| dc.description.abstract | Bakgrund och problem: Ekonomistyrning kan definieras som de medel som organisationen har till
hands för att planera, koordinera, kommunicera och utvärdera det arbete som syftar till att realisera
de strategier som organisationen ställt upp för sin verksamhet. Då individens mål inte alltid
stämmer överens med organisationens är det av betydelse att styrningen verkar för att förena dessa.
Denna problematik är för den icke-vinstmaximerande organisationen, till skillnad från dess
vinstdrivande like, ett relativt outforskat område. Då det existerar grundläggande skillnader
angående primära mål har de icke-vinstmaximerande organisationerna inte samma möjlighet att
använda sig utav resultatmåttet för att utvärdera sitt arbete. Istället är mål ofta uttryckta i kvalitativa
termer, något som gör dem mer tvetydiga. Styrutmaningen blir således att lösa en situation där mål
är tvetydiga, vilket medför att det är svårt att veta vad som krävs för att realisera dem samt om
verksamheten är på rätt väg. Intresset för detta ämnesområde grundar sig följaktligen i att det för
den icke-vinstmaximerande organisationen inte finns några självklarheter vad det gäller
ekonomistyrning. Samtidigt befinner sig dessa organisationer i en slags gråzon, då de inte kan
fungera exakt som en vinstdrivande organisation, medan utvecklingen går mot att de ickevinstmaximerande
organisationerna styrningsmässigt inspireras allt mer av de vinstdrivande
organisationerna.
Syfte: Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur icke-vinstmaximerande
organisationer, med hjälp av ekonomistyrning, reducerar målkonflikter.
Metod: För att besvara syftet med uppsatsen har vi valt att genom en hypotetisk deduktiv ansats
pröva fem hypoteser, som formulerats med den relevanta teorin som grund. Rent praktiskt
realiserades detta genom genomförandet av en fallstudie av den icke-vinstmaximerande
organisationen Universeum. Informationsinsamling har skett genom kvalitativ metod då detta gav
möjlighet till att tillgodogöra sig djupare kunskap om det studerade ämnet. Det empiriska materialet
har insamlats genom kvalitativa intervjuer med tre intervjuobjekt, vars kunskap angående det
studerade ämnet ansågs vara ändamålsenlig.
Slutsatser: Utifrån det empiriska materialet har vi kommit fram till slutsatsen att då Universeum
består av avdelningar med enskilda behov, kan dessa liknas vid aktiviteter inom organisationen.
Vilket för oss vidare till resonemanget att Universeum liknar en vinstdrivande organisation i större
utsträckning än vad vi från första början antog. Ytterligare en slutsats är att det inom ramen för den
befintliga styrning finns utrymme för att, genom kultur- och personalstyrning, på ett effektivare sätt
kunna undvika potentiella målkonflikter på Universeum. Det handlar om hur den befintliga kulturen
kan samordnas och kommuniceras på ett bättre sätt.
Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att vid ett senare tillfälle undersöka vad
affärsplanen som presenteras under våren 2009 har fått för styreffekter. Ytterligare vore det möjligt
att göra en jämförande studie med organisationer som befinner sig i liknande branscher, eller är av
liknande karaktär, men är vinstdrivande. Exempel på detta vore andra science centers eller andra
organisationer inom upplevelsebranschen. | en |
