dc.contributor.author | Fallström, Joakim | |
dc.contributor.author | Holmström, Niklas | |
dc.contributor.author | Abad Stefenson, Elsa | |
dc.date.accessioned | 2009-04-02T09:14:15Z | |
dc.date.available | 2009-04-02T09:14:15Z | |
dc.date.issued | 2009-04-02T09:14:15Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/19741 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: Ekonomiska frågor har under senare år givits stort utrymmer i
media och samhällsdebatten och ekonomistyrningsämnet befinner sig i förändring. Strategisk
ekonomistyrning har diskuterats under flera år och många metoder så som aktivitetsbaserad
kalkylering (ABC), det balanserade styrkortet (BSC) och målkostnadskalkylering (Target
Costing) har utvecklats och introducerats. Samtidigt tar inte företagen till sig och
implementerar dessa metoder så som de flesta forskare hade förväntat sig. Flera
enkätundersökningar har genomförts utan tydliga svar. Langfield-Smith argumenterar för att
forskning och studier istället ska inrikta sig mot hur specifika tekniker eller processer,
utvecklade inom strategisk ekonomistyrning, diffunderar och smyger sig in som allmänt
vedertagna delar inom en organisation.
Syfte: Vår avsikt är att undersöka hur företag upplever olika styrmedel och eventuella
kopplingar mellan styrmedel och strategi. Genom detta hoppas vi kunna urskilja mönster i
förhållandet mellan styrmedel och strategi.
Metod: Vi har besökt sju tillverkande företag och intervjuat ekonomichefer eller controllers
om deras uppfattning om olika styrmedel och om hur de anser att styrmedlen är kopplade till
företagens strategi. Vi har klassificerat företagen enligt Miles och Snows strategiska mönster
och vi har använt Merchants och Van det Stedes referensram för att analysera vårt empiriska
material.
Resultat och slutsatser: Vi har kommit fram till att strategisk ekonomistyrning och metoder
vanligtvis förknippade med ämnet inte används eller diskuteras i större utsträckning bland
företagen. Endast ett företag använde balanserat styrkort. Ett annat företag hade använt
styrkortet för en tid sedan. De vi intervjuat har haft klara och i princip överensstämmande
uppfattningar om vad de formella styrmedlen innebär. När de gäller mindre formella
styrmedel har uppfattningarna om styrmedel inte varit lika klara och varierat mellan företagen.
Klassificeringen av företagens strategi kunde inte förklara företagens upplevelse av
styrmedlen i någon större utsträckning men kunde visa på vissa mönster i samband med
referensramen. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.relation.ispartofseries | Ekonomistyrning | en |
dc.relation.ispartofseries | 08-09-42M | en |
dc.title | Styrmedel och strategi ur företagens synvinkel | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | D | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |