dc.contributor.author | Sölsnaes, Jonas | |
dc.contributor.author | Hemberg, Simon | |
dc.date.accessioned | 2009-04-03T10:08:01Z | |
dc.date.available | 2009-04-03T10:08:01Z | |
dc.date.issued | 2009-04-03T10:08:01Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/19769 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: K2-regelverket är framarbetat utav Bokföringsnämnden och
skatteverket. Detta regelverk gäller än så länge bara för mindre aktiebolag. Syftet med
regelverket är att det skall förenkla redovisningen och därigenom minska den
administrativa bördan för de berörda företagen. Förenklingar som föreslås är dels
genom färre periodiseringar men också att företag kan använda sig av
schablonmässiga värderingar. Mindre aktiebolags främsta intressenter, skatteverket
och långivare använder sig av företagens externa redovisning som beslutsunderlag i
olika situationer. Frågan är om K2-regelverket med sina förenklingar kommer
förändra företagens redovisning som beslutsunderlag och om K2-regelverket
verkligen utgör några förenklingar för företagen i praktiken.
Syfte: Att undersöka om det nya regelverket innebär några förenklingar för mindre
aktiebolag och därigenom minska den administrativa bördan för dessa. Vidare är
syftet att utreda om dessa förenklingar i sin tur kommer leda till att redovisningen
som beslutsunderlag försämras för företagets huvudsakliga intressenter.
Avgränsningar: Uppsatsen avser inte att behandla alla problem som kan identifieras
för ett mindre aktiebolag i och med övergången till K2-regelverket. Vi kommer endast
att behandla de problemområden som våra respondenter anser vara av störst
betydelse.
Metod: I uppsatsen har kvalitativa intervjuer använts för att samla in det empiriska
materialet. Där tre användargrupper intervjuats, dessa utgörs av skatteverket,
långivare och revisorer. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån en
teoretisk referensram. Uppsatsens resultat och slutsatser har avslutningsvis diskuterats
utifrån uppsatsens två forskningsfrågor.
Resultat och slutsatser: BFN:s försök att skapa ett enklare regelverk har enligt
revisorerna och långivare inte inneburit några större förenklingar. Skatteverket
däremot anser att det nya regelverket innehåller en del förenklingar. Den främsta
förenklingen som anförts av samtliga respondenter är ett komplett regelverk.
Redovisningen som beslutsunderlag råder det delade meningar om i fall det blir bättre
eller sämre.
Förslag till fortsatt forskning: Vi tycker att det skulle vara intressant att veta vad
företagen själva anser om det nya K2-regelverket och vilka förenklingar som de hade
önskat. Vi tycker att det hade varit intressant att veta bakgrunden till varför
utredningen Sambandet mellan redovisning och beskattning föreslår en frikoppling av
redovisningen och beskattningen samtidigt som K2-regelverket ökar sambandet. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning och företagsanalys | en |
dc.relation.ispartofseries | 08-09-44 | en |
dc.title | Innebär det nya K2-regelverket någon förändring i praktiken | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | C | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |