Styrmedel och strategi ur företagens synvinkel

Abstract

Bakgrund och problem: Ekonomiska frågor har under senare år givits stort utrymmer i media och samhällsdebatten och ekonomistyrningsämnet befinner sig i förändring. Strategisk ekonomistyrning har diskuterats under flera år och många metoder så som aktivitetsbaserad kalkylering (ABC), det balanserade styrkortet (BSC) och målkostnadskalkylering (Target Costing) har utvecklats och introducerats. Samtidigt tar inte företagen till sig och implementerar dessa metoder så som de flesta forskare hade förväntat sig. Flera enkätundersökningar har genomförts utan tydliga svar. Langfield-Smith argumenterar för att forskning och studier istället ska inrikta sig mot hur specifika tekniker eller processer, utvecklade inom strategisk ekonomistyrning, diffunderar och smyger sig in som allmänt vedertagna delar inom en organisation. Syfte: Vår avsikt är att undersöka hur företag upplever olika styrmedel och eventuella kopplingar mellan styrmedel och strategi. Genom detta hoppas vi kunna urskilja mönster i förhållandet mellan styrmedel och strategi. Metod: Vi har besökt sju tillverkande företag och intervjuat ekonomichefer eller controllers om deras uppfattning om olika styrmedel och om hur de anser att styrmedlen är kopplade till företagens strategi. Vi har klassificerat företagen enligt Miles och Snows strategiska mönster och vi har använt Merchants och Van det Stedes referensram för att analysera vårt empiriska material. Resultat och slutsatser: Vi har kommit fram till att strategisk ekonomistyrning och metoder vanligtvis förknippade med ämnet inte används eller diskuteras i större utsträckning bland företagen. Endast ett företag använde balanserat styrkort. Ett annat företag hade använt styrkortet för en tid sedan. De vi intervjuat har haft klara och i princip överensstämmande uppfattningar om vad de formella styrmedlen innebär. När de gäller mindre formella styrmedel har uppfattningarna om styrmedel inte varit lika klara och varierat mellan företagen. Klassificeringen av företagens strategi kunde inte förklara företagens upplevelse av styrmedlen i någon större utsträckning men kunde visa på vissa mönster i samband med referensramen.