Sigge Stark i litteraturhistorieundervisningen?
Abstract
Det övergripande syftet med uppsatsen är att problematisera införandet av verk i
undervisningen i litteraturhistoria på gymnasiet med avseende på verk som ligger utanför en
explicit eller implicit kanon, vilket kan sägas vara verk som inte blivit uppmärksammade eller
uppskattade av litteraturkritiker eller litteraturvetenskapen, och som därigenom inte finns med
i läroböckerna. En sådan text har också analyserats i syfte att se om den skulle kunna
användas för att utveckla elevers litterära kompetens. Ödesmärket av Signe Björnberg (1896-
1964), som skrev under pseudonymen Sigge Stark, har använts för dessa syften.
Den redovisade forskningen i uppsatsen visar att litteraturhistorieundervisningen i Bkursen
på gymnasiet är politiskt, kulturellt och pedagogiskt kontroversiell med avseende på
innehåll, metod och syfte. Forskningen visar att den kan vara socialt och kulturellt
distingerande, och dessutom sakna pedagogisk relevans ur elevernas synvinkel.
Man kan urskilja två linjer angående intressekonflikten kring texturvalet i kursen, där den
ena handlar om vilka texter som ska lyftas in med avseende på undervisningens historiska och
kulturella relevans, och den andra handlar om vilka texter som ska lyftas in med tanke på hur
urvalet ska legitimeras ur pedagogisk synvinkel. Det finns också ett samband mellan dessa
olika linjer, som ytterst handlar om synen på skolan som sorteringsmaskin in i olika
socialgrupper, eller skolan som en möjlighet för alla att utveckla abstrakt, analytiskt och
kritiskt tänkande.
Litteraturanalysen är gjord i syfte att visa hur berättarperspektivet och binära oppositioner
påverkar vilka motiv som framträder i texten, samt vilken betydelse dessa berättartekniska
grepp har för trovärdighet och tolkning. Slutsatsen är att texten lämpar sig mycket bra med
avseende på att utveckla elevers litterära kompetens med avseende på form, och att de motiv
som framträder kan ha relevans för elever.
Uppsatsen visar att det både ur historisk och textanalytisk synvinkel skulle kunna vara
relevant att lyfta in Signe Björnberg och en text av henne i den litteraturhistoriska
undervisningen i B-kursen på gymnasiet, men slutsatsen är ändå att detta med största
sannolikhet skulle vara kontroversiellt med tanke på den dolda kursplan som är en konsekvens
av intressekonflikterna kring kursen, och som i praktiken styr texturval och metod. Lärarens
och den enskilda skolans uppfattning om litteratur och skolans litteraturuppdrag har stor
betydelse. Det skulle också ställa stora krav på lärarens historiska och textanalytiska
kompetens att gå utanför det stöd som läroböckerna kan ge ur de aspekterna.
Publisher
Göteborgs universitet. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning
Collections
View/ Open
Date
2009Author
Kvilén, Kristina
Publication type
other
Language
swe