Över linjen - en uppsats om att betala för överavkastning hos aktivt förvaltade fonder

Abstract

Inledning och bakgrund: Fonder är en av de mest populära sparformer i Sverige men samtidigt en av de mest omdebatterade. Fonden erbjuder en större riskspridning jämfört med andra enskilda värdepapper och genererar i regel en högre avkastning än ett sparkonto. Debatten avser allt som oftast storleken på fondavgifterna, som till stor del är hänförlig till typen av förvaltning; aktiv eller passiv. Åsikterna huruvida storleken på avgifterna är motiverade eller inte går isär och emellanåt ifrågasätts även den aktiva förvaltningen. Uppdrag granskning visade i ett reportage den 30 januari i år en undersökning som utvärderat majoriteten av de största svenska fonderna. De fann att 78 % av fonderna presterade sämre än jämförelseindex och endast 22 % bättre än index. Rekommendationen till allmänheten blev att investera i indexfonder som i regel har de lägsta avgifterna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån olika vinklar undersöka vilken inverkan totala avgifter har på riskjusterad nettoavkastning hos aktivt förvaltade fonder. Det finns dessutom i uppsatsen en genomgående önskan att bidra till en ökad förståelse för avgifternas effekt på avkastningen. Metod: Uppsatsen omfattar en förstudie som undersöker prestationen hos de aktivt förvaltade fonderna, vilket ligger till grund för de två efterföljande undersökningarna. Den första undersökningen utreder korrelationen mellan fonders riskjusterade nettoavkastning och totala avgifter genom regressionsanalys och den andra undersökningen syftar till att redogöra för fonders olika avgiftsnivåer och deras effekt på den riskjusterade nettoavkastningen. Den huvudsakliga parametern, och stommen i förstudien och undersökningarna, är utvärderingsmåttet alfa som mäter riskjusterad nettoavkastning. I de två efterföljande undersökningarna utökas perspektivet med ytterligare en parameter, TKA. Resultat och analys: Förstudien visade att majoriteten av fonderna genererade en överavkastning och det totala medelvärdet för alla fonder var 2,07 %, vilket statistiskts sätt kunde säkerställas. Korrelationen mellan en fonds totala avgifter och dess riskjusterade nettoavkastning kunde ej fastställas, vilket innebär att totala avgifter och alfa ej kan beskrivas med ett statistiskt samband. Däremot kunde det fastställas att marknadsläget hade effekt på den riskjusterade nettoavkastningen. Vidare förelåg det en skillnad mellan olika avgiftsnivåer, där fonder med högst avgifter under perioden hade genererat högst avkastning. Skillnaderna mellan avgiftsnivåerna kunde emellertid inte statistsikt säkerställas. Slutsatser: Avgifter har inverkan på fonders avkastning men det innebär inte att fonder med lägre avgifter under perioden var att föredra. De aktivt förvaltade fonderna skapade i genomsnitt en överavkastning, det vill säga ett mervärde, trots sina avgifter. Vidare var de fonder med högst avgifter att föredra under perioden då deras riskjusterade nettoavkastning i genomsnitt var högst.