Sydneys humanister och Göteborgs medlare - En kvalitativ studie om enhetschefers uppfattning av konflikter i samband med lönesättning

Abstract

Denna uppsats behandlar enhetschefers uppfattning av konflikter i samband med lönesättning. Studien har tre syften i form av att beskriva enhetschefers uppfattning, relatera uppfattningen till olika ledarstilar, om möjligt utveckla dessa ledarstilar samt att jämföra Göteborgs och Sydneys enhetschefers uppfattning av konflikter i samband med lönesättning. Specifika frågeställningar i form av hur enhetschefer för äldreboende uppfattar konflikter i samband med lönesättning samt vilka likheter och skillnader som finns gällande hur enhetschefer för äldreboende i Göteborg respektive Sydney uppfattar konflikter i samband med lönesättning har studerats på plats i både Göteborg och Sydney. Kvalitativa intervjuer har skett med fyra enhetschefer i respektive stad med en semistrukturerad intervjuguide som har kompletterats med litteraturstudier.

Studiens teoretiska referensramar utgörs av en triangulering i form av Blake och Moutons ledarstilsteori och konfliktteori. Ledarstilsteorin upplevs av oss författare som normativ, därför presenterar uppsatsen en utveckling av teorin. Utvecklingen innebär bland annat förslag i form av en numerisk kategorisering av ledarstilar men även en kategorisering med svagt positivt laddade begrepp i form av beskyddaren, den målmedvetne, humanisten, medlaren och kombineraren.

Uppsatsens resultat och analys presenteras under olika teman med rubrikerna ledarstilar, konfliktstilar, kommunikation som ett redskap vid konflikter samt hur enhetscheferna önskar hantera konflikter. Enhetschefernas uppfattning av konflikter har relaterats till Blake och Moutons ledarstilsteori och konfliktteori, men även till tidigare forskning.

Ett av studiens resultat är att enhetschefernas uppfattning av konflikter i samband med lönesättning är övervägande negativ, men ibland även positiv då konflikter ses som en möjlighet till förbättring. Flertalet informanter önskar en verksamhet utan konflikter, men har strategier för hur konflikter kan hanteras. Enhetscheferna använder kommunikation som ett hjälpmedel vid konflikter på olika sätt och samtliga informanter har en önskan om att hantera konflikter på ett annorlunda sätt än vad de gör i dagsläget.