Killars upplevelse av sex- och samlevnadsundervisning. En enkätundersökning i gymnasieskolan
Abstract
Sverige har sedan lång tid tillbaka en stark tradition av sexuell upplysning, bland
annat genom sex- och samlevnadsundervisning i grund- och gymnasieskola. Vår
sexualitet är i hög grad präglad av rådande sociala normer. Förekomsten av sexuellt
överförbara sjukdomar samt oönskade graviditeter har under senare år stigit i
ungdomsgrupperna, och det påverkar den sexuella hälsan negativt. Syftet med
uppsatsen var att undersöka killars upplevelse av genomgången sex- och
samlevnadsundervisning i gymnasiet. Detta undersöktes genom en pilotstudie i
enkätform Enkäten bestod av 11 strukturerade frågor och en öppen fråga, och
deltagarna var 15 killar i årskurs tre. Resultatet visade att killarna inte upplevde att
sex- och samlevnadsundervisningen gett dem särskilt mycket ny kunskap och inte
heller stärkt deras självkänsla, förmåga att sätta gränser eller hjälpt dem att bejaka sin
sexualitet. Undervisningen hade i viss grad hjälpt en del av deltagarna att inte utsätta
sig för risker. Killarna tyckte att värderingsövningar är en viktig del av sex och
samlevnadsundervisningen, och knappt hälften av deltagarna tyckte att det var bra att
det var personal utifrån som undervisade i ämnet. En jämförelse mellan
enkätdeltagarnas svar och tidigare studier och litteratursammanställningar visade på
vikten av att tillmötesgå ungas frågor och funderingar kring sex och samlevnad vid
planering av undervisningens innehåll. Det är också av vikt att stärka samarbetet
mellan skola och ungdomsmottagningen, då den svenska barnmorskan kan ha en
viktig roll som förmedlare av kunskap kring sex och samlevnad till eleverna men
också som samarbetspartner till ämnesansvarig lärare.
NYCKELORD: Sexuell hälsa, unga killar, sex- och samlevnadsundervisning, sociala
roller, värderingsövningar.
Degree
D-uppsats
Student essay
Other description
Arbetets art: Magisteruppsats
Program/kurskod/ Barnmorskeprogrammet, 90 högskolepoäng/OM 1660/
kursbeteckning: Examensarbete II i Reproduktiv och perinatal hälsa