som inte deltar i önskad utsträckning på idrott och hälsa lektionerna. De flesta lärarna i denna studie anser att det är ett problem. Det föreligger många olika orsaker till varför icke deltagande elever uppfattas som ett problem. Allt ifrån hinder, alltså givna förutsättningar som tid och storlek på elevgrupper, till att läraren upplever press både uppifrån och utifrån att eleven skall bli godkänd. Men det finns också ett antal lärare som anser att det inte är ett problem, eftersom man upplever att det handlar om ytterst få elever som inte deltar i den ordinarie undervisningen. En stor del av lärarnas motiveringsarbete utgörs av relationsskapande strategier som samtal och positiv feedback, där ett förtroende sakta men säkert byggs upp mellan lärare och elev. Merparten av idrottslärarna anser sig vara flexibla i sitt sätt att arbeta för att tillgodose icke deltagande elevers kunskap. Innehållsmässigt handlar det om alternativa aktiviteter som gym, promenad eller delar av en tänkt aktivitet. I vissa fall gör eleven även teoretiska uppgifter ur en lärobok. Individuella lösningar samt vikten av att skapa relationer tycks vara lärarens metoder att rå på problematiken. Flertalet av de undervisande lärarna i idrott och hälsa beskriver att någon form av förändring har skett. Det kan röra sig om vikten av att eleven skall få positiv upplevelse med hjälp av ett flexibelt tänkande istället för att alla i klassen måste göra samma sak. Förändringen kan även handla om insikt och förståelse kring elevens problematik, vilken tidigare var mer ointressant samt att det gäller att arbeta långsiktigt. Det finns också ett antal lärare i denna studie som förklarar att man inte ändrat uppfattning om dessa elever över tid.

Browse

Recent Submissions